Kapitel 4: Formation Flashcards
Personliga och situationsförhållandnen som förklarar skillnader i att söka sig till grupper
Personliga:
1. Blyghet
2. Attachment
- Secure – individer är komfortabla med intimitet
– Avoidant – Obekvämt att vara beroende av andra individer
– Anxious – rädsla för att bli avvisad.
3. Personlighet: introverta eller extroverta
4. Relationsorientering
5. Tidigare erfarenheter av gruppsituationer
6. Social motivation: sociala behoven - affiliation, intimacy, power
Situation:
• när individer behöver information stöd eller
gemenskap
• när situationen är tvetydig, skrämmande eller
problematisk
Need for affiliation
Ett socialt behov. De med hög need för affiliation har starkare vilja att vara med andra personer. De verkar gladare när de är det och är mer störda över obehagliga interaktioner med andra. Vissa menar att de med hög need går med i fler grupper eftersom de har starkare vilja att vara med andra, medan andra menar att de har lägre vilja eftersom de är mer oroade när de blir konfronterade i sociala situationer, möjligtvis för att de är rädda för att bli avvisade.
Need for intimacy
Socialt behov. De föredrar att vara med andra, och söker nära, varma relationer och är mer benägna att visa att de tycker om andra. De är inte rädda för att bli avvisade men istället är mer fokuserade på vänskap och reciprocitet.
Need for power
Socialt behov. De har en starkare vilja att influera andra personer. De är ontresserade av att leda och hantera andra och vill gärna vara i positioner där de kan göra beslit som påverkar andra perosner. Därmed söker de sig till lite större grupper för att influera dem och inte att skapa band med dem.
FIRO i förhållande till sociala behoven
Han integrerade de tre basic needs, för affiliation, intimacy och power i hans FIRo modell.
Han benämnde dem istället som inkludering (affiliation), tillgivenhet (intimacy) och kontroll (power), och menade att dessa kombineras för att bestämma hur personer behandlar andra och hur de vill att andra ska behandla dem.
FIRO modellen menar alltså att människor går med och stannar i vissa grupper eftersom de uppfyller deras basic needs.
Inkludering: en persons vilja att vara med andra och bli accepterade av dem
Tillgivenhet: en persons vilja att gilla andra och bli gillad av dem
Kontroll: ett behov av att dominera andra och villighet att låta andra vara dominanta
Social ångest och förhållningssätt i grupper
Social ångest kan skapas utifrån blyghet, och sker när man vill göra ett bra första intryck men inte tror på sin förmåga att faktiskt göra det
På grund av dessa pessimistiska förväntningar skapas en fysisk reaktion i kroppen såsom höjd pult eller rösten börjar darra.
Personer som har social ångest aktivt deltar inte i sina grupper utan man känner igen dem genom deras tysthet.
Denna ångesten kan få folk att minska deras sociala kontakt med andra och till sist skapa en social anxiety disorder.
I grupper kan alltså en person med social ångest inte vara lika aktiv, sitta tyst och därmed inte bidra lika mycket till gruppen som andra. Kanske finns risk att den ses som oengagerad och ovänlig.
Group attachment theory DUBBELKOLLA
Man har en grupp-level anknytningsstil.
Vissa känner sig oroade över sina grupperfarenhter och känner sig oaccepterade och ovärda att vara med. Andra är undvikande av sin grupp, de är inte intresserade att komma nära dem och känner inte att gruppen är viktig för dem.
De med trygg anknytning bidrar både med instrumentella och relationella delarna.
De med oroande anknytning bidrar inte lika mycket instrumentellt.
De med undvikande anknytning bidrar mindre med både instrumentellt och relationellt.
Festinger teori om social jämförelse
Festinger menade att människor förlitar sig på andra för information om dem själva och miljön runt omkring dem.
För att kunna validera social verklighet måste människor jämföra sina tolkningar med andras
Han menade att social jämförelse börjar när människor befinner sig i tvetydiga och förvirrade situationer
Sånna situationer triggar psykologiska reaktioner som till stor deö är orande
Då vänder man sig till andra för att sänka sin egen förvirring
Människor engagerar sig i sociala jämförelser av dessa skäl:
- För att utvärdera sina egna egenskaper
- För att sätta personliga mål
- För att hjälpa andra människor
- För att stärka deras självkänsla
Hur grupper buffrar stress genom social support
Social support = En känsla av tillhörighet, känslomässigt stöd, vägledning, påtaglig hjälp och perspektiv som ges av grupper när medöemmar upplever stress
Det kan göras på olika sätt: Belonging, emotional support, informational support, instrumental support och meanong.
Grupper kan fungera som skyddande buffertar mo negativa konsekvenser av stressfulla livsförhållanden
Dessa gynnsamma effekter av affiliation uppstår på grund av den nära koppling mellan biologiska system och kvaliteten på koppling till andra människor
Precis som isolation kan skapa störningar i immunsystemet, kan affiliation och social support vara associerat till hälsosamma förändringar i kroppens immun, hormonella och neurologiska system.
Olika principer för hur grupper bildas
Affiliation kan skapa förutsättning för att en grupp ska formas, men attraktion är det som förvandlar bekanta till vänner.
proximity principle
elaboration principle
similarity principle
complementary principle
reciprocity principle
minimax principle.
Proximity principle
Människor går med i grupper som råkar vara nära en. När människor möter andra ökar förtrogenhet. Mere exposure effect att det vi exponeras ofta för gillar vi. Närhet ökar interaktion mellan människor och interaktion odlar attraktion.
Elaboration principle
Grupper tenderar att öka i storlek när icke-medlemmar blir länkade till en gruppmedlem och därmed blir en del av själva gruppen. En grupp som börjar med två medlemmar tenderar att växa i storlek när dessa indivder blir kopplade till andra individer.
Similarity principle
Människor tenderar att söka upp de som är lika oss på något sätt. Detta gör att grupper är homogena snarare än olika. Likheter kan vara baserade på attityder, värderingar och övertygelser men också demografiska aspekter såsom etnicitet, kön och ålder.
Resultat av detta blir homophily = kärlek till detsamma.
Homophily tenderar att föda mer homophily, eftersom skolor och arbetsplatser redan samlar ihop personer som är lika varandra. Finns alltså inte så många möjligheter att forma band med folk som är olik en själv.
Complementary principle
Motsatser attraherar varandra när motsatserna passar bra med varandra, alltså att de komplementerar varandra. Ledare brukar söka sig till följare.
Reciprocity principle
När vi får reda på att någon annan gillar oss, så gillar vi dem tillbaka. Finns både positiv och negativ reciprocitet.
