Kapitel 5 - Assessing evidence and evaluating arguments

Question 1

Construct a simple argument, showing how each element fits with Toulmin’s model

Faramarz: Beskriv argumentstruktur och ge ett litet exempel.

Answer 1

Toulmins modell distingerar ett antal nyckel-beståndsdelar:

• datum
• claim (so…)
• warrant (since…)
• backing
• qualifier (so presumably…)
• rebuttal (unless…)

Relevansen i informationen (DATUM) fastställs genom faktan (WARRANT) som styrker detta. Om denna fakta skulle behöva styrkas ytterligare för att rättfärdiga anspråket (CLAIM) görs detta genom efterföljande tilläggsinformation (BACKING).

Dr Jones har jobbat på GU i 6 år
… så Dr Jones kan ta ett sabbatsår
… eftersom akademiker vid GU kan ta ett sabbatsår var 6:e år
… enligt universitetets stadgar

Toulmin säkrade även upp sin modell genom att addera ytterligare dimensioner, applicerade i fall där anspråket kan komma att utsättas för vederläggning (QUALIFIER). En vederläggning kan komma att ifrågasätta eller ogiltigförklara ett anspråk, vilket då behöver ytterligare tilläggsinformation (REBUTTAL) för att gälla.

Dr Jones har jobbat på GU i 6 år
… så förmodligen kan Dr Jones ta ett sabbatsår
… eftersom akademiker vid GU kan ta ett sabbatsår var 6:e år
… enligt universitetets stadgar
… förutsatt att han hittar en vikarie för sina lektioner

Question 2

How might motivated reasoning affect students’ willingness to seek out and act on feedback about their performance?

Faramarz: Beskriv motiverat resonerande. Hur skulle motiverat resonerande och datagrundade antaganden kunna påverka beslutsfattaren att vilja aktivt söka feedback om sina beslut och prestationer?

Answer 2

Motiverat resonerande är ett sorts samlingsbegrepp för alla de biases som tyder på att människor inte granskar bevis på ett opartiskt, objektivt sätt. Fakta som är till vår egna fördel, eller som tycks stämma överens med åsikter och övertygelser vi redan håller, granskar vi inte särskilt noggrant, utan vi betraktar dem som korrekta
I situationer vi presenteras för fakta som är till vår nackdel, eller som motsäger våra övertygelser, är vi däremot snabba att avfärda eller mer benägna att nitiskt granska för att kunna förkasta dem. Detta samtidigt som vi stärks i vår initiala övertygelse (disconfirmation bias i det förra exemplet, backfire effect i det senare).

Motiverat resonerande skulle kunna påverka på så sätt att feedback som inte överensstämmer med studentens förväntningar kan komma att granskas och ifrågasättas. Exempelvis om studenten ifråga får tillbaka en tentamen med lägre poäng än vad hen förväntat sig få kan hen troligtvis komma att överklaga och argumentera för sin sak. Detta kan också vara fallet potentiellt om tentamen ifråga är viktig för studenten att klara.
Medan en student som får feedback i linje med sin förväntning (t.ex. man kanske är fullt medveten om att man inte presterat på topp utan förväntar sig ligga på gränsen till G, när feedback sedan fås och tentamen är betygsatt till G men poängen är precis över gränsen) inte kommer lägga så mycket energi på att granska och agera på feedbacken.

Question 3

“Happy moods are bad for good thinking” - discuss!

Answer 3

Kan kopplas till Elaboration likelihood model of persuasion (ELM) som beskriver två process-vägar i hjärnan(the mind):

• centrala respektive
• perifera rutten.

När en person är glad tenderar information processas i den perifera rutten i hjärnan och argumentet granskas inte nitiskt. Vissa studier tycks visa att ett positivt humör gör att den kognitiva kapaciteten minskar, dvs mer information processas via denna perifera rutt. Det tycks också vara fallet att humöret direkt kopplar till argumentet i sig, och därmed influerar resonemanget. Personer som är på glatt humör är mer villiga att revidera sina åsikter och ta hänsyn till andra åsikter och fakta, men detta gäller oavsett om faktan som presenteras är stark eller svag - således tycks personer på glatt humör vara sämre på att utvärdera kvaliteten på argument och fakta: en glad person är mer lättövertalad!

Ett mindre glatt humör tycks i motsats vara kopplat till ett mer eftertänksamt, kanske misstänksamt om man så vill, tankesätt. Information tenderar då processas mer via den centrala rutten, vilken karaktäriseras av en mer granskande, rationell bedömning.

Question 4

Give a brief account of explanation-based decision making.

Answer 4

Explanation based decision making menar att människor i regel strukturerar komplex information i genom att organisera den i en berättelseform.

Beslutsprocessen börjar med att beslutsfattaren skapar en (mental) kausal modell som efterföljande beslut baseras på. Man tänker sig att detta fungerar som en form av berättelse, vilken bör..:

• fånga så många av bevisen som möjligt (coverage),
• binda ihop dem på ett sätt som är trovärdigt och
• vara internt sammanhängande (coherent).

Det denna teori säger är att denna berättelse fungerar mer som själva beslutsunderlaget, snarare än faktan/bevisen i sig. Teorin säger även att beslutet som fattas är beroende dels av på vilket sätt beslutsfattaren fått tillgång till informationen och dels i vilken ordning. Detta troligtvis eftersom det påverkar berättelsens struktur, och därmed vilken del av informationen som man fäster störst vikt vid.