Motivation och målorienterat beteende (del 1) ✓ Flashcards
Om inget annat motiverar en att kliva upp ur sängen så ligger man gärna kvar. Varför behöver vi motivation och hur definieras motivation?
Varför behöver vi motivation: det finns ett värde i att konservera energi hos en organism men det kan samtidigt finnas många skäl för att spendera energi. Vi måste kunna bete oss adaptivt och hitta balansen mellan dessa två prioriteringar, motivation är avgörande för denna balans.
Motivation definieras som: De mekanismer i nervsystemet som ger oss energi åt målinriktat beteende, samt som riktar beteendet mot ett specifikt håll.
Varför ska vårdarbetare bry sig om motivation och målorienterat beteende?
Att förändra beteende (specifikt målinriktat beteende) står i centrum för vårt kliniska arbete med flertalet av sjukdomar som upptar kapacitet inom sjukvården, då många av dessa sjukdomar är livsstilssjukdomar, eg:
- Kardiovaskulära sjukdomar
- Diabetes
- Depression
- Beroende
Man kan behandla dessa sjukdomar med medicinska interventioner, men det viktigaste är framförallt att förändra patientens beteende.
Exempel på situationer där målinriktat beteende krävs för att förbättra patientens hälsa kan vara
- Följsamhet till behandling - mediciner kan vara obehagliga att ta, eller bara kännas ovärda att ta för stunden när man inte känner symptom (motivationen försvinner när akuta symptomen försvinner).
- Matvanor
- Fysisk aktivitet
-
Vilka belöningar vi arbetar för - omedelbara men onyttiga eller värdefulla som ligger längre bort i tiden
- Människan har vandrat ut från vår ekologiska nisch och är kapabla att anpassa sig till olika miljöer, detta gör att prioriteter som vi behöver anpassa vår motivation efter är väldigt olika beroende på miljön vi lever i. De förändras även mycket över tid och efter civilisationens utveckling, därav kan inte vi ha “hard-wired” instinkter som eg ekorrar har när de varje höst börjar lagra nötter inför kommande vintern.
Rigida instinkter som hos ekorren funkar bara i en konstant miljö och därför inte för oss, vi behöver flexibilitet för att kunna ändra våra prioriteringar utefter inlärning (vad vi behöver ändra på (flexibilitet) baseras på våra erfarenheter “kunskaper och kognitiv kunskap”). Men vi har några mer inristade beteenden som kan ställa till det för oss att anpassa oss till hur vi egentligen borde betee oss, vilka är dessa motgångar för målinriktat beteende?
Några mer inristade strävanden som vi i dagens civilisation kanske bidrar till ohälsa är:
- Samla energi - äta
- Konservera energi - göra ingenting
- Reproduktion, ta hand om avkomma - energikrävande och kan påverka våra andra prioriteringar på ett ologiskt sätt
- Undvika att bli någon annans energi - inte bli uppäten
Människan är ganska unik iomed att vi kan genom kognitiva mekanismer förändra våra mål, som vi på ett motiverat sätt kan anstränga oss för. Men ovanstående settings är de vi måste arbeta mot. Vi kan också se långsiktigt in i framtiden för att förändra våra beteenden utefter våra mål (målorienterat beteende), så kan utan inlärning genom att enbart föreställa oss våra mål bestämma oss att den extra timmen av tv-tittande kanske inte gynnar vår framtid och därför bestämma oss för att göra något mer produktivt.
Vi har drifter för olika saker, eg sexuelladrifter och aggresionsdrifter. Beskriv driftteorin.
Drifter fylls på i en tank, ju fullare tanken blir destu större blir trycket på att utlösa det beteende som driften motiverar. När en lämplig trigger eller signal sen kommer i miljön så sker beteendet med en kraft som är proportionell mot hur mycket driftsubstans som har ansamlats.
Eg: ju längre man är utan mat destu mer ansamlas hungerdriften och när mat sedan blir tillgängligt kastar man sig över den med en motivation vars intensitet står i porportion till hur hungrig man blev.
Vi vet att vi har hungerhormoner som medverkar i att driva hungerdriften, men hur ansamlas aggression och sexualdriften?
Aggression triggas när aggressionsdriften är hög, eg av höga adrenal hormoner.
Sex triggas när sexuella steroider ökar sexualdriften och man blir mer redo destu längre abstinencen är.
Det räcker inte att beskriva mänskligt och däggdjursbeteende utifrån driftteorierna, hur har man modulerat dem?
Man anser att det är en kombination av drifter och en del reglermekanismer (homeostas).
Vi har en homeostatisk setpoint som är vårt mål och drifterna driver oss för att uppnå homeostas genom enkla mål.
Hela feedback reglerings teorin kan beskriva med två ord, vilka och hur?
Börvärde och ärvärde
Bör: setpoint som reglermekanismen är inställd på att man vill upprätthålla. (eg 37 grader)
Är: uppmätta värdet på den variabeln som den är på just nu (eg 36.5 grader)
- Diffen mellan bör och är genererar en felsignal som används för att på olika sätt reglera homeostasen.*
- Med hjälp av denna feedback reglering så kan man dämpa driften när “målet” är uppnått, eg att man dämpar hunger när man har ätit.*
Nu har vi pratat om driftsteorin, men kommit fram till att den inte räcker till att beskriva däggdjurs beteende. Vi kompletterade därför denna med homesotatisk feedback reglerings teorin, och kommer lite närmare hur däggdjurs beteende faktiskt är. Men detta räcker inte heller med att beskriva däggdjurs beteende, hur vet vi det?
Utifrån denna teori så borde en hund som får sin exakta dagliga kalorimägndsbehov intravenöst in i sig inte äta, då driften inte behövs när homeostasen är uppnådd då det saknas felsignal.
Men hunden visar sig fortfarande vara motiverad att uppsöka och konsumera mat. Feedbacksignalen kan alltså inte stänga av en drift (och därmed motivation) när den ligger på sin setpoint.
En viktig uppdelning av för motivation och målinriktat beteende, är att dela in beteendet i två faser. Vilka?
Appetetiv fas: tillstånd av aggitation som som fortsätter sålänge önskade stimulit är frånvarande.
Detta är inte direkt kopplat till belöningsvärdet då detta är något man upplever i nästa fas.
Konsumatorisk fas: när önskade stimulit har mottagits så sker den konsumatoriska reaktionen som mättar får appetetiv fas och följs av en fas av tillfredställelse.
Appettetiv fas och konsumatorisk fas kan även kallas för andra namn, vilka?
Appettetiv fas = incitament (talar om vad folk är motiverade att göra) eller wanting
Konsumatorisk fas = henodisk belöning eller liking
Detta låter oss koppla isär komponenterna på ett sätt som förklara hur man kan uppnå flexibiliteten som gör att man kan rikta motivationen mot ett mål idag som är ett annat än det mål vi riktade mot igår.
Det tillåter oss också att introducera förväntningar på hedonic reward av framtida belöningar.
- Eg vi vet att chokladen har gett oss hedonic reward tidigare och gett oss minnespår av det, och nu har vi förväntningar av vad vi har lärt oss kan komma när vi äter chokladen (substetute reward) som kan fungera som ett internt mål.
Incitament teorierna förklarar
Hedonisk betyder söt, och söt smak är den typiska hedoniska njutningen. Detta är hårtvirat i hjärnsystemet och vi ger samma uttryck bland olika arter när vi äter socker (positiva hedoniska reaktioner), vi har även negativa hedoniska reaktioner, vilka smaker kan dessa komma från?
Bitter och sura smaker (men man kan lära sig tycka om dessa, aquired taste)
Hedonisk reward kan variera beroende på physiologisk status, vad menas med detta, ge exempel?
Alliesthesia: modulera motivationen så den riktas och laddas upp på ett sätt som optimalt supportat organismens physiologiska behov
- Man uppskattar mat mycket mer om man är hungrig än om man är mätt
- Ett annat tydligt exempel är SALT, en intensiv saltlösning ger ett negativt hedoniskt värde vid normal elektrolyt balans, har man dock sprungit jättelångt en solig dag kommer samma saltlösning istället ge ett positivt hedoniskt värde.
- Varm dusch är härligt när man är kall och kall dusch är härlig när man är varm.
Okej, sammanfattning:
Värdet av en belöning är lika med hur mycket du gillar det (liking), denna hedoniska impact varierar beroende på ditt fysiologiska status.
Anticiperingen av en hedonisk impact är det som får dig att vilja arbeta för det, dvs incentive motivation (wanting).
Detta låter oss att rikta om våra mål för att adaptera vår ansträning mot andra objektiv, när miljön eller din situation förändras.
Det här är det vi använder oss av för att uppnå våra mål, men ofta uppnår vi inte våra mål. Vad sker i själva verket som gör att personer inte uppnår sina mål?
- Vi gör saker som är värdelösa, eller till och med direkt skadliga. Vi gör dessa trots att vi inte nödvändigtvis njuter av det. Beroende är det klassiska exemplet av detta, (med det är egentligen ett bredare perspektiv än så).
Många tror att beroende beror på, addicts som vill bli höga. Men detta är inte riktigt sant, missbrukare utvecklar tolerance och känner sig mindre och minre påverkade av drogen de tar samtidigt som de får mer och mer skada. Motivationen minskar dock inte av att söka drogen, utan den ökar.
Detta kan verka totalt paradoxalt om vi utgår ifrån att vi bara drivs (incentive), utifrån förväntat hedonisk value. Då borde strävan efter drogen minska om hedonik value minskar.
Hur kan beroende förklaras om det nu är så att hedoniskt värde driver motivation? Förklara med hjälp av cues.
Cue = signal som signalerar att något annat kommer finnas tillgängligt eller hända.
Environmental cues associated with reward becomes pleasuarble itself.
- Från början har de ett indirekt belöningsvärde genom att de signalerar framtida tillgänglighet av en fast/självklar belöning.
- När denna sker gång på gång så blir själva signalen om belöningen något som antar ett eget belöningsvärde (klassisk betingning av ett neutralt stimulus som antar värdet av det den kopplas till). I detta fall positivt och inte rädsla som vi läst om tidigare.
En cue kommer nu förutom att ge ett hedoniskt värde i sig även fånga uppmärksamhet snabbt och bli attraktivt.
Signalerna antar alltså motivations och belöningsegenskaperna av det de är associerade med. De får då sin egen förmåga att skapa wanting och liking.
