Föreläsning 5 - Skatt På Risker Och Välstånd

Question 1

Hur påverkar beskattning på avkastningen av aktier osv beteendet?

Answer 1

Det beror lite på hur beskattningen fungerar. Men i vissa fall kan det öka riskbeteendet! Lite beroende på huruvida skatten är progressiv eller om man kan dra av förlusten osv.

Exempel: man investerar 100:- i en risky asset. 50% att det går bra och man tjärnar 20, eller 50% att det går dåligt och man förlorar 20. ——>
(0,5 x 20) + (0,5 x -20) = 0
Den förväntade avkastningen är 0.

Om man skulle beskatta avkastningen med 50% vid vinst och tillåta avdrag på 50% vid förlust skulle man få samma jämna ut det hela genom att helt enkelt investera mer, 50% mer. Skulle vi investera 200 i stället för 100 så skulle vinsten ni bli 40 och förlusten 40. 50% på det ger +20 och - 20.

Får man inte dra av lika mycket i förlust som skatten är på, kommer man inte vilka öka sitt riskbeteende. Ju mindre tax offset, desto mindre tjärnar man på att öka sin risk.

Har man progressiva skattesystem så kommer skatten öka ju mer man tjärnar, det kommer också göra så att man inte vill satsa för mycket, och det minskar alltså riskbeteendet.

Question 2

Vad menas med Capital gains, tax on accrual och tax on realization?

Answer 2

Detta gäller kapitalbeskattning.

Capital gains = Skillnaden mellan priset som tillgångarna köps och säljs för.

Taxed on accrual: Assets (bankkonton eller obligationer) som man går ränta på blir också beskattad på räntan varje period. Här får staten räta på privata tillgångar.

Tax on realization: Skatten på kapitalvinster däremot, betalas endast när tillgångarna säljs och skatten baseras på skillnaden mellan det köpta och sålda priset. Detta sätt att beskatta ger en lägre beskattning då man inte gelatinen behöver betala skatten på räntan, utan man tjärnar själv räntan på sina tillgångar.

Question 3

Vilka är argumenten att ha låg kapitalskatt?:

Answer 3

• Skydda ägarna till tillgångarna från effekterna av inflation
• Öka effektiviteten på kapitalmarknaden (undvika look-in effekter)
• Öka entreprenörskap

Question 4

• Hur kan man resonera kring argumentet om att låga skatter på kapital är bra för att skydda kapitalägarna från effekter av inflation?

Answer 4

Om man har köpt en tavla för 10 och flera år senare får den värderad till 10 000 är det bara en real vinst om den inte perfekt har följt inflationen. Kapitalskatten kommer dock vara på den nominella summan och hon kommer att få betala en kraftig skatt vilket då går att hon realt går minus. De menar i boken dock att lösningen till detta problem inte är att ha låga kapitalskatter utan snarare att ha indexerade skattesystem.

Question 5

• Hur kan man resonera kring argumentet för låga skatter på kapital för att Öka effektiviteten på kapitalmarknaden (undvika look-in effekter)?Om

Answer 5

Om det upplevs dyrt att sälja sitt kapital eller tillgångar kommer det uppstå lock-in effekter då folk håller kvar på sina tillgångar onödigt länge och de alltså inte kommer ut i omlopp. Detta minskar effektiviteten i marknaden. Flödet på marknaden stoppas alltså upp. Om man tänker sig att man vill satta på en ide, starta företag eller så, vilket kanske kräver att man säljer lite tillgångar för att komma igång. Är det kostligt att sälja sina tillgångar kanske man håller på det så barnen istället får ärva det. Detta minskar alltså entreprenörskapet också.

Question 6

• Hur kan man resonera kring argumentet för låga skatter på kapital för att Öka entreprenörskapet?

Answer 6

Huvudinkomsten för entreprenörer är kapital- och aktie vinster snarare än lön. Har man höga skatter på detta minskar man incitamenten. Folk kommer då ta lägre risker. Boken menar dock att det inte finns så mycket empiri som stödjer detta samt att det bara är en fraktion av världens kapitalvinster som faktiskt går till entreprenörer.

Question 7

Varför bör man inte sänka kapitalskatter?

Answer 7

Kapitalskatt kan ses som en progressiv skatt då de rikaste får mycket av sina inkomster av kapita. Att sänka kapitalskatterna skulle bara belöna de rikaste.

Att sänka kapitalskatterna skulle också strida mot Haige Simons principen för skatte system. Målet får ett skattesystem ska enligt detta vara att ”jämna ut spelplanen” för olika ekonomiska beslut. Skulle man sänka kapitalskatten för mycket skulle det vara mer lönsamt att välja kapitalvinster före sin lön, vilket gör att folk skulle välja att ha aktier före att arbeta.

Question 8

Vilka är argumenten för arvsskatt?

Answer 8

Det viktigaste argumentet är för att undvika en kraftig koncentration av förmögenhet och makt hos en hand full förmögna dynastier. Arvskatten uppmuntrar merokrati då gör att man blir belönad för sina prestationer istället för den positionen man födes in i.

Piketty och Suez såg att nationer med mer progressiva skattesystem för både kapital och förmögenhet hade enorm reduktion av andelen inkomst som kontrollerades av de mest förmögna. De visar alltså att kapitalskatten minskar den långsiktiga koncentrationen av välstånd.

Det tredje argumentet är att barn som får ärva sina pengar blir lata och undviker att arbeta och nå sin egen framgång.

Question 9

Vilka är argumenten mot arvsskatt?

Answer 9

Det är oetiskt att beskatta de döda

Arvsskatt är en dubbel-beskattning då personerna redan har jobbar och betalar skatt och sedan får skatta igen. Detta argument skulle då också gälla när man köpte något i butiken då de också är en dubbelbeskattning. Man har tjärnar pengar som man skattar på, sedan betalar man skatt när man handlar för dessa.

Det finns ett argument som säger att en förmögenhetsskatt skulle minska incitamenten för att arbeta och föra sin förmögenhet vidare, detta är dock bra substitutionseffekten, det finns också en inkomsteffekt som gör att man blir mer benägen att jobb och spara mer pga en inkomsteffekt.

Det sista argumentet är att en arvsskatt är lätt att komma runt. Man sätter bara up trust-fonds istället till sina barn osv.

Question 10

Vad är fastighetsskatten?

Answer 10

Detta är en skatt på marknadsvärdet av privatägda fastigheter. På vissa platser kan detta utöver hus och bostäder också inkludera maskiner, bilar, bådar osv.

Question 11

Vem bär den ekonomiska incidensen av en fastighetsskatt?

Answer 11

Det finns tre tankar om vem som betalar incidensen

• ”traditionella” synsättet - partiell EQ gäller och skatten sprids till faktormarknaden: marken (inelastisk) och husen (elastisk). Lokalbefolkningen bär bördan.
• ”Kapitalskatt” synsättet - generell EQ gäller vilket för att höjda fastighetsskatter jagar ut kapitalägare. Det är alltså kapitalägarna som enligt detta sätt får bära bördan.
• ”Benifit” synsättet - här menar man att fastighetsskatter är ett sätt att betala för komunala investeringar. Skatten är alltså priset som sätts av kommunen för att finansiera den optimala nivån av public goods. Det är alltså ingen incidens.

Question 12

Vad menade Henry George om att beskatta land?

Answer 12

”Henry George, a nineteenth-century thinker who believed that the returns earned by labor and capital reflected the productive activity of these factors but that the returns accruing to landowners did not. The landowner is paid solely because he owns the land and not because of any effort put into production. George therefore made a radical proposal: eliminate taxes on labor and capital and replace them with a single tax on the value of land.”

Question 13

Vad är de central i Pikettys forskninng? Från föreläsningen.

Answer 13

Stock of wealth/GDP ratios har ökar med tiden.

På 70 talet var ratiot = 2 - 3, nu är det 4 - 6.

Dipp vid världskriget. Från 57 och framåt ökade ratios av inkomst/välstånd.

Vad som driver detta är pensionerna. Små företag har blivit mindre viktigt

Piketty föreslår en global välståndsskatt.

Question 14

Vad är en persons fulla inkomst. Matematiskt uppställt.

Answer 14

Inkomst (flow) = wl + rW

Labour earnings (per tax) + return on wealth.

Question 15

Vilka är de komponenterna som räknas in i en persons “wealth and capital income” ?
Enligt national Accounts.

Answer 15

+ Housing (residential real estate)
+ Corporate stocks (direct or funds). Listed stocks
+ Unincorporated equity (smal firms, egen företag. Unlisted stocks).
+ Fixed claim assets (Currencies, cash, bonds).
+ Pension funds

• Liabilities (Mortgages, credit card dept and other loans)

Question 16

Varför har “Wealth” blivit en så mycket viktigare inkomstkälla än arbete, i förhållande till förr i tiden?

Answer 16

Kapital var tidigare mycket hårdare reglerat och kontrollerat. Brookers (aktiemäklare) mötte tidigare vissa skatter t.ex. Vid 1980 talet upphävdes en hel del regleringar gällande kapital. Kapital är mobilt och kan flytta.
Vi har nu en öppen och flexibel kapitalmarknad.

Sen beror den stora ökningen i wealt/GDP kvoten också på att GDP tillväxten i många länder också har stagnerat. Nämnaren blir då mekaniskt mindre.

Question 17

Vad är ett huvudargument för att beskatta välstånd snarare än arbetsinkomst enligt David Seim?

Answer 17

Välstånd är mindre mindre normalfördelat län inkomst. Den är har mycket högre grad av skewness.

Question 18

Vad är en risk om man börjar beskatta kapital ackumulations hårt?

Answer 18

GDP kommer att falla eftersom att de är starkt korrelerade.

Sen är kapital också mer mobilt än lön från arbete vilket gör att kapital snabbt flyttar mellan städer och länder om man lägger på en skatt.

Folk verkar dock ha en bias att man investerar i det landet som man bor i. Man sparar i home country assets. Detta gör att folk, även om de flyttar sitt kapital, kommer att investera i företag från hemlandet.
Detta skulle mildra effekten av kapitalflykten.

Question 19

Vem ber bördan av en av en välståndsskatt?

Answer 19

Om kapitalet är mobilt så kommer inte ägaren av kapitalet att bära bördan.

Flyttar man kapitalet ur landet så är tiden att företag osv flyttar med och folk blir varslade.
Dock har vi bias för att investera i Home Country assets…..

Question 20

Är fastighetsskatt en bra skatt för att komma att beskatta välstånd?

Answer 20

Fastigheter kan inte flytta, så av den anledningen är det i princip bra. Problemet är dock att det är en högst regressiv skatt, för de riktigt rika är det en fis i rymden, så det kommer drabba de relativt fattigare mycket mer.

Question 21

Vad är ekvationen för hur ”Wealth accumulation” utvecklas?

Answer 21

Wt = W-1 + rWt-1 + It + (Et - Ct).

W = Wealth
r = net rate of return
I = net inheritance
E = Labour earnings
C = Consumption

(Et - Ct) = savings.

Question 22

Vad är ett problem när man studerar Wealth och Equality?

Answer 22

Det finns inget exakt mått på ”wealth” i data. Man måste backa ut det

K = kapital inkomst
r = rent of wealth
W = wealth

K = rW

Genom denna uppställning kan man backa ut W då K/r = W

Men här blir det svajigt, ett antagande man gör är att alla har samma räntor, men så är det inte.
Rikare personer har rimligt vis högre r.

Om Mandela K med en r som är för liten så kommer man att kraftigt överskatta W.

De senaste åren har räntorna varit små och måttet blir känsligt när man delar med 0.02 och 0.03 osv. Det gör att de senaste åren ä extremt osäkra att beräkna.

Kopczuk tog samma data som Zucman, men gjorde andra antaganden och fick helt andra utfall där the shares var mer konstant över tid..

Question 23

Hur medvetna är folk om fördelningen i samhället?

Answer 23

Norton och Ariely (2011) har visar att folk underskattar hur ojämlikt fördelat samhället är. De visade också att for föredrar en inkomstfördelning mer lik Sveriges än USAs.

Den ideella inkomstfördelningen enligt personerna i studien är väldigt jämn.

Och som sagt, folk verkar inte informerade om hur ojämnt fördelat samhället är.

Question 24

Är det svårt att studera hur arv påverkar en persons välstånd?

Answer 24

Ja. Detta pga att det är svårt att skilja effekten av de ärvda tillgångarna ode andra tillgångarna individen hade innan.

Question 25

Vilka har studerat de kausala effekterna av arv och vad kom de fram till?

Answer 25

Nakoei och Seim 2019?

De studerade personer som blev utan en förälder och observerade deras wealth före och efter förlusten. Kontrollgruppen var andra personer som också förlorade en förälder, fast vid en annan tidpunkt. Med antagande att det var helt slumpmässigt när föräldrarna gick bort. Det var i genomsnitt inga höga arv.

Arven ökade snabbt personernas välstånd. Men välståndet sjönk med tiden. Hälften var i snitt kvar efter 7 år. De hade en jämn konsumtion under den tiden. På gruppnivå verkade alltså folk konsumera upp sitt arv snarare än spara och investera det.

På gruppnivå används pengarna dels till att minska arbetsutbudet något (2/7 delar av deras extra uttag), resten spenderades på konsumtion (ink skatter).

Enligt den här studien ser man en starkare inkomsteffekt av arv än av ökad lön. Folk minskar alltså sitt arbetsutbud mer än än vid ökad lön. Till viss del kan dock det vara påverkat av psykologiska faktorer kopplade till att förlora en föräldrar. Vilket de kontrollerade för genom att studera arbetsutbudet för de som förlorade en förälder min inte fick något arv.

Det fanns skillnader i hur relativt rika och relativt fattiga förvaltade sitt arv. De fattigare konsumerade allt sitt arv medan de rika tenderade att hålla sitt välstånd konstant.

Ett viktigt fynd att de fattiga genom arvet får relativt mycket mer pengar i förhållande till sitt eget välstånd än vad de rika får, vilket på kort sikt mekaniskt skapar en utjämnande effekt. Sedan konsumerar (beteende respons) de fattigaste bort sin egen vilket sedan gör att ojämlikheten istället ökar.

Question 26

Hur skulle man mer jämlikt kunna utforma en arvsskatt?

Answer 26

Man beskattar på basen av vilket välstånd man har när man får arvet, snarare än hur stort arvet är. På så sätt kommer man beskatta de redan rika mer än de fattiga.

Question 27

Vad är kapitaliserings metoden?

Answer 27

Eftersom att det inte finns något mått på W för varje individ så backar man ut det ur:

K = rW eftersom att man kan observera K(kapitalinkomsten) genom skatteregister.

W = K/r

Men vad är då r?

Även om vi inte vet den individuella wealthen så vet vi den aggregerade. Vi använder därför den för att backa ur r.

r = K/W

Vi har då r och K och kan därför uppskatta W på individuell nivå.

Dock är antagandet att alla möter samma ränta!
I verkligheten möter dock olika personer olika ränta. Speciellt de rikaste också högre return. Delar man då de rikaste personernas kapitalinkomst med för låga räntor (de genomsnittliga) kommer deras uppskattade wealth att stiga extremt mycket. Detta speciellt nu de senare åren då räntorna har varit väldigt låga