Kapitel 7 - Decision making under risk & uncertainty Flashcards
Decision making, risk, uncertainty
Compare and contrast
- Prospect theory with
- Expected utility theory
Faramarz: Beskriv respektive teori och hur de skiljer sig åt.
Teorin om förväntat värde (expected utility theory)
beskriver hur en rationell agent BÖR agera vid ett beslut givet ett antal alternativ med olika konsekvenser och sannolikheter. Teorin håller tesen att rationellt beslutsfattande grundar sig i att beslutsfattaren väger värdet av olika utfall mot varandra i relation till dess sannolikhet att inträffa, dvs utfallet multiplicerat med dess sannolikhet, och väljer utefter en maximerad nytta princip.
Således kan alternativ som är väldigt osannolika få ett högre förväntat värde än något väldigt sannolikt alternativ där konsekvensen inte är lika lönsam.
Prospektteorin (prospect theory)
Eftersom studier visar att vi faktiskt inte följer förväntat värde teori, bygger prospektteorin mer på hur vi DE FACTO AGERAR. Man tar hänsyn till hur människor faktiskt gör varierande val i olika situationer präglade av faktorer såsom risk, och tar vidare hänsyn till att vi de facto inte är rationella i vårt beslutsfattande utan ständigt påverkade av omständigheter såsom upplevt värde, affekt och inneboende föreställningar. Aspekter som teorin om förväntat värde missar.
Hur vinster och förluster bedöms kan bero på subjektiv ambition och förväntan, och vi tycks generellt vara känsligare för förlust än för vinst. Utfall med låga sannolikheter tenderar dessutom överskattas medan medium-höga sannolikheter i motsats underskattas, vilket kan visa på varför vi trots allt väljer att deltaga i riskfyllda spel med hoppet om att vinna pengar. Flera efterföljande förluster tenderar minska vår känslighet och gör oss mer benägna att fortsätta spela, med ett mål att “ta igen förluster”, snarare än att avskräcka oss från spelandet.
Prospektteorin förklarar beslutsfattande som uppdelat i flera steg, där beslutsfattaren strukturerar upp problemet/alternativen i enklare komponenter. Likt teorin om förväntat värde applicerar prospektteorin en värdefunktion i relation till möjlig vinst/förlust, skillnaden är att de olika möjliga utfallen ställs i relation till en referenspunkt, exempelvis en strävan/målsättning, snarare än till varandra. Den subjektiva uppfattningen väger tungt i prospektteorin, men utesluts i teorin om förväntat värde. I och med att utfallen evalueras mot en subjektiv referenspunkt, kan exempelvis något som ses som en objektiv vinst (och som utifrån teorin om förväntat värde också skulle ses som en vinst) uppfattas som en förlust, om det faller långt ifrån den målsättning man satt upp. Denna referenspunkt är något som fenomen likt effekter av framing kan påverka, dvs hur ett beslutsproblem formuleras har konsekvenser för hur vi tolkar det och hur vi väljer att agera.
Vad prospektteorin tar i beaktning är att människan inte alltid uppmärksammar våra redan existerande tillgångar i resonemang kring potentiella utfall, något som teorin om förväntad värde förutsätter.
Evaluate 2 alternative approaches to utility theory and prospect theory.
- Decision field theory
En av de teorier och modeller som beskriver beslutsfattande som process är decision field theory. Denna teori redogör för hur beslutsfattare ägnar sin uppmärksamhet åt olika alternativ och deras potentiella utfall och genom att skifta fokus mellan dessa bildar sig en uppfattning om önskvärdheten hos de olika alternativen. Vissa av de fenomen som prospektteorin kan förklara gällande skillnader från teorin om förväntad nytta kan även beskrivas av decision field theory och andra modeller inom samma kategori.
Evaluate 2 alternative approaches to utility theory and prospect theory.
- Prioriteringsheuristiken
En annan sådan modell utvecklades av Brandstätter et. al. (2006) som de benämner prioriteringsheuristiken. Istället för att baseras på exakta uträkningar av förväntat värde baserat på sannolikheter/utfall och funktioner som anpassar våra vanliga beslut så att de passar inom ramverket för förväntad nytta kan man tänka sig en modell som bygger på att vi tar enkla genvägar för att jämföra alternativ. Prioriteringsheuristiken är uppdelad i 3 steg som människor sägs gå igenom när de ska undersöka och värdera olika beslutsalternativ:
- först beaktas minsta möjliga (minimum) vinst
- därefter sannolikheten för minsta möjliga (minimum) vinst
- och slutligen den maximala vinsten
Den efterföljande stoppregeln säger att om skillnaden mellan de minsta möjliga vinsterna uppnår eller överstiger 1/10 av den maximala vinsten så ska sökningen avslutas.
Vilken situation väljer du?
Problem 1:
A) 100 miljoner garanterat.
B) 10% chans att få 500 miljoner
89% chans att få 100 miljoner
1% chans att inte få något alls.
I situation A är minsta möjliga vinst 100 miljoner och i situation B är minst möjliga vinst 0. 1/10 av maxvinsten (500 miljoner) är 50 miljoner vilket innebär att man bör välja situation A, då skillnaden mellan de två minsta möjliga vinsterna är 100 miljoner (dvs mer än 10% av maxvinsten). Om man inte kan göra detta så jämför man skillnaderna i sannolikhet. Om skillnaden överstiger 1/10 kan man avsluta undersökningen. Slutligen väljs det mest önskvärda alternativet med beslutsregeln, som säger att man väljer det alternativ med mest lockande vinst.
Trots att förklaringsmodellen i flera fall visat sig överträffa prospektteorin i prestation i flera avseenden, finns det anledning att granska den med kritiska ögon. Regel nummer två, som beskriver när resonemanget bör avbrytas, upplevs exempelvis aningen otydligt. Modellen, som den försvaras av författarna till den, tycks vidare heller inte ligga till god grund som förklaring av djurs beslutsfattande. Den tycks också misslyckas i att beakta vissa fenomen i vår sociala värld som visat sig viktiga, såsom effekter av framing och den roll affekt kan tänkas spela i beslutsprocessen.
