Läkemedelsreaktioner Flashcards
Vad är läkemedelsreaktioner?
Det är alla oönskade förändringar i huden som framkallas av läkemedel. Reaktionerna kan delas in i ”acute onset” (ofta specifika kutana syndromer) eller ”chronic onset” (presenterar ofta som hudsjukdom, medan det är LM-relaterat).
Vilka lm kan ge hudreaktioner?
I stort sätt alla läkemedel kan leda till reaktion i huden. Vanligast är antibiotika (betalaktam, sulfa), NSAID, antiepileptika, thiazid och allopurinol.
Vilka riskfaktorer finns för att drabbas av läkemedelsreaktioner?
- Kön (K>M)
- Genetik: vissa HLA alleler kopplad till specifika LM-reaktioner (ex steven johnson och vissa länder i Asien har ökad risk vid karbamazepin att utv SJS– måste provtas innan)
- Samtidiga/underliggande sjukdomar: autoimmuna sjukdomar, akuta/kroniska infektioner, vissa cancerformer
- Höga startdoser (lamotriginin, allopurinol)
- Tidigare anamnes om läkemedelsreaktion
- Återkommande läkemedelsexponering
Hur klassificeras lm-reaktioner?
”Type A” – ofta förutsägbara och dosrelaterade, icke immunologiska. Mer som de biverkningar vi får – isotretinonin (gör hud känslig, torr osv).
”Type B” – ofta oförutsägbara, sällsynta, patientspecifika och immunologiska/ överkänslighetsreaktioner. Dessa innefattar urtikaria, läkemedelsutlöst exanthem/toxicodermi, DRESS, fixt läkemedelsutslag, erythema multiforme, SJS, TEN.
Hur är patofysiologin till LM-reaktioner?
oftast rör nedan LM-reaktioner sig om två av de fyra överkäsnlighetsreaktionerna:
* Typ 1: snabb IgE medierad överkänslighet/reaktion, sker via IgE medierad degranulation från mastceller och basophiler, –> ex urtikaria, angioödem och anafylaxi.
* Typ 4: fördröjd T-cellsmedierad överkänslighet/reaktion, sker via Th celler som riktas mot läkemedel som leder till cytokinproduktion –> många läkemedelsdermatoser och kontaktdermatit.
Vad ska man tänka på vid handläggning av LM-reaktioner?
Viktigt att tänka på att det bildas olika reaktionsmönster beroende på hur immunförsvaret reagerar – det är därför bra att beskriva det man ser; urtikariella, exanthematösa, vesikulära/bullösa, pustulösa, eksematösa, lichenoida och purpura.
Vilka varningstecken finns att det skulle vara allvarlig LM-reaktioner?
kan patienten vara svårt sjuk? Beskrivs: smärta/ömhet i huden, ansiktsödem, slemhinneengagemang. (ex erosion, blåsbildning), blåsbildningar, erytrodermi, hög feber och/eller uttalad trötthet, ledbesvär och påverkan av andra organsystem.
Vad är viktigt att göra vid utredning av lm-reaktion?
gör en timeline, vanligen debuterar LM-reaktioner 8-21 dagar efter insättning.
Vilka LM-reaktioner i huden finns?
urtikaria
lm-utlöst exanthem/toxicodermi
drug reaction with eosinophilia and systematic symtpoms
fixt lm-utslag
erythema multiforme
SJS/TEN
Vad är symptom på urtikaria?
Rodnad, kvaddlar, klåda. Varje enskild urtikaria upphör efter mest 24 timmar (svårt att se om de upphör och om de är konfluerande). Nya urtikor kan fortsätta några dagar eller veckor. Akut (< 6 veckor) eller kronisk (> 6 veckor, ofta ej lm-orsakad om kronisk).
Hur skiljer man urtikaria från angioödem?
gioödem: Ödem som ofta lokaliserad till ett begränsat område(ex läppar, ögonlock). Ingen klåda. Kan förekomma isolerat eller samtidigt med urtikaria. Utvecklas långsammare än urtikaria, kan vara några dygn. Histamin vs. bradykinin utlöst
Cirkulatorisk påverkan och andningspåverkan beroende på om man har immunologisk eller icke.
Vad kan ge en anafylaktisk rekation?
Immunologisk IgE medierad
* Penicillin, NSAID, sulfa, vacciner.
* Föda, bi- eller getingstick, latex
* Prick test/RAST kan vara av hjälp.
* Infektioner, autoimmun.
Vad kan ge en anafylaktoid reaktion?
farmakologisk/ icke IgE medierad
- Histaminfrisättande läkemedel: NSAID, morfin, röntgenkontrast, vancomycin
- Angioödem orsakad av ACE/A-2 hämmare: Oftast inom några dagar men även månader eller år
- Fysikalisk urtikaria: Dermografisk urtikaria, Tryckurtikaria, Köldurtikaria och Kolinerg urtikaria.
Vad är symptom på lm-utlöst exanthem?
rosa till rödfärgade makulära och papulära utslag, bilateral och symmetrisk utbredning, ursparningar i axiller och ljumskar, inget slemhinneengagemang.
Det är den vanligaste formen av LM-utslag med debut 1-2 veckor efter påbörjad behandling. Patient är ofta välmående, kan ha låggradig feber. Utslagen kan klia (ej intensiv klåda).
Vad kan orsaka lm-utlöst exanthem?
ofta av beta-laktam antibiotika, NSAID, allopurinol, antiepileptika.