Kärl - karotiskirurgi

Question 1

Tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige?

Answer 1

Stroke

Question 2

1. Hjärninfarkt står för 85 % av alla stroke. Hur stor andel av hjärninfarkterna beror på karotisstenos?
2. Hur hög insrkänkning av lumen av karotis definieras som signifikant stenos?

Answer 2

1. 15-25%
2. Över 50 % stenosgrad

Question 3

1. Amourosis fugax hos patient är sannolikt ett symtom på carotisstenos. Vad är det?
2. Symtomatiska stenoser i karotis dvs som ger antingen TIA ger en mycket hög risk dem första veckorna efter TIA att få en stroke varför man vil operera bort stenosen. Nämn andra faktorer kring stenosen som påverkar risken att drabbas av stroke efter TIA.

Answer 3

Retinal emboli som ger övergående synbortfall om samma sida som stenosen. Emboli i a. oftalmica.

2. Ju högre stenosgrad och om det är rupturerat - ökar risken ännu mer för embolisering.

Event inom 2 veckor - hög risk för ny stroke/TIA.

Högre ålder ökar risken

Män har högre risk

Men det mest avgörande är
- stenosgrad
- plackets utseende - ulcererat
- tid från event (symtom)

Question 4

Peroperativt och precis efter karotisstenos operation är det något ökad risk att drabbas av en stroke.

Vad är den absoluta riskreduktionen för stroke eller död inom 5 år om man opererar en carotisstenos?

Answer 4

15 %
- mer signifkant än endast medicinsk behandling

Question 5

1. Inom hur lång tid från symtomatisk stenos (TIA) ska man operera stenosen?
2. Ska man operera asymtomatiska carotisstenoser?

Answer 5

1. Inom 2 veckor
2. I regel inte. Risken är mycket lägre att få en stroke av asymtomatisk stenos. Det har visats i studier att fördelen med att operera asymtomatiska patienter kommer efter 3 år (riskreduktion). Men i Sverige görs det inte, om det inte är en ung patient.

Bilden
- 20 asymtomatiska patienter måste op för att förhindra en stroke.

Question 6

Du har gjort en CT hjärna på en patient du misstänker en TIA på.

Hur utreder man vidare för en carotisstenos? 3 metoder

Answer 6

1. Duplex UL - mäta flödeshastigheter för att uppskatta stenosgraden. Görs alltid på TIA-patienter
2. Om man ska operera en carotisstenos gör man oftast MR eller CT-angio också för att veta hur högt upp stenosen finns i kärlet.

Question 7

Kirurgi

1. Vilka två metoder finns för att åtgärda karotisstenos? Vilken är den vanligaste metoden av åtgärd i Sverige?
2. Metoderna kan kan göras under lokalbedövning. Vad är en stor fördel med att göra det?

Answer 7

1. Öppen kirurgi vanligast. Samma princip som när man opererar arterioskleros i ljumsken; skala bort plack Och sy ihop. lägger sen en patch.
   - kan ske under lokal anestesi eller generell anestesi

Endovaskulär stent - metod 2

2. Fördel med lokalbedövning att man kan lättare som om patineten får symtom när man stänger av carotis under operation. Det finns dock andra tekniker för detta vid generell anestesi också.

Question 8

1. Under kirurgi av catoris använder man Near infrared spectroscopy. Vad är detta och varför använder man det?
2. Om patienten inte tål karotisavstägning, vad kan man göra då för att kringgå problemet?

Answer 8

1. En apparat som mäter syresättningen i meningerna. Detta görs när man stänger av karotis till hjärnan. Om NIS-värdet sjunker med mer än 10 % är det tecken på att patienten inte tål kärlavstägning
2. Shunt. Man shuntar då förbi stenosen så att man kan behålla ett flöde till hjärnan.

Question 9

Karotisstentning ökar risken för stroke eller död 3x jämfört med öppen karotisskirurgi. Därför används bara karotisstentning (endovaskulär metod) vid 2 indikationer

1. När använder man karotisstentning framför kirurgi?

Answer 9

Tidigare kirurgi eller strålning i området vid carotis

Question 10

Vilka är dem 3 vanligaste komplikationerna vid karotiskirurgi

Answer 10

• tromboembolism (stroke)
• blödning
• kranialnervspåverkan