Lecture 8: Tax Policy/Inequality Flashcards
Define the concept of the “Pareto Tails”
The Pareto coefficient states that the scale of wealth distribution is logarithmic meaning that the wealth of the wealthiest individuals are twice as large as the second-largest and so on, which means that there will be fat, and LONG tails! This holds for: Cities, size of firms, number of papers published by a scientist. Every new paper published might mean two more papers are published and so on. Wealth, papers, inhabitants, and so on increases the likelihood of more.
What are the implications of the conclusions from Seim & Nekoei (2018) ?
That in the short run inheritances lower wealth inequality because relative to their current wealth, less wealthy people have larger inheritances.
In the long run, less wealthy people deplete their inheritance and thus the short-run effect is inverted and inheritances have an inequality increasing effect.
De rikare barnen behåller alltså sina arv mer eller mindre intakta.
Ska taxeras baserat på baseline wealth!
”Han menar att man ska basera en eventuell skatt, inte på hur mycket man ärver, utan hur rik man var när man fick arvet.”
Vilken estimeringsstrategi använder Nakoei och Seim 2018?
De använder en DiD.
För att studera detta använder de personer som båda någon gång får ett arv, men med olika timing. Deta fungerar givet att timingen döden är slumpmässig över dem båda.
(En grupp får ett arv nu, en annan grupp får arv t.ex t år senare senare. Under de tre åren kan då den andra gruppen fungera som en bra kontrollgrupp).
Man observerar deras wealth före och efter förlusten.
Vad är det Nekoei och Seim (2018) studerar för effekt?
Inkomsteffekten.
Hur omarbetar Nekoei & Seim sin data så de kan använda vanlig OLS?
Pga en skev wealth distribution använde man egenligen medianen för att studera effekten av arv. Vilket de gör när de plottar tror jag.
De arbetar sina analyser genom att: de justerar welth för de i toppen? Om justera bara för de 3 - 4 absolut mest rika i toppen så dödar man nästan helt den skeva distributionen och man kan istället använda medelvärdet och analysera!
Vilka resultat gällande inkomsteffekten ser Nekoei och Seim i deras studie?
För alla grupper ser det att de jobbar mindre och konsumerar mer durebles.
Hur gör Nekoei & Seim för att justera för den psykologiska effekten av att förlora en förälder?
För att besvara den frågan använder man en DDD. Där man stoppar in personer som förlorar en förälder men som inte får något arv som en extra kontroll.
När de gör det så ser det att en tredjedel av labor income bortfallet (i alla fall ibörjan) beror på att man är ledsen av att ha förlorat en förälder.
Vad är det Nekoei & Seim ser i den senaste grafen och vad betyder det?
Personer som själva är bottom 95 och har en föräldrar som också är botten 95%. Dessa deplitar lika mycket som de har i return. De jobbar mindre och konsumerar mer.
De som är är typ 5 med top 5 fölälder är raten of return på deras arv mycket högre och de har nästan ingen deplition.
De menar att detta kan ha varit för att deras arv ändå var tillräckligt stora för att göra göra en vettig investering med. De fick t.ex tillräckligt med pengar för att investera i ett hus (vilket botten 95 inte hade råd med). Därför får de ockspå mer return.
De konsumerade också mer och jobbade mindre. Skillnaden kommer från att de faktiskt har möjlighet att investera mer.
Vad visar Lorenz kurvan?
Denna visar ett lands inkomst fördelning. Detta görs genom att visa den kumulativa procenten av nationens inkomster mot den kumulativa procenten av dess invånare.
På X-axeln visas andel hushåll, och på y-axeln visas andel inkomst. Formen av kurvan visar inkomstfördelningen och inkomstojämlikheterna.
Vid perfekt jämlikhet - när linjen är exakt 45 grader - har lika många procent av hushållen lika många procent av inkomsterna, det vill säga 4 % av befolkningen har 4 % av alla inkomster. Perfekt ojämlikhet är när 0 % (eller i praktiken en person) äger 100 % av alla tillgångar.
Förhållandet mellan den area som ligger mellan ett lands Lorenzkurva och linjen för den perfekta jämlikheten och den area som ligger under linjen för den perfekta jämlikheten utgör Ginikoefficienten
Vad skulle hända med Lorentz kurvan om vi fick arv av våra föräldrar vilka var slumpmässiga?
Skulle våra arv vara helt random skulle inte welth inequality förändras något vid arv, kurvan skulle bara skifta upp. Men om de rikaste barnen hade de rikaste föräldrarna det vara värre.
Vilken mekanism är det som skapar den kortsiktiga utjämnande effekten av arven i Nekoei och Seims artikel?
Detta pga intergeneration mobility. Barnen som får arven är kanske top 1 procent, men det är inte föräldrarna. Så arven är mycket mindre i proportion till barnens eget välstånd. Detta är dock de kortsiktiga effekterna av arven.
