Nervsystemet Flashcards
Parkinsons sjukdom, patofysiologin?
Parkinsons sjukdom innebär degeneration av dopaminproducerande celler i basala ganglierna, särskilt i substantia nigra. Orsakerna kan vara idiopatiska, ärftlighet eller åldersrelaterade förändringar.
Parkinsons sjukdom, symtom?
Symptomen inkluderar tremor (skakningar), rigiditet (stelhet), hypokinesi (nedsatt rörelseförmåga), autonoma symtom, demens och depression.
Parkinsons sjukdom, diagnostik?
Diagnos ställs om patienten har minst två av tre kardinalsymptom, positivt svar på dopamintester, anamnes, klinisk undersökning och ibland bildgivande undersökningar som SPECT- eller PET-scanningar.
Parkinsons sjukdom, behandling?
Behandlingen kan omfatta dopaminagonister, L-dopa, COMT-hämmare, MAO-hämmare och i vissa fall djup hjärnstimulering. Sjukdomsförloppet kan vara gynnsamt de första fem åren men kan utveckla dosglapp, ON/OFF syndrom och kognitiva förändringar med tiden.
Multipel skleros, patofysiologi?
MS är en autoimmun sjukdom där immunsystemet attackerar myelinet runt axonen i centrala nervsystemet (CNS), vilket resulterar i inflammation och förlust av myelin. Detta stör signalöverföringen och kan leda till olika neurologiska symtom. Orsakerna är okända men kan inkludera ärftlighet, miljöfaktorer och brist på D-vitamin.
Multipel skleros, symtom?
Symptom på MS kan variera men kan inkludera optikus neurit, Lhermittes syndrom, trigeminusneuralgi, internukleär oftalmoplegi och andra neurologiska besvär.
Multipel skleros, diagnostik?
Diagnos ställs om patienten har haft minst två episoder med olika CNS-symtom. MR-bilder visar typiska plack i CNS och lumbalpunktion kan avslöja specifika antikroppar.
Multipel skleros, behandling?
Behandlingen innefattar ofta kortikosteroider för att minska inflammation under skov, betainterferon eller glatirameracetat för att hämma immunsystemet och minska skov, samt blodstamcellstransplantation för att hantera skovvis MS.
Epilepsi, patofysiologi?
Epilepsi innebär abnorma, repetitiva, synkrona urladdningar i hjärnbarken som leder till oprovocerade anfall. Det kan bero på olika faktorer som metabola störningar, obalans i jonkanalernas struktur, hereditet, ärrbildningar i hjärnan, medfödda missbildningar, bristsjukdomar, expansiva processer i hjärnan och droger.
Epilepsi, symtom?
Symptomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som påverkas och kan inkludera plötsliga kramper, tillfällig förlust av medvetande eller minne, ovanliga känslor eller sensationer, förvirring, repetitiva beteenden och plötsliga känslor av rädsla eller ångest.
Epilepsi, diagnostik?
Diagnosen ställs genom EEG eller sömn-EEG, bildgivande undersökningar som CT eller MR av hjärnan, kliniska symtom och anamnes. Om det finns fler än två oprovocerade anfall eller tydlig epileptisk aktivitet på EEG, kan diagnosen epilepsi fastställas.
Epilepsi, behandling?
Farmakologisk behandling med antiepileptika är vanligt. För generella anfall kan valproat användas (förstärker GABA), medan karbamazepin kan användas för fokala anfall (minskar excitabiliteten). Vid svårbehandlad epilepsi kan andra behandlingsalternativ övervägas, såsom neurokirurgi, vagusstimulator eller ketogen kost.
Cerebrovaskulära sjukdomar, patofysiologi?
Det är en grupp sjukdomar som påverkar blodkärlen i hjärnan. Det kan inkludera tillstånd som stroke, transitorisk ischemisk attack (TIA), intrakraniella blödningar och vaskulär demens. De vanligaste orsakerna är förträngning eller blockering av blodkärlen (ateroskleros) eller ruptur av blodkärlen (hemorragisk stroke), vilket resulterar i nedsatt blodflöde till hjärnan.
Cerebrovaskulära sjukdomar, symtom?
Kan variera beroende på vilken del av hjärnan som påverkas och kan inkludera plötslig domning eller svaghet i ansikte, arm eller ben (speciellt på en sida av kroppen), plötslig förvirring eller svårighet att tala, plötslig förlust av syn i ena ögat, svår huvudvärk och balansproblem.
Cerebrovaskulära sjukdomar, diagnostik?
Kan göras genom en kombination av medicinsk historia, fysisk undersökning och bildgivande undersökningar såsom datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MR) av hjärnan, ultraljud av halskärlen och elektrokardiogram (EKG).