Kommunitarism Flashcards
En vanlig liberal idé är att staten ska vara neutral. Hur ska detta rimligen tolkas? Hur skiljer sig en sådan stat från en perfektionistisk stat (som kommunitaristen förespråkar)?
Att en stat är neutral betyder att den inte lägger sig i människors intressen. Staten är alltså opartisk för att inte hindra eller gynna olika sorters folkgrupper. På så sätt så ska alla människor få lika rättigheter och möjligheter. En perfektionistisk stat har egna åsikter om vad som gör ett liv värdefullt, och kan därför lägga sig i individers liv för att se till så att de lever, vad staten menar, ett bra liv.
I ett liberalt samhälle finns rimligen många förbud som upprätthålls av staten. Är sådana förbud förenliga med idén om att staten ändå är neutral? Diskutera utifrån något exempel.
En liberal stat kan fortfarande vara neutral, även om vissa förbud förekommer, trots att det ofta riktas kritik mot det. Liberalister menar att man måste kunna rättfärdiga sina förbud genom saker som inte missgynnar någon samhällsgrupp. Till exempel så kan man i ett neutralt samhälle förbjuda droger, och rättfärdigar detta genom att hänvisa till folkhälsa. Det är alltså okej om förbudet är till för att skydda sina medborgare. Man kan också rättfärdiga genom att man hindrar att andra än den som tar drogerna skadas.
En kommunitaristisk kritik mot liberalismen är att en neutral stat undergräver värdet av självbestämmande. Denna kritik kan förstås på flera olika sätt. Redogör för dessa sätt och diskutera om kritiken är övertygande.
Man kan kritisera en neutral stat genom att säga att en neutral stat inte ger tillräckligt mycket kulturell mångfald i ett samhälle, för att befolkningen ska kunna göra välinformerade val om sin livsstil. Alltså - att ha friheten att bestämma själv hur man vill att sitt liv ska se ut är bara värdefullt om man har olika valmöjligheter, och dessa får man i form av kulturell mångfald. Det kritiker menar är att ett helt neutralt samhälle lika gärna kan resultera i en kulturell likriktning, eftersom en neutral stat inte vill främja olika kulturer. Detta har då följden att befolkningen i samhället inte kan göra välinformerade val om sin livsstil, då det inte finns någon kulturell mångfald. Som svar på detta menar liberalister att en neutral stat visst kan ha kulturell mångfald, då man kan främja olika kulturer utan att missgynna andra kulturer.
En annan kritik är att en neutral stat inte kan främja olika gemenskaper, till exempel religiösa eller arbetsgemenskaper, vilket leder till att befolkningen i samhället inte kan göra välinformerade val om sina liv eftersom de inte kan delta i en gemenskap. Detta kan besvaras på samma sätt som den förra, att man visst kan främja sådana gemenskaper, då man kan göra det utan att missgynna någon annan gemenskap. Den tredje kritiken som riktas mot en neutral stat är att en neutral stat inte kan upprätthålla en politisk legitimitet, som behövs för att människor ska kunna göra informerade val om sitt liv. Alltså - för att staten ska kunna ha kulturell mångfald och kollektiv deliberation så behöver staten ha stöd från sin befolkning, men detta är bara möjligt om staten har ett mål som befolkningen vill sträva mot, som till exempel en gemensam livsform. Staten behöver alltså främja någon slags kultur för att befolkningen ska vilja stödja staten, och detta är inte möjligt i en neutral stat. Men detta kan besvaras genom att säga att det är sant att befolkningen måste stötta staten, men att de kan stötta staten på grund av en annan anledning än just en gemensam livsform. Befolkningen kan exempelvis stötta staten för att staten främjar ett jämlikt samhälle.
