lungsjukdomar

Question 0

vad är akut bronkit?

Answer 0

Luftrörskatarr. Irriterande hosta. Orsakas vanligtvis av olika virus. Kan även bero på bakterier, tex pnemokocker. Symtom är lätt feber, snuva, torrhosta som senare kan bli mer produktiv. Luftvägarnas slemhinna blir påverkad och kan bli hyperaktiverad. Det kan ta veckor-månader att bli av med akut bronkit.

Question 1

vad är skillnaden på kronisk bronkit och KOL?

Answer 1

kronisk bronkit är ständigt pågående luftrörsinflammation. KOL är luftrörsobstruktion. Kan ha KOL och kronisk bronkit samtidigt och båda var för sig. Vid KOL är det vanligt att kronisk bronkit ingår som en del av sjukdomsfenomen.

Question 2

anatomisk indelning av pneumonier

Answer 2

bronkopneumoni- engagerar flera bronker och lungpartier
lobär pneumoni- endast distinkt enskilda lober
interstitiell pneumonit- engagerar både alveoler och bindväv

Question 3

miljöfaktor-indelning av pneumoni

Answer 3

samhällsförvärvad pneumoni- “vanlig” pneumoni ådragen utanför sjukhusmiljö, främst bland små barn och äldre. barn får främst virusinfektioner som kan följas av bakterieinfektion. vuxna och äldre drabbas främst av pneumokocker

vårdrelaterad/nosokomial pneumoni- pneumoni som ådragits under sjukhusvistelse pga mikroaspiration från egna svalget. Lång tid i liggande position och/eller i respirator försämrar hostreflex och sväljfunktion och gastroesofageal reflux. sämre immunförsvar, stor antibiotikabehandling. alla faktorer ökar risk för pneumoni.

Question 4

typiska symtom vid pneumoni

Answer 4

hög feber med frossa, dyspné, hållsmärta vid andning, återhållen hosta (pga hållsmärtan), takypné (ökad andningsfrekvens), illamående, kräkningar och diarré kan också förekomma.

Question 5

hur diagnostiseras pneumoni?

Answer 5

auskultation (rassel-ljud), CRP-prov (förhöjt), rtg pulm/ct thorax (påvisar vätska och “infiltrat”- främmande celler i vävnad)

Question 6

vad är aspirationspneumoni?

Answer 6

vid aspiration av sekret från mun, svalg, maginnehåll. vanligt bland patienter som har sämre svälj/hostreflexer (förlamade, medvetslösa osv). aspiration sker ofta under sömn då sväljreflexen är ytterligare försvagad. kan även ske när man äter eller dricker. pneumonin uppstår i lungvävnaden av normalfloran som finns i mun och svalg.

Question 7

vad är respiratorisk insufficiens?

Answer 7

oförmåga att upprätthålla normala blodgas-värden. vanligt bland KOL-patienter. när PaO2 är mindre än 8 Pa

Question 8

vad gäller vid sugning av övre luftvägar?

Answer 8

• Sugkraften ska vara max 10 kPa (=0,10 bar). Om slemhinnorna är lättblödande ställs sugkraften något lägre.
• Sug först i munhålan, under tungan, mellan kinden och tandraden och i svalget.
• Om det är svårt att suga via munnen suger man via näsan men använd då en tunnare sugkateter, gärna med böjd spets. För in sugkatetern längs näshålans golv.
• Sug så kort tid som möjligt, helst högst 5-10 sekunder.
• Dra handsken över sugkatetern innan den kastas efter sugningen.
• Spola igenom sugslangen med kranvatten från sugkoppen.

Question 9

vad gäller vid sugning av nedre luftvägar?

Answer 9

• Sugkraften ska vara max 20 kPa (=0,20 bar). Om slemhinnorna är lättblödande ställs sugkraften något lägre.
• För ned sugkatetern utan sugkraft och utan att forcera.
• Dra upp katetern med sugkraft på. Rotera gärna katetern mellan tumme och pekfinger för att minska risken att katetern suger fast i trankeasväggen. Uppmana patienten att hosta om möjligt.
• Sug under 5-15 (20) sekunder beroende på hur patienten upplever sugningen.
• Övervaka patienten och avbryt sugningen om syremättnaden sjunker för mycket. I vissa fall används pulsoximeter.
• Om sugningen ska upprepas flera gånger vid samma sugtillfälle byts sugkatetern mellan gångerna (gäller inte slutet system). Låt också patienten hämta andan en stund innan du för ned en sugkateter igen.
• Dra handsken över sugkatetern innan den kastas efter sugningen.
• Spola igenom sugslangen med kranvatten från sugkoppen.