LVi Flashcards

Question

Hur smittar influensa?

Answer 1

Virus sprids snabbt med dropp- och kontaktsmitta. Virusutsöndringen är störst ett dygn före till två dygn efter insjuknandet. Snabb smittspridning i kombination med kort inkubationstid, 1-3 dagar, leder till mycket snabb spridning av sjukdomen.

Answer 2

Influensavirus adhererar till och penetrerar respirationsvägsepitelet i stora delar av luftvägarna och kan ge upphov till symtom från såväl näsa och munhåla som trachea, bronker och lungor. Virusangreppet leder till mer eller mindre omfattande celldöd, ibland till hemorrhagisk inflammation. fallen. I typiska fall av influensa insjuknar patienten snabbt med frysningar och stigande feber upp till 39-40°. Övriga symtom är huvudvärk, svår muskelvärk och påverkat allmäntillstånd. Samtidigt eller något senare får patienten hård torrhosta, som kan bli mycket besvärande. Nästan alltid förekommer retrosternal brännande smärta vid hosta som tecken på tracheit. Brännande halssmärtor är också vanligt, liksom senare i förloppet heshet. Ibland förekommer även gastrointestinala symtom. I de flesta fall sjunker febern och allmäntillståndet förbättras efter 3-5 dagars sjukdom, men feber kan kvarstå i en vecka. Ibland förekommer bifasisk feber,även utan komplikationer. I vissa fall är sjukdomen lindrigare med framför allt snuva och långdragen torrhosta. Äldre kan ha annat insjuknande, t.ex med bara feber och förvirring.

Answer 3

Särskilt i början av en influensaepidemi är det viktigt att fastställa diagnosen, dels för att bekräfta att en epidemi är på gång, dels för att fastställa vilken influensastam det är. Patienter, som vårdas på sjukhus med influensa bör isoleras under de första dagarna efter symtomdebut för att reducera spridningen. Antiviral behandling rekommenderas endast vid svår influensa och förebyggande i samband med utbrott på sjukhem. Oseltamivir oralt eller zanamivir inhalation som sätts in tidigt (senast inom 2 dygn efter symtomdebut) hämmar neuramidas och har visats förkorta sjukdomsförloppet med något dygn i bästa fall.

Answer 4

Socialstyrelsen rekommenderar att förutom patienter i riskgrupper, såsom patienter med kronisk hjärt- eller lungsjukdom, alla personer över 65 års ålder vaccineras årligen. Vaccination bör göras tidigt under hösten innan influensasäsongen startar.

Answer 5

Vid akut bronkit har patienten i mer än 90 % av fallen en virusorsakad inflammation i trakea och bronker. Den akuta bronkiten är oftast en del av en generell luftvägsinfektion och har därför, liksom dessa, högst incidens under vintermånaderna. Såväl »snuwirus« (rhino- och corona-virus), som influensa-, parainfluensa-, adeno-, och respiratory syncytial (RS) -virus är vanliga orsaker till akut bronkit. En mycket liten andel av bronkiterna orsakas av olika luftvägsbakterier. Infektionen leder till svullnad av bronkslemhinnan och ökad slemsekretion.

Answer 6

Hosta är det dominerande symtomet vid akut bronkit och förekommer hos alla patienter. Ofta startar infektionen med öli-symtom och ev. feber. Hostan är i regel improduktiv initialt, men kan senare bli mera produktiv med mukopurulent expektorat. Heshet och smärta över larynxområdet ses ibland vid samtidig laryngit. I regel finner man inga patologiska fynd vid auskultation av lungorna, möjligen med undantag av enstaka ronki och lungröntgen är definitionsmässigt normal vid bronkit. Akuta inflammationsparametrar som C-reaktivt protein (CRP) och antalet vita blodkroppar, är vanligen normala.

Answer 7

Bronkiolit är en akut virusorsakad nedre luftvägsinfektion som företrädesvis drabbar barn under 2 års ålder. RS-virus dominerar som etiologi, följt av parainfluensa och RSvirus är den vanligaste orsaken till att små barn med nedre luftvägsinfektioner behöver vård på sjukhus.Bronkiolit är en akut virusorsakad nedre luftvägsinfektion som företrädesvis drabbar barn under 2 års ålder. RS-virus dominerar som etiologi, följt av parainfluensa och RSvirus är den vanligaste orsaken till att små barn med nedre luftvägsinfektioner behöver vård på sjukhus. Infektionen överförs genom dropp- eller kontaktsmitta och inkubationstiden är i medeltal 5 dagar. Bronkiolit är en inflammation av de allra minsta bronkgrenarna, med ödem i bronkväggen, nekros av epitelet och slembildning vilket ger en obstruktion av bronken. Detta ger en försvårad utandning, vilket kan leda till hyperinflation av lungorna, eller atelektasbildning om obstruktionen är total.

Answer 8

De första symtomen vid bronkiolit är i regel snuva och feber. En tilltagande, djup hösta blir dock snart det dominerande symtomet. Bronkobstruktionen kan leda till en allvarlig ventilationsstörning med svår dyspné, hög andningsfrekvens och intercostala indragningar. Diagnosen kan oftast ställas på basen av kliniska fynd och epidemiologi. Påvisande av RSV-antigen i nasofarynxsekret.

Answer 9

``` Streptococcus pneumoniae 25-45% Mycoplasma pneumoniae 5-10 Haemophilus influenzae 3-5 Bakteriell Legionella spp. 2-4 > pneumoni Chlamydophila pneumoniae 1-3 (40-60%) Chlamydia psittaci 1-3 Influensa A och B - RS-virus (hos småbarn) 1-3 • ```

Answer 10

Fagocyterande makrofager utgör lungans huvudsakliga försvar mot bakterieinfektioner. Om antalet aspirerade/inhalerade bakterier är stort, eller om det lokala immunförsvaret är nedsatt kan bakterier som når alveoli snabbt tillväxa och orsaka en pneumoni. Aspirationstendens utgör därför en viktig riskfaktor för pneumoni. Andra riskfaktorer är hög ålder, kroniska hjärt- och lungsjukdomar samt alkoholism. Virusinfektioner, fr.a. influensavirus, ökar också risken för sekundär bakteriell pneumoni genom att skador på luftvägsslemhinnan underlättar för bakterier att adherera till denna.

Answer 11

Pneumokocker är den i särklass vanligaste orsaken till pneumoni och svarar för ca hälften av fallen hos vuxna som behöver sjukhusvård. Pneumokocker är också den dominerande orsaken till pneumoni som kräver intensiwårdsbehandling, men i denna patientgrupp hittar man också ovanliga agens, som 5. aureus, gramnegativa tarmbakterier eller Legionella spp. Även om pneumokocker är en vanlig orsak till pneumoni i alla åldersgrupper, kan Mykoplasma pneumoniae, särskilt vissa år, vara den dominerande patogenen hos äldre barn och yngre vuxna. Hos småbarn under 2 år är RS-virus, följt av S. pneumoniae och H. influenzae, de vanligaste orsakerna till pneumoni. Vid pneumoni som kan skötas i öppen vård är detta mönster ännu tydligare, med virusinfektioner som dominerande orsak hos småbarn, medan M. pneumoniae dominerar hos äldre barn och tonåringar. Chlamydophila pneumoniae kan tidvis orsaka epidemiska utbrott och kan då utgöra en betydande del av pneumonierna i öppen vård. Samhällsförvärvad pneumoni är en vanlig sjukdom, fr. a. hos små barn och mycket gamla personer.