Föreläsning 7 - Socialförsäkring Och Assymetrisk Information Flashcards

1
Q

Varför försäkrar sig individer och vad är det teoretiska antagandet?

A

Människor försäkrar sig för att jämna ut konsumtionen.

Vi har avtagande marginalnytta av konsumtion.

För att överföra konsumtion till en period där konsumtionen är hög och man har lägre marginalnytta med ytterligare lite, till en period där konsumtionen är lägre och marginalnyttan för konsumtion alltså alltså är högre.

Individer föredrar två års genomsnittlig konsumtion eftersom den överdrivna förbrukningen inte ökar nyttan så mycket som svältet sänker det

Det teoretiska antagandet är att individer efterfrågar full försäkring för att helt kunna jämna ut deras konsumtion givet olika utfall i livet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Defeniera snabbt adverse selection, moral hazard och själv-försäkring.

A

Adverse selection: när försäkrade individer vet mer om sina risker än de som erbjuder försäkringen kan det få försäkringsmarknaden att kollapsa. Det skapas en ”selektion” av bara ”the adverse”.

Själv-försäkring: i den utsträckning som individer kan försäkra sig mot risker (t.ex. genom att spara eller låna) kanske statliga ingripanden inte har stora fördelar och kan bara tjäna till att tränga ut självförsäkringen.

Moral Hazard: När man inte kan observera den sanna händelsen.
När du försäkrar individer mot ogynnsamma händelser kan du uppmuntra ogynnsamma beteenden. Om individer är försäkrade mot arbetsolyckor kan de vara något mindre försiktiga på jobbet; om individer är försäkrade mot långa arbetslöshetstal kan de kanske inte arbeta särskilt hårt för att hitta nya jobb. Moral Hazard uppstår naturlig när individer är försäkrade mot negativa händelser.

Moral Hazard är ofrånkomlig kostnad vid försäkring. Det gör att det alltid är en trade off vid socialförsäkringar. Då staten försöker lösa misslyckanden vid privata försäkringsmarknaden (erbjuda arbetslöshetsförsäkring, socialförsäkring osv) så kan staten göra det hela värre genom att skapa moral hazard.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Till vilket pris vill individer försäkra sig och hur mycket?

Ge ett räkna exempel där risken att råka ut för en olycka är 1% som skulle kosta försäkringsbolaget 30 000.

A

Hur villig man är att köpa försäkring beror på priset på försäkringen. ”Actually fair price” är ett pris som är lika med försäkringstagarens förväntade utbetalning.

T.ex det finns en 1% risk att försäkringsbolaget måste betala ut 30 000 dollar. Den förväntade utbetalningen är då 0.01 x 30 000 = 300 dollar. 300 dollar är alltså actually fair price.

Givet ett rättvist pris kommer det optimala för riskaverta personer vara att köpa en heltäckande försäkring. Med rättvisa premier är det effektiva marknadsutfallet på försäkringsmarknaden full försäkring och därmed full konsumtionsutjämning.

Dock kommer en risk avert person att vara villig att betala mer än det rätt visa priset för att försäkra sig ( en så kallad riskpremie)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv advers selection på bilmarknaden och försäkringsmarknaden.

A

Personer som säljer en bil kan göra det eftersom de har en “citron”, en bil som har stora, seriösa fel.
Köpare av bilar vet inte om de får en citron, och de kan inte nödvändigtvis lita på informationen från säljare eftersom säljare kommer att vilja dumpa sina citroner på intetanande köpare. Därför kan köpare undvika marknaden för begagnade bilar helt. Som ett resultat är den totala efterfrågan på marknaden för begagnade bilar låg och säljare av begagnade bilar i genomsnitt får mindre för sina bilar än de är värda.

På försäkringsmarknaden gäller det omvända. De som säljer försäkring oroar sig över att det ändrats är de riskbenägna som köper försäkringen vilket kommer resultera i en premie som är högre än det rättvisa priset.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kommer ett försäkringsbolag betee sig om de inte känner till riskprofilen hos sina kunder?

Säg att det finns lika många försiktiga som oförsiktiga kunder.

A

I det här fallet kan försäkringsbolaget göra en av två saker. För det första kan försäkringsbolaget fråga individer om de är försiktiga eller vårdslösa, och erbjud sedan försäkring till separata premier. I det här fallet kommer dock alla konsumenter att säga att de är försiktiga så att de kan köpa en billig försäkring år. Från konsumenternas perspektiv, detta är ett en bra deal eftersom alla är helt försäkrade och betalar en låg premie. Här kommer dock försäkringsbolaget förväntas att gå i förlust vilket gör att försäkringsmarknaden pajar.

Det andra alternativet är att försäkringsbolagen kan erkänna att det inte är någon ide att försöka skilja individerna åt och istället ta ut ett genomsnittligt pris. ”Pooled - average cost” till alla.. Det här kommer resultera i att de personerna som är försiktiga kommer tycka att försäkringspremien är for dyr för dem och de kommer endast bli riskbenägna individer kvar, för dem är det ju en bra deal. Genomsnitts priset är bättre än vad de skulle betala annars. Det här vet försäkringsbolaget om, som höjer priset, man tappar ytterligare kunde och så forsätter det tills marknaden har kollapsat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en riskpremie?

A

Det priset över det rättvisa som en riskavert person är beredd att betala för att försäkra sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är pooling- och separating equilibrium?

A

Pooling equlibrium: en marknadsjämvikt där alla typer köper full försäkring till ett genomsnittspris, även om det inte är ett rättvist pris för alla. Det är här ett ett effektivt utfall då alla har full försäkring och försäkringsbolaget är villigt att erbjuda försäkring.

Separating equilibrium: Genom att erbjuda olika produkter till olika priser kommer försäkringsbolaget att få kunderna att avslöja sina sanna riskprofiler. Detta kallas separerande jämvikt. Ett dyrt heltäckande kontrat för sjuka och ett billigt ej heltäckande skydd för friska/icke riskbenägna.

Tillskillnad från pooling jämvikten är separeringsjämvikten ett marknadsmisslyckande. De vårdslösa personerna får vad de skulle ha i en model med full information (fullt skydd till högt pris som de är villiga att betala), medan de skötsamma inte får sitt första val vilket skulle vara ett full försäkring till en låg kostnad.

Det optimala skulle vara alla alla hade fullt skydd men till olika priser som reflekterar riskbenägenheten hos individen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är anledningarna för staten att gripa in i ekonomin genom social försäkring?

A

Att om en person inte r försäkrad eller kanske vaccinerad kan det blir en externalitet som andra får bära kostnaden av.

Det kan även vara så att administrativa kostnader blir läger då staten har ansvaret för tjänsten. Skalfördelar.

De kan också finnas redistributiva anledningar. Staten kan då ta intäkterna de får för lågrisk individerna och betala för högrisk individerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur löser staten advers selection? Vad blir konsekvensen?

A

De tvingar alla att köpa en försäkring till samma pris.
Om alla betalar samma pris kommer lågriskindividerna subsidiera de med hög risk. En slags omfördelning.

De erbjuder själva sjukvårdsförsäkring.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad berättigar socialförsäkringen?

A

Berättigandet av socialförsäkring bygger på i vilken grad som socialförsäkring verkligen är nödvändig, givet konsumentens användande av självförsäkring som konsumtionsutjämning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan effekten av en socialförsäkring se ut? Vad beror den på?

A

Effekten av t.ex arbetslöshetsförsäkring kommer bero på hur individens självförsäkring se ut.
Har individen ingen som helst möjlighet till självförsäkring kommer arbetslöshetsförsälkringen ge 100% konsumtionsutjömning. Varje krona i försäkring kommer öka individens konsumtion med en krona.

Om individen har möjlighet till självförsäkring kommer arbetslöshetsförsäkringen tränga undan denna utan att öka den totala konsumtionen. Crowding out. Individen slutar spara själv osv för att denne enda kommer få försäkring. Vid extremfallet kommer konsumtionen inte jämnas ut alls utan helt crowdas ut. Det det är alltså inte alls någon bra effekt då.

Diagram med %tapp i konsumtion på y-axel och UI replacement rate (r = b/W) på x-axeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Utöver nivån av självförsäkring, vad är av betydelse för socialförsäkringen?

A

Socialförsäkring spelar en mindre viktig roll för förutsägbara händelser som man själv kan parera och förbereda sig själv på. Medan den är viktigast för de mest oförutsägbara händelserna.
Nyttan med socialförsäkringen är också högst när kostnaden förknippad med händelsen är hög snarare än låg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ge exempel på Moral Hazard

A

Om man vet att staten kommer in och tar kostnaderna som översvämningar skapar är sannolikheten mindre att man själv skaffar sig försäljning mot översvämningar eller vidtar försiktighetsåtgärder.
Ett annat exempel är om riksbanken går in och räddar banker, den vetskapen kanske gör att banker missköter sig genom att ta onödiga risker efter som att de ändå kommer bli bailed out.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Berätta om Moral Hazard, arbetsutbud och sjukförsäkring.

A

Eftersom att fritid är en normal vara vill individer hellre vara lediga än att jobba. Om en skada då kan hävdas komma från arbetet så att individen får ut sjukförsäkring kommer den rationella individen (utan samvete) att hävda att skadan uppkom på jobbet för att tillskansa sig fritid. Sjukförsäkringsprogram uppmuntrar alltså individer att fejka skador och är ett lysande exempel på moral Hazard.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka faktorer anger graden av Moral Hazard?

A
  1. Hur enkelt det är att observera händelsen (om det är svårt att observera vad som verkligen har hänt kommer det vara ett större problem)
  2. Hur enkelt det är att det är att framkalla händelsen (är det enkelt att fejka kommer det vara ett större problem)

MORAL HAZARD uppstår ENDAST då man inte kan observera den sanna händelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nämn fyra sätt som moral hazard spelar in vid social försäkringar.

A
  1. Minskad försiktighet/vidtagnas försiktighetsåtgärder för händelsen man är försäkrad mot
  2. Högre risk att man försätter sig i knipan (att t.ex bli arbetslös om man vet att man kommer få A-kassa)
  3. Ökade kostnader när man är försäkrad (man använder t.ex mer mediciner än nödvändigt eftersom att man är försäkrad och inte själv bär kostnaden).
  4. Den som bjuder ut sina tjänster till den försäkrade ändrar sitt beteende (doktorn lägger extra tid på patienten eftersom att det ändå inte är denne som kommer att bära kostnaden).
17
Q

Varför är moral hazard socialt ineffektivt?

A

När arbetslöshetsförsäkring finns kommer värdet av lönen att minska och värdet av fritid att öka.
Arbetarna kommer då bara att erbjuda arbete tills lönen = marginalvärdet av fritid plus arbetarens kompenserade inkomst om de lossas vara sjuka. Detta kommer göra att arbetare väljer att jobba mindre vilket är socialt ineffektivt.
Ju mer försäkring som staten erbjuder som också ökar risken för moral hazard och onödiga ökade utgifter, desto högre skatter måste de också dra in vilket sänker effektiviteten i ekonomin.

18
Q

Vilka mått finns på hur generös en arbetslöshetsförsäkring är?

A

Ett nyckelmått på hur generös en arbetslöshetsförsäkring (UI) är är replacement rate (R = B/W). Som speglar till vilken grad som försäkringen ersätter tidigare lön. Denna är generellt högre för arbetare med lägre lön och lägre för arbetare med högre lön.

Ett annat viktigt mått på generositeten är hur länge ersättningen finns tillgänglig.

19
Q

Hur påverkar arbetslöshetsförsälkringen ekonomin på en makroekonomisk nivå?

A

Arbetslöshetsförsäkringen är en makroekonomisk stabilisator som mekaniskt jämnar ut konsumtionen och konjunkturerna.

20
Q

”Tidsperioden för försäkringen är en trade off som måste ta med följande saker i hänseende:………….”

A
  • Moral Hazard. Ju längre man får ersättningen desto längre kommer individen välja fritid före arbete.
  • Individer kommer ha mer möjlighet att självförsäkra vid kortare perioder än längre (då besparingar tar slut). Därför borde egentligen ersättningarna öka snarare än minska med tiden.
  • De som är borta från jobbet längst är de som har svårast att hitta arbete och borde därför få mest assistans av staten att skaffa sig ett nytt.
21
Q

En determinativt av den optimala storleken på försäkringen som ges är till vilken grad den tränger undan eget sparande (självförsäkring) eller verkar för att jämna ut konsumtionen.

Vad säger empirin om detta?

A

Gruber (1997) har studerat detta och individer inte är fullt försäkrade och därför tappar inkomst då de blir arbetslösa, konsumtionen faller alltså, högre nivåer av UI mildrar denna effekt.

Gruber visade dock att effekten av UI är väldigt svag. För varje dollar i UI reduceras fallet i konsumtion endast med 0.3 dollar. UI crowdar alltså ut andra former av inkomst support. Ju generösare UI desto mindre sparar man.

22
Q

Vad säger empirin om moral hazard i socialförsäkringsprogram?

A

Man kan studera moral hazard genom att se när personer som har UI får arbete. Tittar man på en graf över detta ser man de flesta får arbete sista veckan försäkringen gäller.

Ett annar sätt att studera moral hazard är genom att göra en diff n diff och studera hur tiden som man har denna denna förändras efter en reform. Man har gjort detta och sett att andelen ökar. Man har sett elasticitet på 0.8. Alltså en ökning i UI på 10% ökar längden man är arbetslös med 8%. Det är alltså en kraftig moral hazard effekt i UI.
(Alltså om man ökar pengarna man får kommer med 10% folk vara hemma 8% längre).

Man har också gjort experiment där personer som har hittat arbete snabbt har fått en bonus, detta ledde till att tiden att hitta arbete kortades.

23
Q

Beskriv en diff n diff uträkning.

A

Duration (behandling, efter) - duration(behandling, före) = Behandlingseffekt + Recession

Duration(kontroll, efter) - duration(kontroll, före) = Recession.

Behandlingsefekten + recessions effekten - recession effekten = behandlingseffekten

24
Q

Hur påverkar tiden för arbetslöshetsförsäkringen effektiviteten i samhället? Vad säger forskningen om detta?

A

Tiden som UI ges och nivån den är på kan antingen öka effektiviteten eller sänka effektiviteten i samhället.

Om personen snabbt kan hitta ett jobb men väljer att stanna hemma och släppa framför tv’n skapar UI ineffektivitet.
Om personen inte direkt hittar ett bra jobb men pga den långa tiden tillslut hittar ett riktigt bra jobb som matchar dennes skils har tiden ökat effektiviteten i samhället.

Man har studerat detta genom att se om högre UI har lett till att arbetstagare har fått högre löner. Resultaten stödjer inte detta utan visar snarare på moral hazard genom att subsidiera oproduktiv fritid.

25
Q

Vad säger empirin om moral hazard vid förtids-sjukpensioner?

A

Man har studerat detta genom att se hur andelen förtidspensionerade förändras med lågkonjunkturer. man har sett att det blir fler förtidspensionerade i lågkonjunkturer. Detta talar för att det finns moral hazard här då lite talar för att lågkonjunkturer skulle orsaka nedsättningar (ev psykisk ohälsa)..

Man har också sätt att andelen sjukpensionerade varierar med graden av screening.

Man har även sätt att andelen sjukpensionerade varierar med nivån på pensionen, dock är det låga effekter. Elasticiteter på 0.3. Alltså minskar arbetskraften med 3% när förmånerna ökar med 10%.

Effekten a moral Hazard i DI är lägre än i UI.

26
Q

Vad är optimal condition vid socialförsäkring med moral hazard.
Vad vad är kontentan av detta?

A

Vi moral hazard beror P(sannolikheten att vara arbetslös) på b (storleken på socialförsäkringen som betalas ut)

(U’(Cu) - U’(Ce)) / U’(Ce) = 1/(1-p) x ε(p,b)

VL är skillnaden i slope (diagram med U(C) på y och C på x)
HL är elasticitetssidan. Elasticiteten av sannolikheten att att vara arbetslös med hänseende på storleken av benifiten.

Om ε = noll så är U’(Cu) = U’(Ce). Det är alltså ingen moral hazard och man ska erbjuda full försäkring.

Ju mer ε växer desto större kliar U’(Cu) i förhållande till U’(Ce) vilket betyder att moral hazard ökar och det blir nu optimalt att erbjuda mindre benifit.

Alltså

Om ε ökar kommer b* minska.