Kapitel 8 - Preference & Choice Flashcards
Preference, choice
Discuss
- the status quo bias,
- omission bias and
- action effects
… och koppla till Big data.
STATUS QUO BIAS
handlar om att människor har en preferens att behålla saker i dess nuvarande tillstånd. Den nuvarande baslinjen används som referenspunkt och en förändring från denna baslinje upplevs som en förlust
→ ofta kopplat till hälsa eller etiska val
UTELÄMNINGSBIAS (omission bias)
är nära relaterat till status quo-bias och uppstår när människor är ovilliga att riskera ett negativt utfall när de utför en handling.
Enligt utelämningsbias är det värre att skapa en negativ förändring genom handling än att behålla status quo (utgångsläget) genom passivitet. MEN tycks det också vara bättre att behålla status quo genom handling än att genomgå förändring genom passivitet. Denna bias kan vara skadlig när människor är ovilliga att göra uppoffringar även när det är fördelaktigt.
EX: en grupp försökspersoner ställs inför ett hypotetiskt dilemma där en sjukdom riskerar att döda 10 av 10 000 barn. Många är då ovilliga att administrera ett vaccin som i sig själv riskerar att döda 5 av 10 000, trots att det skulle vara övergripande fördelaktigt (5 överlever ju istället för att 10 dör).
Denna tveksamhet rättfärdigas ofta genom att personerna är ovilliga att orsaka något barns död alls. Det kan förklaras genom att länka utelämningsbias till “protected values”, värderingar som människor anser oförhandlingsbara, exempelvis ovilligheten att utföra någon typ av handling som orsakar skada mot barn.
HANDLINGSEFFEKTER
kan påverka vår benägenhet att handla på flera olika sätt. Eftersom vi vill bevara status quo är vi generellt ovilliga att handla på ett sätt som ändrar det nuvarande läget. Å andra sidan är vi beredda att handla för att bevara status quo ifall passivitet medför förändringar.
Att vi dessutom har s.k. “protected values” gör att det finns vissa situationer då våra värderingar gör oss oförmögna eller ovilliga att agera på ett sätt som hade kunnat vara till nytta på det stora hela. Ifall en värdering är starkt “beskyddad” tenderar folk att anse att handling i enlighet med värderingen är mer motiverat, vilket gör dem mindre aversiva mot förändring. Således beror ens hängivenhet till status quo och/eller utelämningsbias mycket på både
… kontext,
… ens “protected values”
… samt hur problem formuleras, vilket i sin tur får avsevärda effekter på vår vilja att handla
→ Kopplat till Big data
Alla tre begrepp kan komma att hindra utvecklingen av Big data. Utvecklingen av Big data har flera livsomvälvande faktorer och även om de är skapta för att hjälpa oss, t.ex. underlätta tidsmässigt eller göra det enklare för oss att hitta det vi är ute efter, så kan de också vara skrämmande, speciellt eftersom de tar över mycket av människors utförande. Det är med andra ord en risk att människan med status quo-bias kommer stå emot delar av den tekniska utvecklingen, det kan kännas lika skrämmande som allt annat vi möter som är nytt. Big data ger oss en stor mäng information vilket gör det möjligt för oss att förutse saker som vi annars inte skulle ha vetskap om, innan det ens har skett. Utelämnandebias riskerar att lamslå beslutsfattaren av rädsla att aktivt bidra till negativa resultat, vidare kan det förknippas med handlingseffekter och på samma sätt bidra till att vi väljer att avstå från handlingar som statistiskt sett egentligen är att föredra.
“Preferences are constructed rather than revealed.”
- Discuss!
Faramarz: Hardman argumenterar i detta kapitel emot den traditionella synen på att val avslöjar våra preferenser och relaterar detta till rationalitet. Beskriv kort hans resonemang.
Hardman menar att våra preferenser snarare är konstruerade, än “avslöjade”. Han hävdar att våra preferenser konstrueras MEDAN vi överväger olika alternativ, snarare än att de avslöjas av det val vi väljer EFTER att vi beaktat olika alternativ. Våra preferenser tycks inte vara konstanta, utan kan variera beroende på situation, erfarenhet och fysiskt tillstånd.
Hardman lyfter bl.a. ett exempel om konststudenter, där de studenter som fått chans att omvärdera och ändra sitt val av ett visst mönster, rapporterar en lägre tillfredsställelse/gillande med sitt slutgiltiga val jämfört med de studenter som inte fick chans att välja om. De själva kunde dock inte förutse detta scenario och majoriteten som får chans att välja vilken grupp de vill tillhöra (inget omval; chans till omval) väljer att få chans att ändra sitt val (detta alltså trots att det tycks resultera i mindre tillfredsställelse). Att vi inte själva lyckas förutse detta potentiella missnöje visar på att vi kanske inte är så rationella som vi önskar tro och visar att våra val kanske inte ger ett “säkert avslöjande” av våra preferenser. Det tycks alltså vara så att våra preferenser kanske inte är så rationellt grundade, utan snarare intuitiva.
Vidare tycks vi människor emellan variera i huruvida vi är maximerare (maximisers) eller “nöjare” (satisficer). Vissa tycks alltså slaviskt följa teorin om maximerad nytta, medan andra nöjer sig med ett val som är good enough. Studier tycks visa att individer som strävar efter maximerad nytta tenderar älta och ångra sitt val och ifrågasätta huruvida det var det bästa valet i större utsträckning än individer som söker ett tillräckligt bra val utifrån deras perspektiv, vilka inte tycks uppleva dessa negativa efterföljande emotioner i samma utsträckning. Utifrån rationella mått mätt är alltså en sådan rationell teori som maximerad värde inte speciellt rationellt.
What are protected values?
Give an example from everyday life.
Värderingar och övertygelser som människor inte anser är förhandlingsbara, och därmed inte möjliga att göra trade-offs med.
“Protected values” kan både freda vissa områden från handlingar - man får inte handla på något sätt som skadar ett barn, t.ex. - men det kan också leda till handlingar ifall en upplevt beskyddad värdering hotas på något sätt.
Beskyddade värderingar är ofta extrema på något sätt eftersom värderingarna just är oförhandlingsbara oavsett kontext.
EX: inte skada barn
EX: nedskräpning av miljön
