Blodets Flashcards
Järnbristanemi, patofysiologin?
Järnbristanemi uppstår när kroppen har brist på järn, vilket resulterar i små och hemoglobinfattiga röda blodkroppar (mikrocytära erytrocyter). Orsakerna till järnbristanemi inkluderar minskad absorption av järn i mag-tarmkanalen, ökat järnbehov under tillväxtfasen, blödning eller menstruation som resulterar i järnförlust, och otillräckligt intag av järn, särskilt vid svält.
Järnbristanemi, symtom?
Trötthet
Nedsatt fysisk prestationsförmåga
Koncentrationssvårigheter
Lätt andfådd och får lätt hjärtklappning
Oftast utvecklas under tid och “smyger” sig på.
Järnbristanemi, diagnostik?
- 2 typer av järnanemi
- IDA (iron deficiency anemi)= tomma järnförråd i levern ( reserver som används om man ex har en blödning), man får inte i sig tillräkligt med järn, kan inte ersätta det järn som förlorats.
- FID (Funcional iron deficiency)= Järn finns i förråden men är ändå svårtillgängliga vid behov som gör att det blir svårt att bygga upp hemoglobinet i blodet.
- Lågt Hb
- Lågt MCV ( medelcellvolym)
- Högt TIBC (total järnbindande kapacitet)
- S-ferritin lågt ( S-ferritin är lagringsproteiner för järn i levern, finns även i blodet och det mäts i serum därav S som i serum-ferritin)
- Man får hemoglobinfattiga erytrocyter som är - mindre än vanligt.
Makrocytära anemier:
- uppstår vid B12 brist
- brist på folsyra
- alkoholmissbruk
- cytostatikabehandling
- leverparenkymskador
Järnbristanemi, behandling?
Järnbristen kan man behandla med tabletter (järntabletter) eller intravenösa infusioner.
Oftast har man någon grundsjukdom som gör att man får järnanemi och då ska denna grundsjukdom behandlas först och främst. Man ska försöka rikta in sig mot grundsjukdomen ex läkemedel för kraftiga menstruationer eller behandling av blödande magsår.
Koagulationsrubbningar och trombossjukdomar, exempel?
Till exempel, djup ventrombos och lungemboli
Koagulationsrubbningar och trombossjukdomar, patofysiologin?
Koagulationsrubbningar och trombossjukdomar innebär avvikelser i kroppens normala koagulationsprocesser, vilket kan leda till ökad risk för blodproppsbildning (trombos). Orsakerna kan vara genetiska faktorer, ärftliga sjukdomar, eller förvärvade tillstånd som påverkar blodets koagulationssystem.
Koagulationsrubbningar och trombossjukdomar, symtom?
Symtom på koagulationsrubbningar och trombossjukdomar kan variera beroende på var i kroppen blodproppen uppstår. Djup ventrombos (blodpropp i djupa vener) kan orsaka svullnad, smärta och rodnad i det drabbade benet, medan lungemboli (propp i lungan) kan ge symptom som andningssvårigheter, bröstsmärta och hosta.
Koagulationsrubbningar och trombossjukdomar, diagnostik?
Diagnosen kan ställas genom olika diagnostiska metoder såsom ultraljud (för att påvisa djupa ventromboser), datortomografi (CT) eller lungscintigrafi (för att upptäcka lungemboli). Blodprov kan tas för att analysera koagulationsparametrar och utvärdera eventuella koagulationsrubbningar.
Koagulationsrubbningar och trombossjukdomar, behandling?
Behandlingen beror på svårighetsgraden och orsaken till koagulationsrubbningen eller trombossjukdomen. Det kan inkludera läkemedel för att förhindra eller lösa upp blodproppar, såsom antikoagulantia (blodförtunnande medel), trombolytika (blodproppslösande läkemedel) eller trombocythämmande medel. Förutom läkemedelsbehandling kan kirurgi eller andra ingrepp vara nödvändiga i vissa fall, beroende på patientens tillstånd. Livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder kan också vara en del av behandlingen för att minska risken för framtida blodproppar.
Megaloblast anemier, patofyiologin?
Megaloblastanemier är en typ av blodsjukdomar som kännetecknas av onormalt stora och omogna röda blodkroppar, kallade megaloblaster, som bildas i benmärgen. Orsaken till megaloblastanemi är oftast brist på vitamin B12 eller folsyra, vilket påverkar DNA-syntesen och resulterar i avvikande celltillväxt.
Megaloblast anemier, vanligaste symtomen?
Vanliga symtom på megaloblastanemier inkluderar trötthet, blekhet, andfåddhet, svaghet och nedsatt aptit. Personer med svår megaloblastanemi kan också uppleva svindel, huvudvärk och hjärtklappning.
Megaloblast anemier, diagnostiska metoder?
Diagnosen ställs vanligtvis genom blodprov för att mäta nivåerna av vitamin B12 och folsyra samt att analysera de röda blodkropparnas storlek och form under ett blodutstryk. Benmärgsprov kan också utföras för att undersöka produktionen av blodceller i benmärgen och identifiera eventuella avvikelser.
Myeloid och lymfatisk leukemi, patofysiologin?
Myeloid och lymfatisk leukemi är olika typer av leukemi som innebär onormal tillväxt av vita blodkroppar.
Myeloid leukemi: Drabbar oftast myeloida celler som normalt utvecklas till röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Det leder till överproduktion av umogna celler.
Lymfatisk leukemi: Påverkar celler i lymfsystemet, särskilt lymfocyter. Det leder till överproduktion av omogna lymfocyter.
Myeloid och lymfatisk leukemi, vanligaste symtomen?
Symtomen på både myeloisk och lymfatisk leukemi kan vara liknande och inkluderar:
Trötthet och svaghet
Blekhet och hudens rodnad
Frekventa infektioner på grund av nedsatt immunförsvar
Blödning och blåmärken på grund av låga blodplättar
Förstorade lymfkörtlar, lever och mjälte
Viktminskning och aptitlöshet
Myeloid och lymfatisk leukemi, diagnostiska metoder?
Blodprov för att analysera antalet och typen av vita blodkroppar.
Benmärgsprov för att bedöma mängden omogna celler och deras typ.
Cytogenetiska tester för att undersöka förändringar i cellernas DNA.
Biopsi av lymfkörtlar eller andra förstorade organ för att bedöma eventuell leukemipåverkan.
Bildundersökningar som röntgen, CT eller MRI för att undersöka förstorade organ eller utveckling av komplikationer.
