Liberalism Flashcards
Rawls rättviseteori kan sägas utgöras av tre principer. Vilka då? Vad säger respektive princip? Hur ska de prioriteras i ett rättvist samhälle, enligt Rawls?
- Frihetsprincipen - Varje människa har rätt till den största uppsättning grundläggande friheter som är
förenlig med att alla har liknande friheter. - Principen om lika möjligheter - Alla ska ha samma möjligheter att lyckas i livet.
- Differensprincipen - Ojämlikhet är rättvist om och endast om det gynnar de sämst ställda i samhället.
Vad menar Rawls med primära nyttigheter?
Primära nyttigheter är de saker vi alltid behöver för att nå våra mål. Det är till exempel frihet och rättigheter, inkomst och självkänsla, som vi behöver för att kunna göra det vi vill i livet. Om en person inte har någon aning om vad den vill i sitt liv, så ska alla möjligheter fortfarande finnas på grund av de primära nyttigheterna.
Vad menas med ursprungspositionen? Ursprungspositionen har en central roll i ett av de huvudsakliga argumenten för Rawls rättviseteori. Vilket är argumentet, och vad går det ut på?
Ursprungspositionen - rationella egoister befinner sig under okunnighetens slöja, ska välja vilket typ av samma dem ska födas in i. Detta är ett argument för Rawls principer, då tanken är att man i ursprungspositionen skulle välja att födas in i ett samhälle där de sämst ställda har det så bra som möjligt, eftersom man själv har en risk att bli född som just de sämst ställda i samhället. Enligt Rawls principer så är ett samhälle endast ojämlikt om det skulle gynna de sämst ställda i samhället, och tanken är att det är det optimala för en person i ursprungspositionen, eftersom man då skulle vilja att de sämst ställda hade det så bra som möjligt.
Varför skulle människorna i ursprungspositionen, enligt Rawls, välja hans rättviseprinciper?
Eftersom de vill att ett samhälle ska gynna de sämst ställda. När man befinner sig bakom okunnighetens slöja så finns det lika stor risk att hamna som de sämst ställda som det finns att hamna hos de bäst ställda och eftersom man är en rationell egoist så menar man att man hellre föds in i ett samhälle där de sämst ställda har det så bra som möjligt, än ett samhälle där man riskerar att dö i svält medan det finns andra som är glupska.
Hur motiverar Rawls idén att det faktum (om det är ett faktum) att människorna i ursprungspositionen skulle välja hans principer visar att ett samhälle som är inrättat i enlighet med hans principer är ett rättvist samhälle?
Rawls menar att människorna i ursprungspositionen hade valt hans principer eftersom det då skulle ge de största möjligheterna till ett bra liv. Han menar då att detta betyder att det är ett rättvist samhälle, eftersom alla får möjlighet till ett bra liv och det faller i kategorin principen om lika möjligheter.
Vad innebär beslutsregeln maximin? På vilket sätt är den viktig för Rawls?
Beslutsregeln maximin innebär att man ska maximera det sämsta alternativet, så det blir så bra som möjligt. Det spelar alltså ingen roll om de rika i samhälle 1 är dubbelt så rika än i samhälle 2, om de fattiga också är dubbelt så fattiga i 1 som i 2. Samhälle 2 är ändå att föredra enligt beslutsregeln maximin, eftersom det handlar om att göra det sämsta alternativet så bra som möjligt. Detta är viktigt för Rawls eftersom han menar att det är den beslutsreglen de rationella egoisterna använder sig av i ursprungspositionen, för att se till så att de får så många primära nyttigheter de kan om de skulle hamna i samhällets sämsta del.
Varför menar Rawls att hans differensprincip är att föredra framför en rent egalitär princip?
Om ett samhälle är egalitärt (alltså att alla har en välfärd på 5 tex) och ett annat samhälle lyder Rawls differensprincip (de sämst ställda har en välfärd på 6, och sen +) så hade människorna fortfarande valt Rawls samhälle, eftersom de då sannolikt hade fått en bättre välfärd än i det egalitära samhället. Detta visar på att jämlikhet inte är det enda som spelar roll i ett samhälle.
Principen om lika möjligheter avser inte endast formella möjligheter utan även reella möjligheter. Vad menas med detta? Ge ett belysande exempel.
Med formella möjligheter menas allas lika rätt på ett teoretiskt sätt. Till exempel så ska alla ha lika rätt att gå i skolan, vilket alla har eftersom det inte finns någon som inte får gå i skolan. Med reella möjligheter menas allas lika rätt i praktiken, alltså även om man kan gå i skolan (det finns möjligheten), så kanske man inte har råd, och då har man inte alls lika möjligheter. Eller till exempel så har alla en formell rätt att besöka ett bibliotek, men om biblioteket har många trappor men inga ramper så har inte folk med rullstol en reell möjlighet att besöka biblioteket.
En kritik mot Rawls är att ursprungspositionen är riggad till hans fördel. Vad menas med detta? Är kritiken övertygande?
Man kan kritisera ursprungspositionen genom att säga att Rawls själv har ställt upp argumentet så att man ska tycka att det rimligaste är att välja hans egna principer. Detta argument är inte övertygande, eftersom de rationella egoisterna bakom okunnighetens slöja är just okunniga, de har ingen status, ingen etnicitet, inget kön osv. De är helt blanka, och därför kan inte argumentet vara riggat. Om argumentet hade varit riggad så hade Rawls kanske sagt att personerna i ursprungspositionen kommer med största sannolikhet hamna i samhällets sämst ställda grupp, och då är det självklart att de skulle vilja att gruppen hade det så bra som möjligt. Men argumentet innebär ju faktiskt att de inte alls vet var de kommer hamna, och att de då trots sin ovetskap skulle välja Rawls principer för att säkerställa att de får största chans till ett bra liv.
Ett påstått problem med differensprincipen är att den inte gör skillnad på resursfördelningar som är ett resultat av människors olika (sociala och naturliga) omständigheter, och resursfördelningar som är ett resultat av människors fria val. Vad menas med detta? På vilket sätt kan det vara ett problem? Ge gärna ett belysande exempel som inte förekommer i kurslitteraturen.
Det som menas med att differensprincipen inte gör skillnad på resursfördelningar som ett resultat av människors fria val, är att differensprincipen inte tar hänsyn till att man kan välja att ha mindre resurser än andra. Till exempel om jag och min syster ärver samma summa pengar, och jag bestämmer mig för att köpa ett hus på landet som jag alltid drömt om, där jag lever ett simpelt liv och är självförsörjande och aldrig behöver tänka på pengar, men min syster väljer att investera i pengarna, vilket leder till att hennes summa blir mycket större och hon då kan köpa flera hus och leva ett mer hektiskt liv. Då skulle det enligt differensprincipen vara rätt att min syster skänker lite pengar till mig, eftersom hon har det bättre ställt än vad jag har. Men jag lever ju som jag vill på grund av min fria vilja och hon lever som hon vill på grund av sin, så då kan det orsaka problem.
Vad går det intuitiva argumentet för differensprincipen ut på? Varför menar Rawls att den förhärskande förtjänstsynen på vad som motiverar ekonomisk ojämlikhet är bristfällig?
Det intuitiva argumentet går ut på att jämlikhet är okej i ett samhälle, om alla från början har haft exakt samma möjligheter och förutsättningar. På så sätt så hade det varit okej för två personer att ha en väldigt ojämlik inkomst, eftersom den ena personen kanske själv valde att följa sin dröm om att bli konstnär, och den andra personen följde sin dröm om att bli ekonom. Dessa två personer tjänar antagligen mycket olika, men det är okej om de har haft exakt samma möjligheter och förutsättningar, alltså att konstnären hade kunnat bli ekonom om den så hade velat och då också tjänat en högre summa.
“Den förhärskande förtjänstsynen på vad som motiverar ekonomisk ojämlikhet är bristfällig” innebär att den synen man kan ha, att om man har en lägre inkomst så “förtjänar” man det på grund av att man inte har arbetat hårt nog, är bristfällig eftersom den inte tar hänsyn till naturgivna konsekvenser. Man kan vara född med ett lägre iq och då inte kunna få samma karriärmöjligheter som en person som föddes med en högre iq, trots att man har haft exakt samma möjligheter. Rawls menar alltså att man kanske inte alls får samma chanser i livet bara på grund av att man har samma möjligheter, eftersom alla individer är olika och har olika driv och ambitioner, något man inte kan rå för.
Redogör för två tänkbara invändningar mot det intuitiva argumentet.
- Differensprincipen kompenserar inte för funktionsnedsättningar - Om man exempelvis har en funktionsnedsättning och behöver mera resurser för att kunna leva ett vanligt liv, så skulle man enligt differensprincipen dela med sig av sina resurser, vilket är orimligt.
- Differensprincipen låter människor bära kostnaden för andras dyra smak - Två individer kan ha helt olika syn på vad de vill, en kanske inte vill leva så rikt utan hellre jobbar halvtid för att få mer fritid. Då skulle de personerna som prioriterar inkomst behöva betala för de som prioriterar fritid, vilket inte är rimligt.
Dworkin menar att ojämlika fördelningar av resurser är rättvisa om de är ett resultat av människors egna val. För att stödja denna tes presenterar han ett tankeexperiment med en auktion. Vad går detta ut tankeexperiment ut på? Vad ska det visa, och vilken roll spelar det s.k. avundsjukeprovet?
Tankeexperimentet auktionen går ut på att en grupp sjömän är fast på en öde ö, och bestämmer sig för att hålla i en auktion där olika resurser delas ut. Alla sjöman får samma andel pengar (snäckskal, 10) att använda i auktionen. Detta klarar av avundsjukeprovet, eftersom ingen sjöman hade varit avundsjuk på någon annan eftersom den sjömannen själv bestämde att den ville ha just sina egna resurser framför andras.
En fördel hos Dworkins rättviseteori är, enligt vissa, att den mer ambitionskänslig än Rawls teori. Vad menas med detta? Vad skulle en anhängare av Rawls teori kunna säga till sitt försvar?
Dworkins rättviseteori är mer ambitionskänslig på grund av att den tar hänsyn till individens ambitioner. Till exempel i tankeexperimentet auktionen så tas sjömännens ambition hänsyn till, eftersom de behöver ambition för att få sina resurser. Om sjömännen inte hade ambitioner så skulle de lida av sina egna konsekvenser. Till skillnad från Rawls teori, där alla ska ha lika mycket oavsett ambition. En anhängare av Rawls teori hade inte tyckt att ambitionen skulle spela någon roll.
