Infektionssjukdomar 2 Flashcards
Vad kan endokardit ge för symptom?
- Feber
- Embolisering från vegetationer på hjärtklaffarna är vanligt förekommande vid IE och kan ge en mängd olika symtom och fynd eller vara tysta. Ex neurologiska symtom.
- Klassiska hudförändringar är s.k. splinterblödningar med lokalisation till nagelbäddar men hudembolier kan finnas generellt och vara petekiala, pustulösa eller immunologiskt betingade (s.k. Oslerknutor, typisk lokalisation till fingrar).
- Blåsljud vid hjärtauskultation är frekvent förekommande men inte obligat
Man brukar dela in endokarditer i 4 olika typer, vilka är dessa?
- Vänstersidig nativ endokardit: 70-80 % av alla IE. S. aureus och alfastreptokocker vanligast. Prognosen varierar med agens.
- Isolerad högersidig endokardit: ofta S. aureus, oftast intravenösa missbrukare men även vid främmande kropp i högerhjärtat t.ex. CVK. Ofta långsamt terapisvar men god prognos. Septisk lungembolisering vanlig. Högersidig IE drabbar nästan alltid tricuspidalisklaffen och trikuspidalisendokardit medför ofta septisk embolisering till lungorna. Hos majoriteten av patienterna är förloppet långdraget med feber och fortsatt tillkomst av nya septiska lungembolier och ibland mer tydlig abscessbildning trots pågående adekvat antibiotikabehandling. Dessutom kan spridning till vänstra sidan av hjärtat och andra organsystem förekomma.
- Protesendokardit: allvarlig prognos, symtomen kan vara diskreta, ofta orsakad av koagulasnegativa stafylokocker men S aureus, alfastreptokocker och gramnegativa bakterier förekommer. Ofta behövs kirurgi under sjukdomsförloppet. Längre behandling och uppföljning krävs. Symtomen vid PVE är ofta diskreta och ospecifika. Protesendokardit har högre mortalitet än NVE.
- CIED-infektion: infektion av pacemaker- eller ICD-system. Orsakande agens vid hjärtelektrodinfektion liknar de vid PVE. Stafylokocker, (S. aureus, KNS) är orsaken i 66-94 % av fallen. Extraktion av hela CIED-systemet rekommenderas alltid för att ge förutsättningar för utläkning av infektionen.
Hur utreder du en endokardit?
- Blododling
- Blodprover
- EKG bör tas på alla patienter med IE.
- TTE; TEE
- Lungröntgen/DT lunga vid emboli risk
Vad finns det för strukturella eller
funktionella avvikelser som kan leda till en mer komplicerad komplicerad UVl ?
avvikelser i urinvägarna som
genom försämrat urinavflöde och residualurin
disponerar för bakteriuri. Exempel på
sådana komplicerande faktorer är KAD, konkrement,
strilcturer, BPH, vesikouretär reflux, tumörer,
blåsdivertildar och neurogena blåsrubbningar
av skilda slag.
Hur stor andel äldre kvinnor har ABU (asymptomatisk baterieuri)?
hos äldre kvinnor uppgå
till 8-10 %. För åldringar som vårdas på sjukhem
har högre siffror rapporterats (30-70 %))
vilket beror på att dessa ofta har komplicerande
faktorer som disponerar för bakteriuri.
Vilka agens kan ge UVI och hur stor del av UVI orsakar respektive agens ungefär? (sekundär/primär patogener)
Escherichia coli är den dominerande etiologin
vid alla typer av UVI och utgör mer än
80% av urinisolaten vid samhällsförvärvad,
symtomgivande UVI. Staphylococcus saprophyticus
är den näst vanligaste urinvägspatogenen
i primärvården, och drabbar framför allt kvinnor i fertil ålder. S. saprophyticus ger sällan upphov till
vårdrelaterad UVI eller UVI hos män. E. coli
och S. saprophyticus kallas för primärpatogener
eftersom de kan infektera individer som
har helt normala urinvägar. Sekundärpatogenerna Klebsiella, Enterobacter, Proteus, Pseudomonas och enterokocker orsakar sällan sporadisk UVI i primärvården, men ökar något i frekvens vid
recidivinfektioner, isoleras ofta från patienter med vårdrelaterad UVI. Multipel antibiotikaresistens utmärker dessa stammar och beror på det selektionstryck som den utbredda antibiotikaanvändningen i olika vårdmiljöer utövar på tarmfloran. Denna kunskap bör styra valet av antibiotikaterapi. Medan sporadiska, samhällsförvärvade infektioner hos kvinnor är lätta
att behandla med gängse urinvägsantibiotika,
måste preparat med brett antibakteriellt
spektrum och hög antibakteriell aktivitet väljas
vid recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad
UVI.
Varför har kvinnor som genomgått menopaus större risk för att drabbas av UVI?
Kvinnor med benägenhet för recidiverande
UVI är ofta koloniserade med gramnegativa
tarmbakterier i yttre genitalia, vilket
troligen beror på störningar i den vaginala
mikrofloran. Hos kvinnor i fertil ålder bidrar
laktobaciller till kolonisationsskyddet genom
sänkning av lokalt pH och bakteriell interferens.
Mängden laktobaciller reduceras
kraftigt, vaginalt pH stiger och kolonisering
med urinvägspatogena tarmbakterier ökar på
grund av den hormonella omställningen.
Hur utreder du en UVI?
- Urinsticka
- Blodprover (blodsatus, CRP, el-status)
- Urinodling
- Ev. Blododling Ev odling från KAD
Hur ska ett bra urinprov tas?
Man eftersträvar en blåsinkubationstid
på minst 4 timmar för att uppnå så
hög bakteriehalt som möjligt i urinen, vilket
emellertid är svårt om patienten har akuta
miktionsbesvär. Den första urinportionen
får spola genom urinröret för att minska
kontaminationsrisken och ett mittstråleprov
tas sedan tillvara för diagnostik. För att förhindra
tillväxt av kontaminerande bakterier
bör provet kylförvaras tills det blir omhändertaget
på laboratoriet.
När kan en nitrit vara positivt repsektive negativit?
Många bakteriearter som tillhör Enterobacteriaceae
har ett enzym, som omvandlar nitrat
till nitrit. Förekomst av nitrit i urinen
kan fastställas med en testremsa som doppas
i urinen. Rött färgomslag indikerar praktiskt
taget alltid bakteriuri (positivt nitrittest).
Falskt negativt nitrittest är vanligt vid kort blåsinkubationstid och vid intag av stora doser
vitamin C. Vissa uropatogena bakterier
kan inte omvandla nitrat till nitrit (t.ex. enterokocker
och S. saprophyticus), medan andra
omvandlar nitrit vidare till andra slutprodukter,
vilket bidrar till att testet har ganska
låg sensitivitet. Bakteriuri kan därför föreligga
trots negativt nitrittest.
Vad är typiskt för patogener som orsakar ABU?
Bakterier som isoleras från patienter med
ABU är i allmänhet lågvirulenta, dvs de har
liten benägenhet att orsaka en uppåtstigande
akut pyelonefrit. De koloniserar ofta urinen
utan att ge upphov till lokal inflammatorisk
reaktion i form av pyuri och kan utgöra ett
biologiskt skydd mot invasion av mer virulenta,
symtom framkallande bakterier. Dessa bakterier kan hålla sig kvar i många år utan att ge patienten besvär eller försämra njurfunktionen. Först när ABU stammen
elimineras, t.ex. genom antibiotikabehandling
på annan indikation, ligger fältet öppet för infektion med mer virulenta pyelonefritogena bakterier. ABU är sålunda oftast ett godartat tillstånd som ej kräver
antibiotikabehandling. I vissa situationer kan det emellertid finnas skäl att diagnostisera och behandla ABU.
Vilken patientgrupp kan det vara extra fördelaktigt att behandla en ABU och varför?
Omkring en tredjedel av gravida kvinnor
med obehandlad bakteriuri beräknas insjukna
i akut pyelonefrit under graviditeten. Den
hormonella omställningen ger sänkt muskeltonus
i urinvägarna, som dilateras, med ökad
urinblåsekapacitet och hydronefros som följd.
Även livmoderns tillväxt bidrar till hydronefrosen
genom att komprimera den högra
uretären. Resultatet blir en förlångsammad
urinomsättning, vilken anses underlätta för
bakterierna att nå njurarna.
Inom den förebyggande mödrahälsovården
undersöks därför gravida kvinnor rutinmässigt
med avseende på bakteriuri. Optimal
tidpunkt för urinodling är i graviditetsvecka
16. Vid påvisad ABU ges behandling med ett
cefalosporin, nitrofurantoin eller pivmecillinam
i 5 dagar.
Hur ser symptombilden ut vid akut cystit hos en kvinna?
Akut insättande
sveda vid miktion (dysuri), täta urinträngningar
och ökad miktionsfrekvens med
små urinvolymer. Ibland förekommer suprapubisk
smärta, makroskopisk hematuri och/
eller subfebrilitet. Temperatur över 38°C kan
tyda pä njurengagemang. Det bör observeras
att analgetika eller antipyretika kan maskera
de klassiska symtomen vid akut pyelonefrit.
Kvinna kommer in med ngt av dessa symptom
Akut insättande
sveda vid miktion (dysuri), täta urinträngningar
och ökad miktionsfrekvens med
små urinvolymer. Ibland förekommer suprapubisk
smärta, makroskopisk hematuri och/
eller subfebrilitet. Vad har du för diffdiagnoser?
Som differentialdiagnos får man
överväga urogenital infektion orsakad av
sexuellt överförda mikroorgansimer som
ldamydia och herpes, särskilt hos yngre
kvinnor. Även vulvo-vaginit och vissa ickeinfektiösa
orsaker kan ge liknande symtom.
Bland de senare kan nämnas överdriven underlivshygien, användning av parfymerade
tvållösningar i underlivet, slemhinneirritation
på grund av lokal avkylning eller
slemhinneatrofi hos kvinnor i postmenopausal
ålder.
Vad ger du för behandling av okomplicerad cystit hos en kvinna?
För empirisk behandling rekommenderas i första hand nitrofurantoin (Furadantin) eller pivmecillinam (Selexid).
Vad är För empirisk behandling rekommenderas i första hand nitrofurantoin (Furadantin) eller pivmecillinam (Selexid) för typ av antibiotika?
Pivmecillinam: Penicilliner med utvidgat spektrum
Nitrofurantoin: Den exakta verkningsmekanismen hos nitrofurantoin är okänd. Substansen hämmar olika bakteriella enzym och kan också orsaka skador på bakteriellt DNA
Vilka symptom har man vid en pyelonefrit? (kvinna)
hög feber, frossa, flanksmärta och palpationsÖinhet
över njurlogerna. Miktionsbesvär saknas
hos en tredjedel av patienterna medan
toxiska symtom som illamående och kräkningar
är vanligt förekommande.
Atypisk sjukdomsbild förekommer hos äldre individer, vilka ofta saknar flanksmärta och ömhet över njurloger.
Hur kan labb se ut vid pyelonefrit? (kvinna)
vägledning. Vid pyelonefrit är CRP
kraftigt förhöjt men vid cystit är CRP vanligtvis
ej påvisbart. Leukocytos förekommer
ofta medan SR i regel är normal eller endast
lätt förhöjd
Hur behandlar du en pyelonefrit hos en kvinna per os?
Peroral terapi
Förstahandsalternativ: kinolon: - ciprofloxacin
Andrahandsalternativ:
- trimetoprim-sulfa (obs! Bör undvikas för empirisk terapi pga hög resistens (ca 20 %) hos E. coli) Eusaprim, Bactrim
- cefalosporiner (högre recidivrisk jfr med kinoloner och trimetoprim-sulfa) . Cedax
När kan det vara indicerat att behandla en pyelonefrit parenteralt? (kvinna)
Sjukhusvård är framför allt indicerad när parenteral antibiotikabehandling är aktuell. Detta gäller främst:
Äldre personer som ofta drabbas av urosepsis
Gravida kvinnor
Patienter med bakomliggande komplicerande faktorer
Vid påverkat allmäntillstånd eller illamående och kräkningar
Hur behandlar du parenteralt en pyelonefrit? (kvinna)
Okomplicerad infektion:
aminoglykosid:
- amikacin (Biklin )
- gentamicin (Gensumycin)
- tobramycin (Nebcina)
cefalosporin: - cefotaxim
Komplicerad infektion
aminoglykosid:
- amikacin
- gentamicin
- tobramycin
cefalosporin:
- cefotaxim
- ceftazidim (framförallt vid pseudomonas-infektion)
kinolon: - ciprofloxacin
penicillin: - piperacillin/tazobaktam
Vad är en allvarlig komplikation till till pyelonefrit?
Akut pyelonefrit är en potentiellt allvarlig infektion - ungefär 20-30 % av patienterna har positiv blododling, d v s bakteriemi. Hos äldre är bakteriemi ännu vanligare
Du har en som får sepsis till följd av pyelonefrit, vad ger du? (kvinna)
Vid svår sepsis bör kombinationsbehandling ges: Cefotaxim+gentamicin/tobramycin
När ska du misstänka att någon kan vara ESBL bärare, och hur ändrar du din antibiotika behandling vid UVI för att täcka in detta? (kvinna)
Stark misstanke om multiresistenta ESBL-producerande bakterier
Nylig vistelse i länder med ökad antibiotikaresistens, UVI orsakad av ESBL-producerande bakterier det senaste halvåret eller känt bärarskap av ESBL-producerande bakterier i tarmfloran.
Den inledande empiriska behandlingen bör ske med piperacillin/tazobaktam 4 g x 3 i.v. alternativt en karbapenem (t ex Meropenem 0,5 g x 3 i.v. eller Tienam 1 g x 3 i.v.) alternativt amikacin (Biklin) 15 mg/kg i.v.
Vid septisk chock ges Meropenem 1 g x 3 i.v. eller Tienam 1 g x 3 i.v.. En extra dos av Meropenem (1 g) eller Tienam (1 g) ges 3-4 timmar efter den första dosen. Tillägg av amikacin 30 mg/kg x 1 i.v. under det första dygnet.
ESBL-producerande bakterier är betydligt oftare känsliga för amikacin (> 90 %) än för övriga aminoglykosider (40-50 %).