Hjärt-kärlsjukdomar, inklusive hypertoni. Flashcards
Aterosklerosprocessen – förklara vad som sker, olika stadier och hur det uppkommer.
Vid ateroskleros (även kallat åderförkalkning eller åderförfettning) har fett och kalk ansamlats i blodkärlens väggar. Kärlen blir stelare och trängre och blodet får svårt att passera.
Översiktligen vad som sker:
- Plackbildningen sker i stadier. Först bildas plack som växer ifrån insidan av blodkärlet. Sedan börjar den växa mot insidan av kärlet. Växer placket för mycket så kan den brista, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till.
Längre förklaring:
1. LDL kommer in i kärlväggen och oxideras, vilket i sin tur aktiverar monocyter som också vandrar in i kärlväggen och omvandlas till makrofager som börjar ta upp det oxiderade LDL:et via receptorer.
- Då bildas det så kallade skumceller som är lipidfyllda makrofager. Dessutom sker fibrotisering i kärlväggen pga att glatta muskelceller i median vandrar in i intiman där dem delar sig och producerar bindväv.
Det finns tre stadier:
- Fatty streak.
- Fibrous plaque.
Består huvudsakligen av bindväv och glatta muskelceller. Kan leda till bl.a. Angina pectoris. Är dock relativt stabil.
- Advanced plaque.
Med tiden blir placken mer och mer instabila. Här finns en risk att placken brister, vilket gör att trombocyter fastnar på ytan, vilket ger risk för trombos.
Ateroskleros är den viktigaste bakomliggande orsaken till hjärtkärlsjukdomar.
Förklara termen hjärtkärlsjukdomar.
Omfattar kranskärlssjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och perifer kärlsjukdom.
Förklara termen kranskärlssjukdom. Förklara sjukdomar.
Sjukdomar i hjärtats kranskärl, t.ex. Hjärtinfarkt och angina pectoris.
- Angina Pectoris (kärlkramp): Tillfälligt nedsatt blodförsörjning i hjärtats kranskärl, vilket medför en övergående bröstsmärta men ingen bestående hjärtmuskelskada.
- Hjärtinfarkt: Blodförsörjningen upphör på grund av förträngning eller avstängning av blodkärl, vilket vid långvarig syrebrist orsakar skador på hjärtmuskulaturen.
Hjärtinsufficiens (hjärtsvikt): Onormal hjärtfunktion leder till att hjärtat inte förmår att pumpa tillräckligt med blod ut i kroppen. Vanliga orsaker: hjärtmuskeln har skadats av en eller flera hjärtinfarkter, eller att hjärtat tröttats ut under en längre tids högt blodtryck.
Förklara termen cerebrovaskulär sjukdom.
Cerebrovaskulära sjukdomar: Sjukdomar i hjärnans blodkärl, t ex stroke (slaganfall).
Förklara termen perifer kärlsjukdom.
Perifer kärlsjukdom: Sjukdomar/rubbningar i cirkulationssystemet utanför hjärnan och hjärtat, t.ex. Claudicatio intermittens.
Claudicatio intermittens (fönstertittarsjuka): Ateroskleros i benens artärer.
Vad är trombos?
Blodpropp bildas pga en skada i kärlväggen eller på grund av att blodet koagulerar lättare.
Vad är embolus.
Embolus: Propp som förs från en del av blodkärlssystemet till en annan.
Förekomst – Inte exakta siffror men i stora drag hur förekomsten av hjärtkärlsjukdomar och hypertoni ser ut, vilka trender vi ser vad gäller förekomst och eventuella skillnader mellan ex. Könen.
Hjärtinfarkt i befolkningen 15 år och äldre var 260 per 100.000 invånare år 2018.
Männen står för drygt 60 procent av incidensen i akut hjärtinfarkt.
Det inträffar fler fall av akut hjärtinfarkt bland personer med låg utbildningsnivå än bland personer med hög utbildningsnivå.
Hjärtinfarktincidensen har sjunkit de senaste 30 åren.
En minskning i antalet insjuknanden ses i alla utbildningsgrupper.
Antalet insjuknanden i stroke i befolkningen 15 år och äldre var 262 per 100.000 invånare år 2018.
Risken att insjukna i stroke i Sverige har under de senaste 25 åren minskat bland äldre (65-84-åringar) medan strokeincidensen successivt ökat hos yngre (18-44-åringar) både bland kvinnor och män.
En minskning i antalet insjuknanden ses i alla utbildningsgrupper.
Förekomsten av hypertoni i Sverige beräknas till ca 27% och stiger kraftigt med ökad ålder (vid 65 år har mer än 50% av befolkningen hypertoni). Fördelningen mellan kvinnor och män är jämn.
Vilken betydelse har kostens innehåll av fett (mängd, typ, källor etc.) för prevention av
hjärtkärlsjukdomar. Resonera och förklara!
Typen av fett, snarare än den totala mängden fett i kosten, tycks ha störst betydelse för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom.
Majoriteten av fettet i kosten bör vara omättat från vegetabiliska källor och från fisk.
Studier visar att den största förebyggande effekten uppnås om mättat fett ersätts med fleromättat fett, medan utbyte av mättat fett mot snabba kolhydrater (högt GI) istället kan öka risken för hjärtinfarkt.
Omvänt har ett utbyte av mättat fett mot långsamma kolhydrater (lågt GI) kunnat kopplas till en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom.
Det är fortfarande inte helt utrett om det är mättat fett som är skadligt, eller om det är omättat fett som är skyddande, eller om det rör sig om en kombination av båda dessa effekter, vilket vissa studier indikerar.
Transfetter är en grupp ämnen som förekommer i partiellt härdade vegetabiliska fetter, såsom bakverk, godis, kex, viss snabbmat och en del halvfabrikat. Ett högt intag av dessa fettsyror är kopplat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.
Vilken betydelse har kostens innehåll av kolhydrater (mängd, typ, källor etc.) för prevention av
hjärtkärlsjukdomar. Resonera och förklara!
Ju mer kolhydrater det finns i en kost, desto viktigare blir kolhydratkvaliteten och GI.
Användning av livsmedel med mycket tillsatt socker har associerats till förhöjda blodhalter av både triglycerider och LDL-kolesterol samt lägre halt av HDL-kolesterol.
Riskfaktorer – icke- påverkbara och påverkbara hjärtkärlsjukdomar.
Hjärt- och kärlsjukdomar:
Icke-påverkbara:
- Ålder. Vid ökad ålder ser man en ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar.
Ateroskleros är något som utvecklas under en lång tid, vilket gör att de mer allvarliga förändringarna sker i högre åldrar. I högre ålder får vi dessutom mindre elastiska kärl. Rubbad fettomsättning och högre blodfetter (ex högre triglycerider). Det är vanligare med ett högt blodtryck. - Genetik. Familjär hyperkolesterolemi. En ärftlig benägenhet att få höga blodfetter.
Summaeffekten av flera olika gener som var och en ger ett litet bidrag till den sammantagna sjukdomsrisken har också betydelse.
Kön. Män drabbas generellt sätt tidigare hjärt- och kärlsjukdomar än vad kvinnor gör.
Man tror också att östrogen påverkar endotelet på ett positivt sätt, att det motverkar endoteldysfunktion.
Påverkbara:
- Rökning. Bidrar bl.a. till endotelskador och ökar bildningen av tromboser.
- Hypertoni. Kan bidra till att placken lättare går sönder, vilket ger ökad risk för tromboser. Kan initiera en endotelskada. Metabola syndromet. Insulinresistens. Bukfetma. Stroke, kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och njursvikt.
- Höga blodfetter (dyslipidemi). Blodfettfaktorer:
Högt LDL-kolesterol.
Högt lipoprotein(a) (LDL-liknande partikel).
Högt totalkolesterol.
Lågt HDL-kolesterol.
Höga triglycerider. - Diabetes typ 1 och 2. Hyperglykemi är kopplat till sämre endotelfunktion, oxidativ stress och ökad risk för tromboser.
- Metabola syndromet.
- Inflammation.
- Övervikt/fetma.
- Fysisk inaktivitet.
- Psykologiska faktorer.
Riskfaktorer – icke- påverkbara och påverkbara för hypertoni.
- Genetik
- Ålder
- Stress
- Fysisk inaktivitet
- Övervikt/fetma
- Rökning och snusning
Livsstils- samt kostfaktorer av betydelse vid prevention för hjärtkärlsjukdomar. Resonera kring dessa och förklara samband.
- Konsumtion av frukt, grönsaker, baljväxter, nötter, fullkornsprodukter och fet fisk ska förespråkas.
- Mättade fetter bör till viss del ersättas med enkel- och fleromättade alternativ från vegetabiliska källor.
- Saltintaget bör minskas till under 5g per dag genom minskning av bordssaltet och mindre mängd i matlagning, och genom att man väljer osaltad mat. Många halvfabrikat och processad men lättillgänglig mat är rik på salt, t.ex. vissa brödsorter.
- Drick en måttlig mängd alkohol (<10-20g/dag för kvinnor och <20-30g/dag för män).
- Tillsatt socker ska begränsas.
- Regelbunden fysisk aktivitet på minst 30 minuter.
- Användning och exponering av tobaksprodukter ska undvikas.
Livsstils- samt kostfaktorer av betydelse vid prevention för hypertoni. Resonera kring dessa och förklara samband.
Hypertoni:
- Sänk natriumintaget.
- Populationsmål (NNR 2012): Begränsa saltintaget till 6g (2,4g natrium) per dag.
- DASH-kosten. Rik på frukt, grönsaker, fullkorn, nötter, frön och baljväxter. Magra mejeriprodukter. Magert kött och fisk.
- Ökad fysisk aktivitet.
- Viktminskning/förebygga övervikt.
- Undvika högt alkoholintag.
- Kostförändring (främst minskat saltintag, DASH).
- Stresshantering.
- Inte/sluta röka/snusa.
Vilka är de vanligaste mättade fetterna i vår kost?
Palmitinsyra och oljesyra är de vanligaste mättade fetterna i vår kost.
