Hudtumörer - keratinocytära Flashcards
Vad är aktinisk keratos?
Orsaks av UV-ljus, uppstår på solexponerade områden. Bildas atypiska keratinocyter till följd av mutationer/mognadsstörningar, ser även dysplasi i varierande grad och kan utvecklas till förstadie till SCC. Drabbar ffa medelålders och äldre. Låg risk att utvecklas till SCC, men majoriteten av SCC kommer från preexisterande aktiniska keratoser och därför bör de behandlas.
Vad ses kliniskt vid aktinisk keratos?
rodnade, hyperkeratotiska fläckar. Ofta multipla. Tecken på övergång till SCC är indurerad, ömhet, ulceration, snabb tillväxt och terapisvikt.
Hur klassificeras aktinisk keratos?
- Grad 1 – känner förändring, ser den inte lika bra. Dysplasi och keratocyter ses histopatologiskt i första tredjedelen av epidermis.
- Grad 2 – känner och ser förändringen bättre. Finns dysplasi i två tredjedelar av epidermis.
- Grad 3 – riktig hyperkeratos som ses tydligt kliniskt. Ser dysplasi i alla tredjedelar av epidermis
Vad är field cancerization?
hyperkeratotiska sammanflytande aktiniska keratoser på skalp eller i ansikte pga stor ackumulerad dos UV-ljus.
Hur behandlas aktinisk keratos?
multipla lesioner behandlas med immunomodulerare (tex Aldara, 5-FU-kräm och Solaraze) eller PDT (fotodynamisk terapi med dagsljus eller rött ljus). Enstaka lesioner behandlas med curettage (skrapar bort den) i kombination med kryoterapi (fryser bort med flytande kväve) eller elektrodesiccation (bränner bort).
Vad är skivepitelcancer in situ?
Även kallat Mb Bowen. En skivepiteldysplasi som sträcker sig genom hela epidermis och kan övergå i invasiv SCC. > 12 000 fall/år. Misstolkas ofta som psoriasis/eksem.
Vad ses kliniskt vid skivepitelcancer in situ?
rosa, fjällande och välavgränsade lesioner på ffa solexponerad hud.
Hur behandlas skivepitelcancer in situ?
excision, PDT eller curettage + kryo/elektro.
Vad är skivepitelcancer?
Kan uppstå i en aktinisk keratos eller uppkomma de novo. Är näst vanligaste hudcancer med > 8000 fall/år. Medelåldern är 60 år. SCC ger en lokal huddestruktion och metastaserar i första hand till regionala lymfkörtlar.
80% lokaliseras till huvud-hals samt händer.
Börjar som en liten ärta som sedan växer och börjar ömma innan den till slut orsakar huddestruktion.
Delas in i högt differentierade (mindre aggressiv, mer välavgränsad) och lågt differentierad (mer aggressiv, utan keratin).
Vilka riskfaktorer finns till skivepitelcancer?
- Ljushyad, solskadad hud, kronisk UV-exponering, utbredda aktiniska keratoser
- Tidigare SCC, immunosuppression, xeroderma pigmentosum, brännskador, kroniska sår, HPV
- Läkemedel – tiaziddiuretika ger ljuskänslighet
- Högrisktumörer – >2cm, tumörinvasion nedan subkutan fettvävnad, förekomst av perineural växt, lågt differentierad tumör. Även tumör i/på ytteröra, tinning, läpp, brännskada/strålat område, kroniskt sår
- Högriskpatienter – organtransplanterade, genetiskt predisponerade och tidigare stort antal SCC
Hur behandlas skivepitelcancer?
alltid excision, undvik stansbiopsi och PAD. 75% av recidiven är inom 2år och patienter följs därför i 2år. Högriskpatienter följs enligt individuell plan.
Vad är keratokantom?
Variant av högt differentierad SCC med snabbväxande välavgränsad hård tumör med hyperkeratos i mitten. Ska alltid exideras. Går ofta i spontan regress efter 4-6mån men finns fall med fortsatt växt och metastasering.
Vad är basalcellscancer?
Vanligaste hudcancer, 55 000 fall/år. Utgår från basalcellslagret i epidermis, hårfolliklar eller svettkörtelgångar. Uppstår de novo och metastaserar ytterst sällan/aldrig då tumören är beroende av sitt specialiserande stroma för tillväxt. 70% sitter i huvud-hals och har en långsam tillväxt med lokal vävnadsdestruktion. Medelåldern vid diagnos är 60 år. 30% får ett nytt basaliom inom 2år.
Vilka riskfaktorer finns för basalcellscancer?
- Ljushyad, hög ålder, kronisk UV-exponering
- Immunosuppression, Gorlins syndrom, Xeroderma pigmentosum, tidigare strålbehandling mot hud, kroniska sår
Vad är varningssignaler för BCC?
- Blödande öppet sår. Vanligt i tidigt stadium av BCC.
- Rodnat irriterat område. Ofta i ansikte, på bröst, axlar och armar.
- Blänkande knuta. Ofta röd, rosa eller vit. Mörkare hos mörkhyade.
- Rosa tillväxt med upphöjda kanter. Små kärl kan uppkomma på ytan vid tillväxt.
- Ärrliknande område. Ofta vit/genomskinlig med otydlig avgränsning, ev aggressiv BCC.