Lecture 3: Labor Market Policy I Flashcards
Vad är det i princip enligt Arash som antalet arbetade timmar har sjunkit för män och stagnerat för kvinnor?
En dominerande inkomsteffekt.
Vad säger inkomst- och substitutionseffekten när det kommer gäller labor supply
Substitutionseffekten säger att vi kommer jobba mer när lönen ökar, medan inkomst effekten säger att vi kommer komsumera mer fritid då de på det hela taget har blivit rikare.
Keynes menar i sin essä inkomst effekten är det som kommer dominera i framtiden då vi blir rikare och jobbar mindre och mindre.
Hur förhåller man sig till inkomst- och substitutionseffekten från ett välfärdsperspektiv?
Från ett välfärdsperspektiv bryr man sig inte om inkomsteffekten utan istället substitutionseffekten.
Detta då marknader är effektiva (pga first welfare teorem = marknader pareto effektiva givet några antaganden), det betyder priserna berättar för oss om supply and demand. När då priserna manipuleras (t.ex lönen förändras) så ändras mitt beteende genom substitutionseffekten, inkomst effekten är mer som att hitta pengar på gatan.
Inkomst effekten är inte welfare improving på något sätt då det bara är en transförering mellan olika personer. Substitutionseffekten gör dock att folk förändrar sitt beteende och påverkar därför welfare. Detta då personer från början optimerar, förändras sedan priserna så kommer också welfare att förändras. Det är alltså skillad mellan det och att bara flyttar pengar mellan människor.
Säg två artikel som försöker studera inkomsteffekten isolerat?
Seim & Nekoie (2018) Där de studerar effekten av arv.
Kontrollgruppen där är personer vars föräldrar dog ett år efter. Det är då slumpmässigt vilkens föräldrar som dog vilket år. DE studerade sedan hur mycket av de pengarna som de ärve användes till vissa saker. Det är intermporal dessision. De kunde då studera om personerna spenderade mer, spåarade eller jobbade mindre. I början jobbade de mindre.
Nyckeln i denna studien är att de både ser inkomsteffekten på labor supply och consumption.
Nekoei (2018) där han studerar effekten av förändrad växelkurs för immigranter i USA i förhållande till deras hemland.
Växelkursen ger en slumpmässig inkomst då eftersom den växelkursen i sig är en random walk så appricieringarna osv är så gott som random.
Studien visar att när inkomsterna går upp genom en appriciering i växelkursen så arbetar invandrarna mindre, det är alltså inkomst effekten som dominerar. En alternativ förklaring som inte handlar om inkomst eller substitutionseffekten är att man kan ha lovat förändrarna att skicka in viss summa pengar oavsätt vad (oberoende av växelkursen), då justerar man sina arbetade timmar därefter, detta kallar han ”the bevavior answer”.
Vad är ett ”behavior answer” gällande hur taxi chaufförer jobbar vid regniga dagar.
Man hittar här stora inkomsteffekter, de ger alltså stor inkomsteffekter som standard förklaring.
Antar man ett behavior answer här är det i stället att dessa personer tänker sig att de ska jobba ihop en viss lön under en dag, så sjusterar de sina arbetstimmar givet förutsättnigarna.
Anledningen till att det är svårt att få en taxi när det regnar är att det är många som vill ha en taxi då så taxishafförerna är inte lika akitiva då de redan har tjärnat in sina pengar snabbt den dagen. Typ.
Vad är huvudtemat i Keynes kapitel.
Keynes beskriver i stort hur han tänker sig framtiden. Hur vi nu har börjat uppfylla våra materialla behov.
Detta pga att vi har kunnat ackumulera kapital osv. Detta har gjort oss rikare.
Tekningen kan sköta våra arbetsuppgifter -> technological unemployment.
I framtiden kommer vi jobba mindre och mindre.
Keynes menar implicit att inkomsteffekten helt kommer att dominera.
Vad är huvudfynden i Nekoei (2013)?
Växelkurs.
Den här artikeln handlar i stort om hur Arash studerar inkomsteffekten genom växelkursförändingarnas effekt på labor-supply och andra utfallsvariabler. Detta då växelkursen är så gott som random
Han studerar migranter i USA och ser att en 10 procentig appreciering av dollarn relativt hemlandets valuta leder till en immigranten reducerar sin lön med 0.1 percent, detta verkar drivas mest av en reduktion i arbetstimmar. Effekten är starkast för nyligen immigrerade.
Växelkursen verkar dock inte påverka immigraternas benägenhety att skaffa ett jobb eller vara anställt, vilket är betryggande då vi vet att effekten inte drivs av detta.
Interaktionseffekten här är att ju längre en immigrant har varit i ländet, desto mindre är effekten.
Z_cti = δ_t + δ_t + βE_ct + θX_cti + ε_cti
Där Z är någon utfallsvariabel, E är den reella växelkursen X är covariat δ_t är årsfixerade effekter δ_c är landsfixerade effekter
Nakoei (2013) kör denna ekvation, vilken är behandlingsvariablen och vad gör de fixerade effekterna?
Vilken nivå ska han klustra på?
Behandlingsvariablen den reella växelkursen = E
Tidsfixerade effekterna kontrollerar för allt som är lika mellan individerna samma år, t.ex stora macro händelser i den amerikanske ekonomin. De landsfixerade effekterna gäller allt som är konstant över tid kultur/värderingar osv) men som skilje mellan länder.
A concern in regression models with a mixture of individual and group-level data is that failure to account for the presence of common group errors can generate. biased standard errors. This may cause misleading inference. In order to address this issue, all standard errors reported in this paper are clustered at the country level (73 clusters). This corrects the standard errors for the intracluster correlation.
Vad är intuitionen av att apprecering leder till lägre labor supply i Nekoei (2013)’s studie?
The intuition is that a depreciation of the peso increases the value of the immigrant’s wage in peso terms, and through the income effect induces her to work less.
Vad är den kreativa idéen i Chetty, Saez & Friedman (2013) som skapar deras experiment?
Vad är slutsatsen?
Nyckel idéen är att de använder områden som inte har någon kunskap om IETC som en counterfactural för lönedistributionen utan EITC.
Om man har två ställen som är hel likadana varandra förutom att de ena stället har full kunskap om skattesystemet och den andra i princip inte känner till det och man jämför lönedistributionerna kan man studera skattesystemets effekt på lönedistributioinen.
Man kommer alltså på ett kreativt sätt att få en counterfactural outcomeskattesystemet.
No knowledge about taxsystem = no taxes…. Vilket håller om man inte har några inkomsteffekter.
De visar att fattigdomen i USA borde sjunka när man introducerar EITC och att fattigdomman sjunker ännu mer när kunskapen om denna undrar så personerna ändrar sitt beteende.
Vilka två delar har den empiriska analysen i Chetty, Saez & Friedman (2013)?
Den empiriska analysen har två delar:
- De utvecklar en proxy för kunskap om EITC schemat baserat på inkomstmanipulering av egenföretagarna. Detta gör att de kan identifiera low och high knowledge areas:
- De jämför sedan w2 (det som kommer direkt från IRS och som man inte kan manipulera) wage earningsdistributions mellan områderna för att studera beteendeeffekten av EITC.
Vad ser Chetty, Saez och Friedman (2013) gällande bunching när personer flyttar?
Personer som flyttar till områden där många andra bunchar, börjar själva buncha.
Flyttar folk från bunchingstarka områden till områden med mindre bunhing, börjar de inte buncha mindre.
Varför kan Chetty, Saez och Friedman (2013) inte bara köra did över olika delstater.
Det existerar hetrogenitet inom olika delstater, vilket gör det svårt att gå till bra state-level DiD’s
Hur gör Chetty, Saez och Friedman (2013) för att studera om skillnaderna i bunching mellan områden verkligen är skillnader i kunskap och inget annat?
De studerar hur personer beter sig när de flyttar
