Kost för sjuka barn Flashcards
Vad ger NNR 2012 underlag för? Vilka riktar den sig mot? Vad är dess syfte?
Utgör det teoretiska underlaget för beräkning av energi och näringsämnen.
Gäller för kostrådgivning på gruppnivå.
Att förebygga bristsjukdomar och vällevnadssjukdomar.
Andel av matens energi som används för tillväxt? 0-3år.
0 - 4 mån 27 %
4 –6 mån 11 %
6 –12 mån 5 %
1 –3 år 3 %
> 3 år 2 %
Mat för spädbarn - Vad rekommenderas fram till 6 månaders ålder?
Modersmjölk eller modersmjölksersättning, exklusivt fram till 6 månaders ålder. Vitamin D som enda tillskott.
Små smakportioner (konsistensanpassade) från 4 månaders ålder om den inte konkurrerar ut modersmjölken, varierat intag av livsmedel.
Mat för spädbarn - Vad rekommenderas vid 6 månaders ålder?
Vid 6 månader, behöver barnet tillägg av fast mat för att bland annat täcka behovet av järn och energi. Smakportioner utökas (konsistensanpassade).
◦ Maten ska komplettera, inte ersätta bröstmjölk.
◦ Bröstmjölk gärna till 12 månader eller längre.
Varför är maten viktig för sjuka barn?
▪ Bra näringstillstånd är en förutsättning för optimalt resultat av övrig behandling.
▪ Risk för undernäring är större och går fortare hos barn och kan leda till försenad utveckling.
▪ Malnutrition hos barn under två år kan leda till hjärnskador.
Hur mycket kan energibehovet öka för ett barn under en catch-up tillväxt? Hur ser formeln ut för uträkning av energibehovet?
Energiintaget kan öka med 1,5 - 2 gånger jämfört med rekommenderat energibehov för åldern.
Formel = (120*Önskad vikt (kg))/Aktuell vikt (kg) = Energibehov (kcal/kg/dygn)
Önskad vikt = förväntad vikt till barnets längd.
Kost vid diabetes typ 1, vad gäller?
Vanlig mat – någon diabeteskost för barn finns inte.
• Samma kostrekommendationer som för friska barn (NNR 2012).
• Insulin är behandlingen – inte maten (men den påverkar).
• Kan använda vanligt socker i moderata mängder. Alltid i samband med måltid och insulin.
• Kolhydraträkning.
• Långsamma kolhydrater håller blodsockret jämnare.
• Snabba kolhydrater höjer och sänker blodsockret fortare.
Vad är bra att veta om man ska ta hand om ett barn med typ 1-diabetes? Vad ska man tänka på vid hyperglykemi kontra hypoglykemi?
Kännedom om barnets egenvårdsplan!!!
Hyperglykemi (högt blodsocker):
• Ej farligt om barnet mår bra för övrigt – kan dock leda till ketoacidos vid insulinbrist (t.ex. stopp i insulinpump).
• Följ egenvårdsplan, ge ej insulin ”för säkerhets skull”.
Hypoglykemi (lågt blodsocker, ”känning”):
• Kan vara farligt.
• Ge socker/sockerlösning (druvsocker med vatten, saft).
• Om medvetslös – ring ambulans.
Diabetes och celiaki - Vad har de för koppling till varandra?
• Närbesläktade sjukdomar.
• Ca 10 % av barn med diabetes får också celiaki.
• Celiakiscreening vid diabetesdebut
• Näringsupptag.
• Glutenfri diabeteskost – utmaningar?
Ge exempel på långsamma livsmedel vid celiaki.
Bröd med hela ”korn” (GF).
Surdegsbröd (GF).
Baljväxter.
Ris.
Rotfrukter.
Fett är en ”sockerbroms”.
PKU, fenylketonuri - Fall per år? Kostbehandling? Vilket ämne måste man vara försiktig med?
Cirka 5 fall per år.
Nivåer av fenylalanin måste noga kontrolleras
Mycket strikt kostbehandling framförallt hos barn och gravida
Aspartam (dipeptid mellan fenylalanin och asparaginsyra) – märkning!
Lågproteinkost för barn - Vilka livsmedel bör man undvika?
Inget kött eller köttprodukter.
Ingen fisk eller fiskrätter.
Inte ägg.
Inte mjölk/fil/vanlig glass.
Inte bönor/ärtor/linser.
Troligen inte heller spannmål som bröd/pasta.
Lågproteinkost för barn - Vilka ersättningslivsmedel kan man använda sig av?
Proteinersättning, flera olika alternativ för olika åldersgrupper (innehåller aminosyror + vitaminer + mineraler).
Lågproteinprodukter som loprofin pasta, ris, Nutricia mjölkersättningsprodukter.
Lågproteinmjöl – bröd mm.
Andel fenylalanin i olika livsmedelsgrupper?
Frukt, bär, rotfrukter, vissa grönsaker - 3%.
Potatis - 3%.
Ärter, majs, bönor - 4%.
Kött, fisk - 5%.
Mjölk - 5%.
Onkologiskt sjuka barn - Vad är målsättningen med kostbehandlingen? Vad kan ett ökat energibehov bero på vid cancersjukdom? Metabola skillnader mellan friska personer som svälter kontra personer med cancer?
Under sjukdomstiden är målsättningen med kostbehandlingen att barnet ska växa.
Ökat energibehov kan bero på:
• Infektion/feber.
• Ökade förluster.
• Malnutrition.
• Tumörsjukdomen i sig och/eller:
• Cancerkakexi - aptiten sjunker och illamåendet ökar
Vid svält hos friska sjunker (normalt sett) viloomsättningen = kroppen sparar
Vid svält hos någon med cancersjukdom blir ämnesomsättningen istället mer energikrävande = kroppen slösar
