Lecture 7: Human Capital Development Before Age 5 II Flashcards
Vad är bakgrunden till Nilsson (2017)’s alkohol studie.
1967 var en policy som ville skifta konsumtionsbenägenheten till starköl.
Man tillät försäljning av starköl på vanliga matbutiker under 8.5 månader i tre regioner (Värmland, Göteborg och Bohuslän). I studien jämför han personer som bodde i de regionerna med personer i andra regioner (exkluderar dock de närliggande regionerna). Det var också så att det var 16 års åldersgräns på vanliga affärer medan systemet hade 21 års åldersgräns . Så tillgängligheten ökade också i termer av ålder.
Vad skulle first stage vara i Nilssons studie och vad gör han får att se en?
First stage är att policyn gör så att mödrarna dricker mer.
Först så ser han om policyn hade någon effekt på konsumtionen. Det fanns ingen information om hur mycket folk drack. Surveys kommer vara bias. För att få en first stage och visa att något verkligen har hänt så kollar han på försäljningsdata. Han ser också arresteringar för fylla, också om föräldrakompositionen förändras. Detta skulle då kunna ge en indikation om magnituden och timingen av effekten.
Han kollar föräldrakompositionen hos de individerna som blev ”consived”(blev gjorda genom sex) under perioden för policyn.
Enligt Becker et al leder tillfälliga relationer till mer seperationer.
Han räknar därför andelen av barn (consived under policyperioden) som senare har halvsyskon (dvs, mannan träffar någon annan sen). Det visar om det var tillfälliga relationer under policyn. Man knullade på fyllan. Han visar i en DDD att barn som var consived under tiden var mer sannolik att ha en sibbling.
Det är ingen effekt på de som redan var consived under perioden.
Genom att kolla farfars inkomst, se de en SES effekt där det var sånna med lägre socioekonomisk status som blev påverkade mer.
Vilka dimensioner varierade akohol-policyn i vid Nilssons (2017) studie och hur kan han använda det?
Mellan regioner (Behandling och kontroll)
Inom regioner mellan birthcohorts
Inom regionerna mellan åldrar (under och över 21)
Peter inkluderar alla dessa komponenter. Detta är viktigt få: om man gör en DiD och bara jämför mödrar i en region med mödrar i en annan så kan det vara andra saker som händer vid samma tid som påverkar resultaren, t.ex om någon industri stänger kan det påverka persionerna osv. Att använda alla dimensionerna gör att han kan kontrollera för så många potentiellt oobserverbara counfonders som möjligt!
Berätta om Nilssons (2017) estimeringsstrategi.
Vilka variabler har han och vad gör de olika fixerade effekterna?
De estimerar en DDD där utkommen av barnen i region R födda i kvartal T av en mor som var över eller under 21.
Y = outcome i age 30
Exposure_3 = en dumma = 1 om barnet är född i den behandlade regionen under den mest exponerade perioden (concived just before) av en mor som var yngre än 21. Sen har han med tre saker.
Regions, tids och mamma-fixerade effekter. Saker som är konstant över tid men skiljer sig mellan regioner (reginsfixerade) Saker som är lika mellan regioner men skiljer sig med tiden (tidsfixerade), saker som är lika för alla med en mamma yngre än 21.
Fixerade kombinerade effekter:
Region by time fixed tar hänsyn till att regionseffekten kan skilja över tid (om man är född i göteborg år X gör att man får ett annat utfall än om man är född i stockholm år Y).
Sedan region by mamma under 21, det fångar att unga mammor i vissa regioner inte är så dåpligt i en region som i en annan. Det tillåter alltså effekten av mammans ålder att variera över regioner.
Sedan sist time by ung mamma, det fungerar att det är olika effekt att vara ung mamma kan ha olika effekt över tid. Det tillåter marternal effekt kan variera över tid.
När är feltermen i Nilssons (2017) studie korrelerad med treatment?
Om saker som finns i feltermen som förändras samdidigt som policyn i de påverkade regionerna som bara påverkar unga mödrar. Alltså en annan shock som påverkar specifikt den gruppen. Identifing assumtion är alltså att det inte finns något sådant.
Vilka huvudsakliga effekter såg Nilsson (2017) på barnen i den exponerade gruppen? Vilken typ av effekt var det?
Effekten för denna treatmentgrup var att de hade:
Lägre log earnings
Sannolikheten att man inte har någon lön ökar.
Sannolikheten att man får welfare ökar.
Personerna (barnen) också har lägre cognitive och noncognitive testscores.
Detta är alltså reduced form (ITT) alltså inte delade med mödrarnas konsumtion (first stage). Då hade den blivit ännu större effekt!
Män är också mer påverkade än kvinnor.
Hur ska man tolka distributionsgrafen i Nilsson (2017) ?
När han kollar lönderna (wage) händer inget i toppen pådistributionen. I mitten börjar det droppa och i botten av sedan är det ingen effekt i botten percentilerna, detta är nog dock för att dessa perioner har löner som är stela pga kollektivavtal.
Mitten av distributionen har de mer individuell wage-bargin.
Sedan tittar han på disposible income (earnings + transfers oich taxes) Den visar att Welfare staten spelar en viktig roll för de som har en negativ shock. Den ger personerna transfers.
Sammanfatta Havens & Mogstad’s (2011) artikel.
Examine effects of kindergarten expansion in norway during the 1970s on adult outcomes.
Det var en reform i Norge som expanderade child care. First hade väldigt få daycare, så de expanderade antalet dagis platser.
Atikeln studerar effekterna av denna expansion på barnens senare utfall.
Olika regioner expandera olika fort. Författarna splittar regionerna på medianen i termer av hur snabbt de expanderade sina platser. De som expanderade blev behandlingsgruppen och de som expanderade långsamt blir kontrollgruppen.
De jämför sedan barnen i de behandlade regionerna med de obehadlade under den här tidsperioden.
De kör en vanlig DiD där de kontrollerar för infastnigsperioden.
När de först ser hur mödrarna ändrar sin labor supply hittar de endast små effekter på mödrarnas labor supply. Det betyuder då att barnen istället gick från informell care till formell care, inte från att mammorna tog hand om dem sen till dagis.
Positiva effekter på Years of education, Collage attendance och minskade highschool drop outs.
Man ser att det är genomsnitts inkomstpersonerna som tjärnade mest på allt. För top-earner och low-earners var det negativ effekt.
När Havens & Mogstad (2011) studerar effekterna visar de effekterna på två sätt, hur och vad betyder det?
De estimerar först precis som Peter (ITT = Reduced form) vilket ger effekten oavsätt om barnet går till kindergarden eller inte, det ger den generella effekten (inklusive spillover effekt på barn som inte heller gick på kindergarden). Sen vill man studera Treatment on the Treated.
De tar då ITT och delar med genoimsnittliga ökningen av childcare platser i treatment jämfört med controll gruppen. Man får då effekten på de som verkligen blev behandlade.
TT säger att effect of childcare exposure - per child care place - on children born in post reform cohords in the treatment area.
Man delar alltså med extra expantionen. För varje additional childcare place är den genomsnittliga ökning = θ
Hur får man TT?
Delar sin reduced form (ITT) med andelen som får behandling!
Havens & Mogstad (2011) såg heterogena effekter när de studerade inkomst distributionen. Hur kan man tänka gällande det?
För att få reda på detta får man tänka på vad barnen gjorde innan de fick sin child care.
Vem tog hand om dem?
Antingen tog mamman hand om dem eller andra (grannar, föräldrar osv).
De antar att i topdistributionen tog mödrarna i större grad hand om barnen, nu skickar de dem till dagisfröknar (med mindre utbildning) som tar hand om dem. De blir det i genomsnitt sämre utbildning för de barnen än vad de fick hemma.
För barn i mitten var alternativet snarare att deras släktingar tog hand om dem. Då var det bättre för dem att gå på dagis.
Det är alltså viktihgt att också tänka på vad som skulle ha hänt med barnen om de inte fick childcare.
När de kollar på maternal labor supply ser de ju att mödrarna inte jobbar mer, utan det är snarare ett chift som informal till formal childcare.
Berätta om Baker, Gruber & Milligan’s (2011) studie om childcare.
They analyze the introduction of highly subsidized, universally accessible child care in Quebec, addressing the impact on child care utilization, maternal labor supply, and family well-being.
They estimate difference-in-differences models comparing the outcomes in Quebec and the rest of Canada around the time of this reform
Theye find strong evidence of a shift into new child care use, although some crowding out of existing arrangements is evident. Maternal labor supply increases significantly.
Finally, the evidence suggests that children are worse off by measures ranging from aggression to motor and social skills to illness. We also uncover evidence that the new child care program led to more hostile, less consistent parenting, worse parental health, and lower-quality parental relationships.
De ser alltså att mammorna signifikat ökar sitt labor supply och att det är kortsiktiga negativa effekter på barnen. Har är skiftet framförallt från föräldrarna till formal care.
Vad är skillnaderna i resultat mellan de två studierna om childcare.
Skillnaden mellan båda studierna är att Baker, Gruber & Milligan (2011) ser man ökat labor supply från mammorna och man ser skiftet från att de tar hand om dem till dagis, medan i den andra i Norge verkar mammorna redan ha arbetat men man hade informell care (men de hade olika effekter för olika inkomstdelar). I den norska studien var det alltså framförallt ett skifte från informel till formel care.
Sen är den andra stora skillnaden att Baker et al (2011) kollar på kortsiktigt effekter medan den andra är långsiktig.
Så, negativ kortsiktig inverkan men positiv långsiktig inverkan. De lär sig socialiseringsprocessen på dagis och kanske får det lättare i skolan sen.
Sammanfatta Bharadwaj, Løken & Neilson (2013)
This paper uses a regression discontinued design to evaluate the long-term effects of neonatal health care in terms of school academic achievements.
Using detailed administrative data from two countries they show that children who by virtue of having been born with a birth weight of just less than 1 ,500 grams, are less likely
to die and go on to have higher grades and test scores later in life. Both short, and log run effects!
They use the idea that medical treatments often follow rules of thumb for assigning care to patients, such as the classification of Very Low Birth Weight ( VLBW ), which assigns infants special care at a specific birth weight cutoff. Using detailed administrative data on schooling and birth records from Chile and Norway, they establish that children who receive extra medical care at birth have lower mortality rates and higher test scores and grades in school. These gains are in the order of 0.15-0.22 standard deviations.
De använder alltså en RDD där barn över och under en tröskel får olika vård. who are born with Very Low Birth Weight stat
De menar att barn i princip bör vara identiska runt gränsen för att vara WLBW, men att de med låg födelsevikt för extra medicinsk attention.
De kombinerar också det med en reform som som någon speciell treatment adderas de de med låg födelsevikt ett specifikt år och ser då hur effekten ökar.
Vad är en fiffig grej med att Bharadwaj, Løken & Neilson (2013) använder data både från Norge och Chile?
Det går att generallisera mellan länder med olika ekonomisk status.
It is important to note that the results in this paper have been found in countries at very different stages of development (Chile and Norway) and are con- sistent with evidence on mortality for the United States from Almond et al. (2010). This suggests that the evidence presented on the importance of early childhood health care applies more generally to a broad set of countries at different stages of economic and social development.
