Metabolt syndrom och diabetes typ II. Flashcards
Hur många människor i världen har diabetes typ 1 respektive 2?
Det finns ca 500 miljoner människor som har diabetes i överlag. År 2030 beräknas antalet vara strax under 600 miljoner. Om 25 år ca 700 miljoner.
90% av dessa människor beräknas ha typ 2 diabetes. 10% har typ 1 diabetes.
Definiera typ 2 diabetes.
DM2 innebär en kraftig nedsatt insulinkänslighet som utvecklas långsamt, och många individer har en odiagnostiserad sjukdom i flera års tid.
Glukotoxicitet – förklara begreppet ingående, hur det uppkommer etc.
Glukotoxicitet eller hyperglykemi är när man har ett för högt blodsocker. Detta kan ske pga två anledningar.
Antingen kan inte betacellerna i pankreas producera insulin (typ 1 diabetes) eller så klarar inte betacellerna i pankreas att producera tillräckligt med insulin för att kompensera för ett nedsatt glukosupptag pga insulinresistens (typ 2 diabetes).
Ingående förklaring:
- Hyperglykemi leder till hyperinsulinemi och betacellsvikt.
- Hyperinsulinemi leder till nedreglering av insulinreceptorer, betacellsvikt och nedsatt känslighet hos perifera insulinreceptorer.
- Betacellsvikt leder till en förminskad insulinsekretion i pankreas, vilket leder till en ökad glukoneogenes i levern och ett lägre glukosupptag.
Insulinresistens – förklara begreppet ingående, hur det uppkommer etc.
Ett tillstånd där normala nivåer av insulin inte är tillräckliga för att hålla blodglukosen på en normal nivå. Detta beror på en nedsatt känslighet hos de perifera insulinreceptorerna.
Hur det uppkommer:
- Insulinresistens utvecklas långsamt och många har en odiagnostiserad sjukdom under flera års tid.
- Fetma och övervikt kan leda till insulinresistens.
Ingående förklaring:
- Insulinresistens i skelettmuskulatur:
- Glukosupptaget blir sämre och blodsockret stiger. I takt med att blodsockret stiger uppkommer också insulinresistens i levern. - Insulinresistens i levern:
- Glukoneogenes sker i levern även vid tillräckliga mängder av glukos i blodet pga att levern inte får tillräckligt med glukos (hepatocyter). Alltså stiger blodsockernivåerna ytterligare. Dock ska glukoneogenes ske mellan måltider samt under nattfastan, inte efter en måltid. - Insulinresistens i adipocytera:
- Nivån av fria fettsyror ökar i blodet. Speciellt de intraabdominella fettcellerna (alltså bukfettet) tros ha en nyckelroll här när det gäller att producera fria fettsyror. Insulinresistens hämmar lipoproteinlipas (LPL) som aktiverar upptaget av triglycerider i fettcellerna.
- Fria fettsyror stimulerar glukoneogenes och ökar syntesen av VLDL samt triglycerider i levern. Vi får dessutom lågt HDL pga hämning av LPL.
Leverförfettning – förklara kort.
Leverförfettning, även kallat leversteatos, är ett medicinskt tillstånd vilket innebär att fetter ansamlas i levercellerna.
Uppkomst:
Inflödet av fettsyror till levern är kraftigt ökat, vilket leder till lagring av fettsyror i hepatocyterna.
Detta kan uppkomma vid ökat dietärt intag av fett, men också via ökad lipolys i fettväven på grund av insulinresistens.
Som en konsekvens av insulinresistens uppkommer också hyperinsulinemi i kombination med relativ hyperglykemi, något som medför att transkriptionsfaktorer induceras i levern.
Detta leder till ökad lipogenes och minskad β-oxidation i hepatocyterna. Hyperinsulinemi kan medföra nedsatt syntes av apolipoprotein B och därmed en relativt sett nedsatt utsöndring av lipider från levern i form av VLDL.
Enligt IDF:s definition av metabola syndromet är bukfetma den centrala faktorn. Men det finns
ytterligare fyra faktorer som nämns. Förutom bukfetma krävs två av dessa faktorer för att definiera
metabolt syndrom. Ange två av dessa, inga laboratorievärden (siffror) krävs)
Bukfetma samt två av följande faktorer:
- Hypertriglyceridemi.
- Hypertoni.
- Lågt HDL.
- Förhöjt fasteblodglukos.
Ge exempel på påverkbara och icke-påverkbara riskfaktorer för diabetes typ II förutom övervikt och bukfetma, motivera/förklara kort.
Icke-påverkbara:
- Ålder.
- Genetiska faktorer.
- Kön (män utvecklar typ 2 diabetes 2-5 år före kvinnor och vid lägre BMI).
Påverkbara:
- Låg fysisk aktivitet, låg NEAT.
- Psykosocial stress (ex. Arbetsrelaterat, sömnsvårigheter, nedstämdhet) ger ökad kortisolfrisättning. Höga nivåer av kortisol under lång tid leder till hyperglykemi, minskad insulinkänslighet, bukfetma, ökat blodtryck och dyslipidemi.
- Tobaksbruk ger försämrad betacellsfunktion och minskar insulinkänsligheten.
- Alkohol kan i måtlig konsumtion motsvarande 5-30g alkohol (½ - 2,5 drinkar eller glas vin) per dag kan minska diabetesrisken med 30%. Förslagsvis pga att det sänker fasteinsulin och ger förbättrad insulinkänslighet.
- Kaffe, 4-5 koppar per dag kan halvera risken att insjukna i diabetes. Förslagsvis pga förbättrad glukostolerans, insulinkänslighet och insulinfrisättning från betacellerna.
- Vit D har i flera studier visat att låga nivåer av vit D i blodet ökar risken att utveckla diabetes. Förslagsvis pga förbättrar insulinfrisättningen och insulinkänsligheten.
Ange två av de viktigaste kostfaktorerna som är av betydelse för att förebygga diabetes typ II och
metabolt syndrom. Ange en kort motivering för båda faktorerna du anger.
Ät mindre mängd fett och mindre mättat fett.
- Detta pga att ett ökat intag av fett samt mättat fett är kopplat till övervikt och fetma, vilket i sig är kopplat till insulinresistens. Insulinresistens kan leda till MetS och diabetes typ 2.
Öka mängden kostfibrer i maten.
- Livsmedel med kostfibrer har generellt ett lågt GI och förbättrad mättnadskänsla. Detta gör att vi inte överäter våra kalorier samt inte höjer blodsockret för snabbt. Alltså förhindrar vi övervikt och fetma samt insulinresistens.
Prevention av MetS samt Diabetes typ 2 – vad fokuserar vi på. Livsstils- samt kostfaktorer av betydelse, resonera kring, förklara samband.
- Fysisk aktivitet leder till ökat glukosupptag i musklerna dels genom en akut insulinberoende verkan, dels med långvarigt förbättrad insulinkänslighet.
- Energibalans är viktigt då övervikt bidrar starkt till utvecklingen av insulinresistens. Fettets lokalisation på kroppen är viktig. Bukfetma är en indikator för risken att insjukna - midja/höft-kvot, midjemått och sagittalmått kan användas.
- Kvantiteten och kvaliteten av fetter och kolhydrater spelar också roll. Minskade risker är förknippade med mindre mängd fett, mättat fett samt ökad mängd kostfiber i maten.
Prevalens av MetS.
Att definiera prevalensen för metabola syndromet är svårt man kan förmoda att för varje person med diabetes finns det minst två personer till med metabola syndromet.
Uppskattningsvis 15-40% av västerländsk befolkning, ökar med åldern.
Exempel på typer av gener inblandade i MetS.
- Reglering av glukosupptag i musklerna.
- Nedbrytning av fett i fettväven.
- Fettcellens utveckling.
- Aptit och energiförbrukning.
