Kapitel 6 - Skatteundvikande Och Skatteflyckt Flashcards
Vilka beteenden kan individer ägna sig åt om de vill undvika skatt vi skattehöjningar?
Reala responser:
T.ex jobba mindre vid en ökad skatt på arbete.
Skatteundvikande genom rapportering:
Betala utdelning istället för lön till sig själv? (Lagligt beteende)
Skattesmitningen genom rapportering.
Om skatt på arbete ökar. Individen tar betalt svart för att undvika skatt.
Vad säger Slemroads hierarki?
När skatter förändras så:
Först undviker man att betala skatter genom hur de rapporterar (betala svart osv, inte rapportera sanningsenligt). Sedan gör man reala responser, ändra sitt beteende (om inte det är möjligt att rapportera fel). När de möjligheterna försvinner kommer man att betala sina skatter.
När tänker man sig att rapporterade responsen är mer vanligt än reala responser?
- Vid en snäv skattebas. Man kan enkelt sälja det som beskattas och köpa något annat.
- Om man självrapporterar skatten. Det är alltså viktigt om man själv eller arbetsgivaren deklarerar skatten.
- Hur stänga straff som föreligger för skattefusk och hur ”på” skatteverket är.
Vilka välfärdskostnader finns vid skatteundvikande genom raportering?
Om det bara gäller skillnader i hur man rapporterar så kan man tänka sig att det inte har några välfärdseffekter, men…
• Det är en alternativkostnaden på att undvika skatter.
• Det kan finnas moralistiska kostnader
Vem har studerat hur man beter sig hur folk beter sig vid tidpunkter för förändringar i skatter? Vad visar Studien?
Kopczuk and Slemrod (2003) i deras artikel “dying to save taxes”.
De fokuserade på ”estate tax” (dödsskatt) och hur förändringar i denna skatt påverkade dödsfall.
Denna studie visade att folk verkade anpassa sin döds dag för att undvika skattehöjningarna. Det var många fler som dog dagen innan skattehöjningarna än på dagen då skatten höjdes.
Individer anpassar sin död efter skattereformer (som gjordes i början på 1900 talet)
Vilka har studerat effekterna av en årlig välfärds-skatt och vad kom de fram till?det
Seim (2017) studerade välstånds skatt som fanns i sverige mellan 1910 - 2006 som hade ett relativt lågt tröskelvärde, de villa studera folks responsivitet (elasticity)till skatten.
Det visade att folk bunchade precis ovanför tröskelvärdet.
Här (som i fler andra studier om bunching) hittade de väldigt låga elasticiteter, ca 0.13.
De studerade sedan vilka de var som bunchade, sorterat efter IQ och upptäckte att personer med hög IQ bunchade var mer responsiva och bunchade något mer..Högre ε och starkare β.
De visade också att folk verkade svara väldigt snabbt. Bunching började ske redan innan förändringar i skattereformen trädde i kraft, sedan de flesta samma år, för att sedan sjunka.
Att folk kunde respondera snabbt berodde förmodligen på at folk jämte sina till gånger, då detta går att göra fort.
Genom att matcha statens bilregister mot de självrapporterade bilinnehavet kunde Seim se ca 25% inte rapporterade ärligt. Då de hade bilar som inte var rapporterade..
Slutsatsen i studen är att folk reducerar inte sitt välstånd genom minskat sparande, utan genom att flytta tillgångar och inte rapportera sanningsenligt. Relativt låga elasticiteter..
Varför är skattesmitning mindre utbrett i OECD länder=
Sociala normer och moral spelar in. Individer gillar att vara ärliga och betalar därför in frivilligt.
Det är svårt att fuska. Genom att det t.ex är arbetsgivaren som har ansvar att rapportera in blir det svårt att fuska.
Audit (gransknings) experiment i Danmark.
Fråga Joakim hur uträkningarna gjordes.
