Matens betydelse vid sjukdom Flashcards
Hur definieras malnutrition?
Malnutrition definieras som bristande tillgång i kroppen på protein och energi i förhållande till behovet.
Hur ser förekomsten ut för malnutrition?
På europeiska sjukhus är var femte patient malnutrierade.
På äldreboenden är ca 60% malnutrierade eller i riskzonen.
Siffrorna för Sverige är likartade.
Vad är följderna med malnutrition?
Primära:
- Muskelsvaghet och nedsatt funktion.
- Försämrat immunförsvar.
- Fördröjd sårläkning.
- Trötthet och depression.
Sekundära:
- Ökad sjuklighet.
- Ökad konvalescens.
- Ökade kostnader.
- Ökad dödlighet.
Faktorer som kan leda till malnutrition? Ge också exempel på orsaker.
Försämrat intag av mat:
- Nedsatt aptit. (Sjukdom, smärta, illamående, kräkningar, depression, ensamhet, oro)
- Oförmåga att äta. (Förvirring, svaghet och motoriska störningar, tugg- och svälgproblem, nedsatt mun- och tandstatus)
- Bristande tillgång på mat. (Dålig kvalitet på maten i hemmet, på sjukhus eller boende, svårigheter att handla eller tillaga mat)
Försämrat upptag eller försämrad nedbrytning av mat:
- Medicinska, kirurgiska problem eller behandlingar som påverkar bukens inre organ.
Förändrade behov:
- Ökade eller förändrade metabola behov i relation till t.ex ålder, sjukdom eller behandling.
Näringsförluster:
- Kräkningar, diarré, brännskador.
Ge exempel på riskgrupper för viktnedgång och malnutrition.
Cancer. Kronisk njursvikt. Kronisk hjärtsjukdom. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Crohns sjukdom. Stroke. Demens. Äldre.
Hur ser måltidsmodellen ut enligt “Nationella riktlinjer för måltider på sjukhus”?
Integrerad - Få med patienten i måltiden. Höra vad patienten behöver och har för preferenser. Kallas för en personcentrerad vård.
Trivsam - Hur är miljön? Bemötandet?
Hållbar - Hur kan vi påverka miljön positivt? Vilka råvaror använder vi? Hur jobbar vi med svinn? Är livsmedlen lokalproducerade eller importerade?
Näringsriktig - Energi-, närings- och vätskebehoven skall täckas.
Säkerhet - Man ska inte magsjuka ner en hel avdelning. Detta gäller allergier också.
God - Tillagningsmetoder och de råvaror som används. Maten skall vara god och tilltalande när den kommer på tallriken.
Hur ser måltidsplaneringen ut inom hälso- och sjukhusvård?
NNR bör användas som grund vid måltidsplanering.
För näringsmässigt stabila personer kan menyplanering och näringsinnehåll utgå från referensvärdena i NNR.
För näringsmässigt sårbara personer täcka behovet av energi och näring med en mindre volym mat, ofta kallat E-kost.
Rutiner för måltidsordning.
Specialkoster.
Ge exempel på vanliga specialkoster.
Fettreducerad kost. Glutenfri kost. Laktosreducerad kost. Mjölkproteinfri kost. Kost vid dialys. Proteinreducerad kost.
Livsmedelsval vid aptitlöshet?
Flera små måltider.
Förrätt, huvudrätt, efterrätt.
Komplettera med tillbehör.
Neutral mat, frisk och syrlig mat, kall mat.
Fråga, individanpassa, tipsa och ge förslag.
Livsmedelsval vid illamående?
Flera små måltider.
Ge INTE fet mat. (Fet mat an upplevas kväljande).
Salt mat, torr och knaprig mat.
Undvik matos. Vädra gärna. (Kan kännas jobbigt). Därför kan kall mat kännas lättare att äta.
Fråga, individanpassa, tipsa och ge förslag.
Livsmedelsval vid smak- och luktförändringar?
Använd smakförhöjare såsom salt, buljong, socker, matfett, grädde, bacon, rökt skinka och ost.
Använd flera smaker på tallriken. Då kan patienten variera mellan olika smaker. Detta ökar chansen för patienten att tycka att något smakar bra.
Förrätt (aptitretare), huvudrätt, efterrätt. Detta ger variation i smaker.
Fråga, individanpassa, tipsa och ge förslag.
Livsmedelsval vid slemhinneförändringar och muntorrhet?
Mat med mjukare konsistens.
Mat med mycket sås, vilket smörjer munhålan och är lättare att svälja.
Undvik salt, starkt kryddad samt syrlig mat. Denna typen av mat kan svida i munnen på patienten eftersom att slemhinnorna i munnen är känsliga.
Livsmedelsval vid förstoppning?
Fibrer.
Vätska.
Lösande livsmedel.
Fråga, individanpassa, tipsa och ge förslag.
