Kapitel 2 - The nature of judgement Flashcards
The nature of judgement
What are linear models of judgement?
en aktuariell modell (regler) för att specificera hur relevanta attribut (cues) ska kombineras för att göra en bedömning. När utfallet är känt i en mängd fall och informationen om attributen är kända så kan man göra en regressionsanalys för att bedöma vikten för respektive attribut i utfallet, och på så sätt förutspå framtida utfall.
What is a bootstrap model?
används för att beskriva hur relevanta attribut (cues) relaterar till tidigare kända utfall. När viss information saknas om det sanna tillståndet kan en sådan modell användas för att implementera bedömarens egen policy på ett konsekvent sätt. Det är just denna konsekventa natur, och därigenom uteslutandet av möjlig avvikelse (error), som gör att dessa modeller ofta är mer korrekta än bedömaren som format modellen.
Det är en s.k. “improper linjär modell” , vilket innebär att de inte väger attributs respektive vikt optimalt, men detta gör dem användbara i exempelvis situationer där vi har en litet stickprovsstorlek.
Denna modell kan sedan användas som grund för att bygga en prediktiv modell.
Describe the Social Judgment theory.
Teorin grundar sig i the lens model of judgment, vilket innebär att beslutsfattaren ser på situationen genom en lins av vissa informationsattribut.
Teorin appliceras i upprepat beslutsfattande - ofta i professionella sammanhang såsom ex psykiatrisk diagnostisering - för att identifiera vilka attribut (cues) som är relevanta att beakta för att göra en förutsägelse av framtida skeenden/utfall och för att bedöma hur viktigt respektive attribut är. Teorin använder alltså statistiska procedurer/metoder för att kartlägga vilka attribut människor använder i beslutsfattande.
- Clinical judgement
- Actuarial models of judgement
How does they compare to each other?
KLINISK PREDIKTION:
Kliniska bedömningar riskerar att fästa otillbörligt stor vikt vid föga relevanta attribut vilket sedan leder till inkonsekventa bedömningar, allt grundat i en mänsklig bedömares (för varje beslut) erfarenhet.
→ 50-67% träffsäkerhet i kliniska bedömningar
AKTUARISK PREDIKTION:
Aktuariella modeller är linjära ekvationer, eller regler, som går att följa för att förutse framtida utfall. De är konsekventa, statistiska modeller baserade på faktisk data. Dessa modeller tenderar att vara mer tillförlitliga än kliniska, under förutsättning att de används i en oföränderlig miljö.
→ 70% träffsäkerhet i aktuarisk modell
Why are people’s judgement outperformed by linear models, including models of their own judgement?
Aktuariella modeller överträffar mänsklig bedömning/beslutsförmåga eftersom de inte är känsliga för biases samt är (linjärt) konsekventa, medan…
… människor tenderar att vara inkonsekventa i sin bedömning
… och riskerar att fästa för stor vikt vid information som är irrelevant i situationen
… och då de faktiskt beaktar relevant information finns risken att denna relevanta info tillskrivs större vikt i situationen än det de facto förtjänar
… Människan tenderar också se individuella fall, där mer information finns tillgänglig, som “avvikande från regeln” (exceptions of the rule), snarare än typfall för regeln
… Människor är känsliga för biases likt framing effekter (beskrivning av ett visst fall/situation) och tillgänglighetsbias (availability bias) som gör att information färsk (recent) i minnet, eller helt enkelt vad som finns tillgängligt, tillskrivs för mycket vikt.
… Människors bedömning/beslutsfattande är känsligt för fysiska faktorer likt trötthet och uttråkning
- The fast and frugal heuristics approach to judgment
- The regression analysis approach
How do they compare to each other?
Fast and frugal heuristics approach
(The theory of probabilistic mental models)
Den s.k. Snabb-och-sparsam-heuristiken i bedömning beaktar de mentala processerna i beslutsfattande och utgår från att människan har en begränsad kapacitet i informationsprocess.
Här används huvudsakligen ETT ensamt attribut (cue) för en bedömning snarare än att vikta flera attribut (tillgänglighetsheuristik). Detta kallas “One-reason decision making” och beskriver en SEKVENTIELL beslutsprocess: när en beslutsfattare exempelvis står inför ett beslut av två alternativ söker hen efter ett attribut som ledtråd till vilket svar som kan tänkas vara rätt och när detta hittats stoppar sökningen och det passande alternativet väljs.
? : Vilken stad har flest invånare av Stockholm och Göteborg?
… : Stockholm = huvudstad
→ : Stockholm!
The regression analysis approach
Regressionsanalys å sin sida viktar och summerar FLERA relevanta attribut och gör en summering enligt en mer PARALLELL bearbetning.
