Kapitel 6: Struktur Flashcards
Vad innebär gruppnormer?
Vad innebär gruppnormer:
Normer är ett fundamentalt element av en grupps sociala struktur
Det är gruppens regler för hur man ska bete sig.
De ger riktning och motivation
De organiserar sociala interaktioner
De gör andra människors beteenden förutsägbara.
De gruppspecifika normerna bildas gruppens kultur
Hur uppstår gruppnormer?
Grundarna till gruppen kan uttalat säga vad man borde och inte borde göra. Men oftast uppstår dem i samspel med andra med hjälp av social tuning (tendensen för individers handlingar och utvärderingar att bli mer liknade omgivningens handlingar och utvärderingar). Normer växer fram gradvis när medlemmarnas beteenden och bedömningar överensstämmer med tiden
Hur upprätthålls gruppnormer?
Hur de förs vidare till nya medlemmar: Normer är sociala fakta eftersom de är konsensuella, internaliserade och tas för givna delar av gruppens stabila struktur. Därmed kommer normerna leva vidare även om personerna som ursprungligen skapade dem inte är närvarande. Nykomlingar måste förändras för att anamma deras normer. Normer kan även hålla sig kvar pga pluralistic ignorance = att man tror att man är den enda som inte håller med normen.
Normers funktioner
Normer är inte bara externa regler utan internaliserade standarder. Medlemmar följer sin grupps normer inte bara för att de måste utan för att de vill. Gruppens normer är deras egna, personliga normer. Det är jobbigt att bryta mot normer.
Kunna förklara vad olika slag av gruppnormer innebär
Prescriptive = Beskriver det socialt accepterbara sättet att bete sig i en situation
Proscriptive = Beskriver hur man inte borde bete sig i en social situation
Descriptive = Beskriver hur människor vanligtvis agerar, känner och tänker i en situation. Människor antar att ett beteende är korrekt när de ser andra göra det (principle of social proof). Personer som går emot dessa normer kan ses som konstiga.
Injunctive = Beskriver hur människor ska agera, känna och tänka i en situation. Personer som går emot dessa normer är negativt evaluerade av andra.
Kunna i stora drag redogöra för Sheriffs studie om gruppnormer och vad den gav för kunskap om normer
Han bekräftade att normer växer fram gradvis när gruppmedlemmarnas beteenden, bedömningar och övertygelser överensstämmer med tiden.
Han ordnade också så människor kunde göra sina bedömningar ensamma efter att ha deltagit i en gruppdiskussion där en norm dök upp
Han upptäckte att även om de andra medlemmarna inte var närvarande, var individernas bedömningar fortfarande förenliga med gruppens normer. De hade alltså internaliserat normen.
Det gav alltså kunskapen om att normer är sociala fakta som hänger kvar i grupp sammanhanget även om individerna som skapade den inte längre är där, och därmed förs vidare till nya gruppmedlemmar.
pluralistic ignorance och vilken betydelse fenomenet har för upprätthållande av normer
Pluralistic ignorance = När medlemmar i en grupp varierar i synsätt och förväntningar, men offentligt agerar de alla på samma sätt eftersom de tror att det är de enda vars personliga åsikter skiljer sig åt resten av gruppen.
Därmed lever normer vidare på grund av missuppfattning och inte på grund av att gruppen har konsensus
Roller
Roller = sammanhängande uppsättningar beteenden som förväntas av människor i specifika positioner (eller statusar) inom en grupp eller social miljö.
Roller definierar ansvar och förväntningar och underlättar samordningen genom att specificera vem som kan räknas med att göra vad inom gruppen. Medlemmar kan därefter bygga det ömsesidiga beroendet som är nödvändigt för samordning av beteende.
rolldifferentiering och beskriva hur och varför rolldifferentiering sker
Den gradvisa ökningen av antalet roller och minskningen av deras omfattning som tenderar att inträffa över tid när varje roll blir mer specialiserad.
Denna spridning av roller är typisk för grupper som står inför svåra problem eller nödsituationer.
Det kan exempelvis vara uppdelade i task roles och relationship roles.
Rolldifferentiering uppkommer pga att få individer kan uppfylla både uppgiften och gruppens relationsbehov. De medlemmar som är uppgiftsorienterade måste styra andra och agera på ett visst sätt, kritisera och uppmana dem. Det kan vara nödvändigt för att uppnå målet, men vissa medlemmar kan ta illa vid sig. Då är det bra att det finns andra i gruppen som kan stödja dem på ett relationsmässigt plan.
Differentiering av dessa två typer av roller är vanligare än deras kombination, men kanske för att få personer har de interpersonella och kognitiva färdigheter som behövs för att framgångsrikt utöva båda rollerna.
Redogöra för olika slags roller och redogöra för och diskutera dessa utifrån rollteori
Functional role theory = De understryker rollers funktionella nytta. De menar att de flesta grupper finns för något syfte där de behöver kunna uppnå målet och samtidigt göra det på ett sätt så att alla medlemmarna är nöjda och stannar kvar i gruppen.
Roller finns alltså till för att uppfylla dessa två mål, de uppgiftsorienterade och de interpersonella.
Interactionist theories = Det beteendemönster som utgör roller uppstår initialt och återkommande ur interaktionens dynamik. Gruppmedlemmar delar en grundläggande känsla av kraven för rollerna som är vanliga i de flesta gruppmiljöer, men de räknar ut detaljerna i sina roller och deras krav när de interagerar med varandra. Roller förhandlas fram av alla gruppmedlemmar genom en ömsesidig process av rollföring – att visa vissa beteenden som en del av ens roll i gruppen – och att skicka roller – överföringen av ens förväntningar om vilka typer av beteenden som förväntas av människor som ockuperar specifika roller. Roller förhandlas alltså mellan medlemmarna genom en process som kräver motivation, erfarenhet och förmåga att kliva ur sin egen roll och mentalt föreställa sig hur andra i grupperna ser dig.
Denna process kallas role-taking.
Dynamic role theories = Sigmund Freud menade att grupper ersätter vår första och mest basic grupp: familjen. Denna replacement hypothesis antyder att i mycket sammanhållna grupper kommer de andra gruppmedlemmarna att ta platsen för våra syskon, så de känslomässiga banden som binder oss till våra grupper är som de band som binder barn till familjer. De ledare som identifierar sig med mammarollen antar mer relationella beteenden, medan de som identifierar sig med papparollen engagerar sig i mer uppgiftsorienterade, agentiska handlingar. Freud trodde dock att barn inte helt accepterade sina föräldrar, och därför överförs denna ambivalens till våra ledare.
Vi anser därför att vissa ledare är förföljande, kritiska “dåliga mammor” eller “dåliga fäder” snarare än välvilliga, stödjande.
Kunna redogöra för Moreland och Levines Group socialization theory
Moreland & Levines modell beskriver fem stadier
1. Undersökning; en ömsesidig granskning mellan individ och grupper. Individen är en ”prospect” en möjlig ny medlem.
- Socialisering –en ömsesidig anpassningsprocess –ny medlem, individen accepterar gruppens normer, värden, perspektiv (assimilering)
Gruppen anpassar sig efter individen, ackomodering.
Även newcomer rule - Uppehållande; individen är nu “fullvärdig” medlem med en given plats och en roll som bidrar till en uppsättning förväntningar. Rollen kan mycket väl omförhandlas utifrån gruppens tillfälliga behov.
Gruppen och individen förhandlar om hur mycket och på vilket sätt som medlemmarna förväntas bidra till gruppen (rollförhandling). Role-transitions = förändra sin egen roll. - Re-socialisering . Individen blir en marginalmedlem. När man nått divergence (rollförhandlingen kommer inte längre) hamnar man här och det kan ge två resultat. Convergence (individen blir återigen fullvördug medlem efter assimilering och ackomodation) eller exit (individen är inte längre accepterad i gruppen och får lämna)
- Tillbakablick Individen blir en före-detta-medlem
Assimilering: individen accepterar gruppens normer, värderingar och perspektiv
Accommodation: gruppen anpassar sig för att passa nykomlingens behov.
Deras teori ser skillnad mellan fem klasser av roller:
Prospective member (undersökning)
New member (socialisering)
Full member (uppehållande)
Marginal member (resocialisering)
Ex-member (tillbakablick)
Entry - acceptance - divergence - exit
hur roll stress uppkommer
Kraven på rollen kan också bli stressande. När en roll är tvetydigt definierad, internt inkonsekvent eller passar medlemmen dåligt, kan roller vara stora utmaningar för gruppmedlemmar.
Role ambiguity
Otydliga förväntningar på de beteenden som ska utföras av en individ som intar en speciell position inom gruppen orsakade av otydlighet i själva rollen, bristande konsensus inom gruppen angående de beteenden som är förknippade med rollen, eller den enskilde rolltagarens osäkerhet med avseende på vilka typer av beteenden som förväntas av andra.
Role conflict
Ett tillstånd av spänning, nöd eller osäkerhet orsakat av inkonsekventa eller motstridiga förväntningar associerade med ens roll i gruppen. I vissa fall kan gruppmedlemmarna finna sig i att inneha flera roller samtidigt med kraven för varje roll som ställer krav på deras tid och förmåga.
Interrole conflict
En form av rollkonflikt som uppstår när individer upptar flera roller inom en grupp och de förväntningar och beteenden som är förknippade med en av deras roller inte överensstämmer med de förväntningar och beteenden som är förknippade med en annan av deras roller.
Två eller fler roller går helt enkelt inte ihop
