Lignier Flashcards
Hur klassificerar/rangordnar barn enligt Ligniers studie?
De tenderar att båda klassificera med de klasskamrater som är socialt nära (social bakgrund och kön) och mot de barn som är socialt distanserade. Att själv placera sig i toppen blir ett sätt att skydda sig själv från symboliskt våld, vilket syntes bland arbetarklass-pojkar där kroppslig förträfflighet används som ett argument för den högre positioneringen.
På vilket sätt är Ligniers analys objektivistisk trots att interaktionsstudier ofta är mer åt det subjektivistiska?
Han understryker att upptäckten av symboliskt våld i slutändan är kopplat till den institutionella situationen. Analysen redogör för barns praktiker utan att glömma att även mikrodragen av denna praktik är informerad av makrorealiteter, såsom institutioner (inkluderar ideologier) och sociala strukturer (här främst kön och klass).
Vad innebär symboliskt våld? Ge ett exempel från artikeln.
Våld som formellt inte erkänns som våld, alltså ett maktutövande vilket inte erkänns som en maktutövning. (kopplas till Bourdieu)
Exempel på detta utifrån studien: Småbarn som har mycket symboliska resurser kan vädja till vuxen auktoritet, tjänar till att öka deras makt över interaktioner. Språkbehärskning ger barnet större möjlighet att utöva symboliskt våld. Symbolerna som används av barn är inte fritt valda, utan socialt begränsade (även kopplat till kön och social klass).
Jämför Ligniers artiklar med Goffmans artikel utifrån den metod de beskriver/tillämpar. Hur studerar de sociala relationer?
Båda utför interaktionsstudier. Lignier har intervjuer med skolbarn, föräldrar, förskolepersonal, även etnografiska ansatser (på plats under en längre period, både på förskola, i hemmen osv). Kopplat till att förstå de sociala villkoren, strukturerna, tillgångar, miljöer, föräldrars yrken. Yrken talar om någonting om strukturen, var någonstans barnen är placerade i det sociala rummet. Utifrån positionerna kan man då förstå sociala relationer.
Goffman talar om sociala möten/kontakt och hur människor har “repliker” och använder ansiktet eller masker i olika sociala interaktioner. Vi vet inget om personerna (som studeras) sociala bakgrund, det är i interaktionen som förklaringen finns. Goffman är däremot fortfarande medveten om att det finns strukturer.
Vad karaktäriserar ofta interaktionsstudier?
Studerar det vardagliga och det som sker i inofficiella sammanhang (raster, korridorer).
Hur kan barns relation till social ordning förstås?
Barns relation till social ordning kan inte bli förstådd utan att ta hänsyn till:
- de medel som barn kan använda för att uttrycka detta typ av förhållande/relation
- den konkreta situation i vilken detta förhållande uttrycks.
