Cirkulationssystemet

Question 1

Atheroskleros, patofysiologin?

Answer 1

Atheroskleros innebär upphopning av plack inuti artärväggarna på grund av skador på endotelet (det inre cellskiktet av blodkärlen). Det kan leda till fettavlagringar på insidan av kärlen och förträngning av blodflödet.

Question 2

Atheroskleros, symtom?

Answer 2

Symtom utvecklas gradvis och kan vara asymtomatiska under lång tid. Det kan gå obemärkt förbi tills det resulterar i allvarliga medicinska tillstånd som hjärtinfarkt eller stroke.

Question 3

Atheroskleros, diagnostik?

Answer 3

Diagnostik inkluderar ofta blodprov för att mäta lipidnivåer, kolesterol och inflammation, samt bildgivande undersökningar som ultraljud, CT eller koronarangiografi för att bedöma graden av förträngning i artärerna.

Question 4

Atheroskleros, behandling?

Answer 4

Behandling av atheroskleros fokuserar på att minska riskfaktorer och förhindra komplikationer. Det kan inkludera livsstilsförändringar som koständringar, motion och rökstopp samt läkemedel för att sänka blodtrycket, kolesterolnivåerna och förhindra blodproppar. I vissa fall kan kirurgiska ingrepp behövas för att öppna förträngningar eller bypassa blockerade artärer.

Question 5

Angina pectoris, patofysiologin?

Answer 5

Bröstsmärta!

Orsakas av begränsat blodflöde till hjärtmuskeln på grund av förträngda eller blockerade kranskärl. Detta leder till syrebrist i hjärtat och resulterar i bröstsmärta eller obehag.

Question 6

Angina pectoris, symtom?

Answer 6

Vanliga symtom på angina pectoris inkluderar en tryckande eller trängande känsla i bröstet, smärta som strålar ut till armarna, nacken, käken eller ryggen, andfåddhet, illamående och svettningar.

Question 7

Angina pectoris, diagnostik?

Answer 7

Baseras vanligtvis på patientens medicinska historik, symtom och fysisk undersökning. Vidare diagnostik kan inkludera EKG för att identifiera eventuella förändringar i hjärtrytmen, stressprov för att utvärdera hjärtats respons på ansträngning, och ibland bildgivande undersökningar som koronarangiografi för att bedöma eventuella förträngningar i kranskärlen.

Question 8

Angina pectoris, behandling?

Answer 8

Behandling fokuserar på att lindra symtomen och förhindra komplikationer. Det kan inkludera livsstilsförändringar såsom kost och motion, läkemedel för att lindra smärta och förbättra blodflödet till hjärtat (t.ex. nitroglycerin, betablockerare), samt i vissa fall kirurgiska ingrepp som ballongvidgning eller bypassoperation för att återställa normalt blodflöde till hjärtat.

Question 9

Hjärtinfarkt, patofysiologin?

Answer 9

Hjärtinfarkt uppstår när en blodpropp bildas och blockerar blodflödet till hjärtmuskeln, vilket resulterar i syrebrist och vävnadsskada. Detta kallas ischemisk hjärtsjukdom.

Question 10

Hjärtinfarkt, symtom?

Answer 10

Kan inkludera bröstsmärta eller obehag, smärta eller obehag i armar, rygg, nacke, käke eller mage, andfåddhet, illamående, kräkningar, svettningar och yrsel.

Question 11

Hjärtinfarkt, diagnostik?

Answer 11

Diagnos av hjärtinfarkt baseras vanligtvis på patientens medicinska historik, symtom och EKG-förändringar. Blodprov för att mäta nivåer av troponin, ett protein som frigörs från skadad hjärtmuskelvävnad, kan också användas för att bekräfta diagnosen.

Question 12

Hjärtinfarkt, behandling?

Answer 12

Behandling av hjärtinfarkt inkluderar smärtlindring med morfin och nitroglycerin, betablockerare för att minska hjärtats arbetsbelastning, trombocythämning med läkemedel som ASA, ADP-receptorantagonister och GP-IIb/IIa-hämmare för att förhindra blodproppar. Andra behandlingar kan inkludera lipidsänkande läkemedel, RAAS-blockerare och vid icke-ST-höjning myocardinfarkt (NSTEMI) antikoagulation med läkemedel som warfarin och lågmolekylärt heparin.

Question 13

Hjärtarytmier, patofysiologin?

Answer 13

Hjärtarytmier är störningar i hjärtats normala elektriska rytm. Takykardi innebär att hjärtat slår för snabbt, medan bradykardi innebär att det slår för långsamt. Förmaksflimmer är en typ av arytmier där hjärtat slår oregelbundet.

Question 14

Hjärtarytmier, symtom?

Answer 14

Symtom på hjärtarytmier kan vara olika beroende på typ och svårighetsgrad, men kan inkludera palpationer (hjärtklappning), yrsel, svimning, trötthet, andningssvårigheter och bröstsmärta.

Question 15

Hjärtarytmier, diagnostik?

Answer 15

Kan göras genom EKG, Holter-övervakning (kontinuerlig EKG-övervakning under en längre period), eventrekordrar (bärbara enheter för att registrera hjärtaktivitet under symtom), elektrofysiologisk studie (EPS) och ibland bildgivande undersökningar som echocardiography.

Question 16

Hjärtarytmier, behandling?

Answer 16

Beror på typen och svårighetsgraden av arytmier. Det kan inkludera läkemedel som antiarytmika för att stabilisera hjärtrytmen, blodförtunnande medel för att förhindra blodproppar (särskilt vid förmaksflimmer), elektrisk kardioversion för att återställa normal rytm, pacemakerimplantation för att hantera bradykardi och ibland kateterablation för att avlägsna källan till arytmier. Livsstilsförändringar som att undvika koffein och alkohol kan också vara en del av behandlingen.

Question 17

Hypertoni, patofysiologin?

Answer 17

Högt blodtryck!

Hypertoni innebär förhöjt blodtryck, vilket innebär att trycket i blodkärlen är för högt. Patofysiologin kan vara komplex och involvera flera faktorer, inklusive ökad kärlresistans, ökat blodvolym eller hjärtats pumpkapacitet.

Question 18

Hypertoni, symtom?

Answer 18

Hypertoni är ofta asymtomatisk och upptäcks oftast vid en rutinmässig läkarundersökning. När symtom förekommer kan de inkludera huvudvärk, yrsel, trötthet, synförändringar och bröstsmärtor.

Question 19

Hypertoni, diagnostik?

Answer 19

Görs vanligtvis genom att mäta blodtrycket under flera tillfällen. Klassificering av hypertoni baseras på blodtrycksnivåerna och inkluderar mild, måttlig och svår hypertoni. Diagnostik kan också innefatta anamnes, EKG, livsstils- och laboratorieundersökningar.

Question 20

Hypertoni, behandling?

Answer 20

Inkluderar livsstilsförändringar såsom kost ändringar, motion och viktminskning. Läkemedel kan också ordineras, inklusive ACE-hämmare, ARB, diuretika, kalciumantagonister och alfa- och betablockare för att sänka blodtrycket. Obehandlad hypertoni ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.

Question 21

Chock, patofysiologin?

Answer 21

Chock är ett tillstånd där otillräcklig vävnadsperfusion leder till att cellernas metabola behov inte kan tillgodoses, vilket resulterar i cellskada och potentiellt multiorgansvikt. Det finns olika typer av chock, inklusive distributiv, hypovolemisk, kardiogen och obstruktiv chock, som kan orsakas av olika underliggande tillstånd.

Question 22

Chock, symtom?

Answer 22

Symptom på chock kan variera beroende på typen av chock, men vanliga symtom inkluderar sänkt blodtryck, hudförändringar (kall, blek, cyanotisk eller varm och dilaterad hud), påverkat sensorium, oliguri eller anuri, och acidos.

Question 23

Chock, diagnostik?

Answer 23

Klinisk bedömning och patientens symptom. Diagnostiska åtgärder kan inkludera mätning av blodtryck, EKG, övervakning av vätskebalans genom att mäta urinproduktionen och andra laboratorietester.

Question 24

Chock, behandling?

Answer 24

Behandling av chock fokuserar på att återställa eller bibehålla vävnadsperfusion och syreleverans till kroppens organ. Det inkluderar syreterapi, vätsketerapi för att öka cirkulerande blodvolym, övervakning på intensivvårdsavdelningen, användning av vasopressorer för att öka blodtrycket och förbättra blodflödet, samt behandling av underliggande orsaker till chocken.

Question 25

Hypotoni, patofysiologin?

Answer 25

Hypotoni innebär lågt blodtryck, vilket kan uppstå av olika anledningar inklusive dehydrering, blödning, hjärtproblem eller neurologiska tillstånd. Det kan leda till otillräcklig blodcirkulation och syretillförsel till kroppens organ.

Question 26

Hypotoni, symtom?

Answer 26

Kan inkludera yrsel, svimning, svaghet, trötthet, blekhet, kallsvettighet och en känsla av att svimma (presynkope). Det kan också förekomma snabb hjärtrytm.

Question 27

Hypotoni, diagnostik?

Answer 27

Mäta blodtrycket och ta en anamnes för att identifiera underliggande orsaker. EKG och andra tester kan användas för att bedöma hjärtfunktionen och andra faktorer som kan påverka blodtrycket.

Question 28

Hypotoni, behandling?

Answer 28

Behandling av hypotoni fokuserar på att identifiera och behandla den underliggande orsaken. Det kan innebära ökad vätskeintag, ökat saltintag, användning av kompressionsstrumpor, undvikande av alkohol och försiktighet när man stiger upp. Justering eller avbrott av mediciner som kan sänka blodtrycket kan också vara nödvändigt. I svåra fall kan läkare ordinera läkemedel som kortikosteroider eller vasopressorer för att höja blodtrycket och förbättra cirkulationen. Regelbunden fysisk aktivitet och motion kan också bidra till att reglera blodtrycket.

Question 29

Hjärtinsufficiens, patofysiologin?

Answer 29

Hjärtinsufficiens, även kallad hjärtsvikt, uppstår när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov av syre och näringsämnen. Det kan bero på olika orsaker, inklusive ischemisk hjärtsjukdom, hypertoni, diabetes och klaffsjukdomar.

Question 30

Hjärtinsufficiens, viktiga begrepp?

Answer 30

Diastolisk svikt: Svikt i hjärtats förmåga att slappna av och fylla sig med blod under vilofasen.

Systolisk svikt: Svikt i hjärtats förmåga att pumpa ut tillräckligt med blod vid varje sammandragning.

Forward failure: Svikt i att pumpa blod framåt ut i kroppen.

Backward failure: Svikt i att pumpa blod bakåt, vilket kan leda till stas i lungorna (vänstersvikt) eller stas i kroppen (högersvikt).

Question 31

Hjärtinsufficiens, Skillnad på höger och vänster svikt?

Answer 31

JA, skillnad på höger och vänster svikt!

Högersvikt → stas i kroppen. Hjärtat orkar inte pumpa tillräckligt med blod framåt ut i kroppen. (Forward failure)

Vänstersvikt → Minskad cardiac output, stas i lungorna. Bakåtriktad, “Som att drunkna i sitt eget vatten”. Kan vara livsfarligt. (Backwards failure). Det vill säga, hjärtat orkar inte pumpa tillräckligt med blod framåt och ackumulerar istället blod baåt in i lungorna.

Question 32

Hjärtinsufficiens, symtom?

Answer 32

Symtom på hjärtsvikt inkluderar andningsbesvär, trötthet, nedsatt kondition, cyanos, viktuppgång, ödem, och mag-tarm symptom.

Question 33

Hjärtinsufficiens, diagnostik?

Answer 33

Diagnos av hjärtsvikt kan göras genom klinisk undersökning, auskultation, röntgen av hjärtat/lungorna, mätning av BNP-nivåer, EKG, ekokardiografi, koronarangiografi, MR och kroppsvikt.

Question 34

Hjärtinsufficiens, behandling?

Answer 34

Behandling av hjärtsvikt kan innefatta diuretika, ARB, ACE-hämmare och betablockerare. Vid svår hjärtsvikt kan inotropa läkemedel användas för att öka hjärtats kontraktionsförmåga, digitalis för att stärka hjärtat, eller till och med mekaniska interventioner som pacemaker, mekaniska pumpar eller hjärttransplantation i allvarliga fall.

Question 35

Arteriell insufficiens, patofysiologin?

Answer 35

Arteriell insufficiens uppstår när pulsådrorna inte kan leverera tillräckligt med syrerikt blod till vävnaden på grund av olika orsaker, såsom atheroskleros eller minskat blodflöde. Det leder till ischemi och syrebrist i de drabbade områdena.

Question 36

Arteriell insufficiens, symtom?

Answer 36

Symptom på arteriell insufficiens kan inkludera claudicatio intermittens (bensmärta vid ansträngning som lindras vid vila), kritisk ischemi med smärta i vila, sår och risk för gangrän, samt akut ischemi med symtom som 5P: smärta, blekhet, pulsbrist, parestesi (domningar) och förlamning.

Question 37

Arteriell insufficiens, diagnostik?

Answer 37

Diagnos av arteriell insufficiens innefattar anamnes för att identifiera riskfaktorer som hypertoni, diabetes, och höga blodfetter. Klinisk undersökning med inspektion och palpation av pulsar, samt olika tester som ankeltrycksmätning, ankel-arm-index, tåtrycksmätning och gångmattetest. Vidare diagnostik kan inkludera ultraljud och doppler, MR- eller DT-angiografi, samt blodprov för att bedöma blodfetter, leverfunktion, inflammationsmarkörer och andra relevanta parametrar.

Question 38

Arteriell insufficiens, behandling

Answer 38

Behandling av arteriell insufficiens kan innebära livsstilsförändringar som rökstopp och gångträning för att främja nybildning av nya blodkärl. Läkemedel som ASA eller antikoagulantia kan användas för att minska risken för blodproppsbildning. Vid behov kan endovaskulär ballongvidgning (PTA) eller kärlkirurgi genomföras för att återställa blodflödet. Det är också viktigt att behandla underliggande riskfaktorer såsom högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes. Vid eventuell sårinfektion måste även detta behandlas, även om det för närvarande inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt för arteriell insufficiens i sig.