Föreläsnig 3 - Skatteincidens

Question 1

Vad menas med skatte incidens?

Answer 1

Studies who bears the burden of the tax. Positive analysis.

Informs us about distributional effects of taxes.

Question 2

Vilka typer av incidens talar man om?

Answer 2

Statutory incidence: The party that transfers the money to
the government = vem betalar in skatten rent formellt.

Economic incidence: The share of the tax borne by producers
and consumers.

Question 3

Vad skulle kunna vara effekten av en kapitalskatt för att komma åt de rikas pengar och minska ojämlikheten?

Answer 3

Kapitalskatten går upp. Besparningarna går ned . Kapitalstocken minskar. Arbetarna drabbas.

Question 4

När bär konsumenten eller producenten hela skattebördan?

Answer 4

• Consumers bear entire burden when dp/dt = 0
• Producers bear entire burden when dp/dt = - 1.

Om man beskattar en helt inelastisk efterfrågan ( ε = 0) så bär alltså konsumenten hela skattebördan.

Vid en perfekt elastisk efterfrågan kommer producenten bära hela bördan.

Question 5

Vad är regressiv vs progressiv skatt?

Answer 5

Regressiv skatt - de fattiga betalar relativt mycket mer än de rika.

Progressiv skatt - de rika betalar relativt mycket mer än de fattiga.

Question 6

Hur går man till väga för att estimera priseffekten av en skatt på cigaretter?

Answer 6

Vi behöver data av variation i priser och skatter på cigaretter. T.ex variation över USA.

Vi estimerar

pit = α + βτit + εit

Betat är effekten. Om β = 1 så bär konsumenterna hela effekten.

Vi kan inte bara köra korrelationer, då skulle vi inte veta om vi har någon korrelation eller kausalitet. Priset skulle kunna påverka skatten och inte tvärt om. Det skulle kunna vara en tredje variabel också, stater som är väldigt anti-tobak vilket gör att de har höga skatter, få som räcker och höga priser.

Det bästa skulle vara att göra ett äkta experiment. Det är dock nästan omöjligt.
Man får därför använda datan som beskrivs ovan och sedan analysera den genom en ”difference in difference” : Man jämför skillnader över tid i priser i skatter över tid mellan olika stater

Man använder en treatmant grupp (T) och en kontrollgrupp (C).

T möter en skattereform, C gör inte det.

Man tittar först på data under tid innan skattereformen för att se så att båda grupperna utvecklas parallellt. Man ser sedan vad som händer med priserna och försäljningen efter skattereformen.

Det bör vara en effekt på T gruppen men inte C.

Question 7

Hur skulle vi studera incidencen av en drivmedelsskatt?

Answer 7

• data på priser av drivmedel
• en skattereform av drivmedel

Kör vi en diff n diff skulle vi kunna se vem som bär incidencen.

Question 8

Hur studerar man i fall fattiga eller rika bär skatteincidens för en drivmedelsskatt?

Answer 8

• Data på hur mycket drivmedelsskatt som betalas per person
• inkomst på individnivå

Man kan då studera hur stor andel av sin inkomst som individer lägger på drivmedel.

Question 9

Vilka två olika typer av skatter brukar man lägga på varor?

Vad är skillnaderna och likheterna?

Answer 9

Excise tax - en fixerad mängd skatt per enhet

Ad valorem tax - en specifik procent på försäljningspriset

Dessa två fungerar likadant när det gäller skatteincidens, med den enda skillnaden att ad valorem skatt skiftar utbuds- eller efterfrågekurvan proportionellt (10% te.x) medan excise skiftar dem en fast mängd (10 kr t.ex)

Question 10

Vilka är de tre reglerna för skatteincidens?

Answer 10

■ The statutory burden of a tax does not describe who really bears the tax.

■ The side of the market on which the tax is imposed is irrelevant to the distribution of tax burdens.

■ Parties with inelastic supply or demand bear taxes; parties with elastic supply or demand avoid them.

Question 11

Defeniera den första regeln för skatteincidens.

Answer 11

■ The statutory burden of a tax does not describe who really bears the tax.

Statutory incidensen tar inte hänsyn till beteendeeffekten av en skatt, hur aktörerna på marknaden reagerar på skatten. Det är snarare den ekonomiska incidensen som beskriver vem som bär bördan.

Question 12

Hur defenieras konsumentens och producentens skattebörda?

Answer 12

Konsumentens skattebörda = (Priset efter skatt - priset före skatt) + skattebetalningen per enhet hos konsumenten

Producentens skattebörda = (Priset innan skatt - priset efter skatt) + skattebetalningen per enhet hos producenten

Question 13

Berätta vad som händer med priset om man lägger en enhetsakten på producenten med 50:- per enhet.

Det ursprungliga priset var 150:-

Answer 13

Om man lägger på en enhetsakten hos producenten 50:- så kommer producentens marginalkostnader att öka med 50:- De kommer nu vilja att kunderna ska betala 50:- mer per enhet. T.ex 200 istället för 150. Detta skiftar alltså utbudskurvan.

Konsumenterna vill ju betala det gamla priset och köpa den gamla kvantiteten. Men producenterna är vill nu bjuda ut mindre till högre pris.

Konsumenterna tävlar nu om att få köpa den nya mindre mängden som finns tillgänglig och priset pressas upp. Marknaden når till slut en ny jämvikt. T.ex 180:-

Question 14

Om en vara koster 5:- ursprungligen och en enhetsskatt på 2:- läggs på producenten. Hur fördelas skattebördan?

Givet εs = εd

Answer 14

Konsumentens skattebörda = (Priset efter skatt - priset före skatt) + skattebetalningen per enhet hos konsumenten

Producentens skattebörda = (Priset innan skatt - priset efter skatt) + skattebetalningen per enhet hos producenten

C = (6 - 5) + 0
P = (5 - 6) + 2

C = 1
P = 2

Skattebördan delas helt lika.

Question 15

Defeniera den andra regeln av skatteincidens.

Answer 15

■ The side of the market on which the tax is imposed is irrelevant to the distribution of tax burdens.

Den andra regeln av skatteincidens är att det är irrelevant vem av parterna som får betala in skatten till staten. Incidenten fördelar lika ändå.
Det spelar alltså ingen roll om man beskattar producenten eller konsumenten.

Question 16

Defeniera den tredje regeln gällande skatteincidens

Answer 16

Parties with inelastic supply or demand bear taxes; parties with elastic supply or demand avoid them.

Parten med inelastiskt utbud eller efterfrågan bär skattebördan
Parten med elastiskt utbud eller efterfrågan undviker skatten.

Question 17

Vad kallas det när en part bär hela skattebördan?

Answer 17

Full shift

Question 18

Ge ett verkligt exempel på en marknad med en mer elastisk efterfrågan en utbud och en marknad med mindre elastisk efterfrågan än utbud.

Answer 18

the demand for fast food is fairly elastic because higher-quality restaurant meals or home cooking can be substituted for fast food fairly easily. Thus, if the government levied a tax on fast food, fast-food restaurants would find it difficult to raise prices in order to pass all of the tax onto fast-food consumers; if they did, individuals would substitute one of these alternatives for their fast food. Thus, because the demand for fast food is elastic, the producers (the restaurants) bear most of the burden of the tax.

The demand for insulin is highly inelastic because it is essential to the health of diabetics. If the government taxes the producers of insulin, they can easily raise their price and completely shift most of the tax burden onto consumers because there are no substitutes available that allow consumers to leave this market due to a higher price.

Question 19

Ge exempel på marknader med relativt inelastiskt och elastiskt utbud..

Answer 19

Exempel på inelastiskt utbud:
Ett stålverk som på kort sikt har höga investeringskostnad och höga fasta kostnader har ett inelastiskt utbud. De vill producera en viss mängd stål oavsätt efterfrågan.

Exempel på elastiskt utbud:
Gatuförsäljare i NY. Om man beskattar en av produkterna så kommer de enkelt byta och substituera till något annat.. kunden kommer få bära merparten av skattebördan. ”Because the individuals selling these goods have a very low investment in that particular business, if it is taxed, they can easily move to other activities, such as working in a store selling the same items. So the supply curve for sidewalk vendor sales will be very elastic (horizontal).”

Question 20

Hur fungerar skatten på faktormarknaderna?

Answer 20

Skatt på faktormarknaden är likadant som skatt på den vanliga marknaden, med undantaget att det nu är det är företagen som är konsumenterna och privatpersonerna som är säljarna.

Samma regler för skatteincidens gäller här som på de andra marknaderna.

Problem kan dock uppstå vid minimilöner.

Om man har en begränsning på faktormarknaden, t.ex en minimilön, skå kommer inte den nya lönen kunna förhandlas om helt fritt, man stöter då på parull gälltnde hur skattebördan fördelas.
Att ha en minimilön och sedan beskatta firmorna skulle göra att den nya lönen firmorna betalar inte är laglig. De skulle därför reducera sin efterfrågan kraftigt.
Det spelar alltså här roll vilken sida man beskattar. De som bjuder ut eller efterfrågar.

Illustrera detta med en bild.

Question 21

Hur fungerar taxering på monopol och oligopol marknader?

Answer 21

Taxering på en monopolmarknader fungerar på exakt samma sätt som på en kompetativ marknad. När efterfrågan skiftar, skiftar också MR. De tre reglerna för skatteincidens gäller alltså här också.

Även då monopolisten har marknadskraft kommer en taxering på den ena eller andra sidan resultera i att bördan delas på samma sätt som vid en kompetativ marknad. Monopolister kan alltså inte exploatera sin marknadskraft för att undvika reglerna för skatteincidens.

När det kommer till oligopol så antar man även här att de marknaderna följer samma regler gällande skatteincidens som de andra marknaderna.

Question 22

Vad menas med balanserad budget incidens?

Answer 22

Balanserad budget incidens: när man inkluderar både skatteutbetalningen och vart skatten tar vägen. Om man får något tillbaka för det.

T.ex en skatt på bensin. Här kan man tänka sig att efterfrågan är väldigt inelastisk och det alltså är konsumenterna som får bära nästan hela skattebördan. Dock kan konsumenterna få tillbaka på skatten genom att pengarna går till att reparera vägar osv.

I verkligheten kommer alltså den fulla skattebördan av en politisk policy bero på hur skattebördan distribueras och hur intäkterna används.

Question 23

Hur påverkar en skatt andra marknader (General equlibrium tax incidens)

Answer 23

Beskattar man en vara på en marknad är det inte bara konsumenterna och producenterna på den marknaden som drabbas, utan även andra marknader påverkas. Landar incidencen av en skatt exempelvis på producenten kommer den i sin tur landa på faktormarknaderna. Det är inte restaurangen i sig som får betala, utan det är arbetstagarna eller kapitalägarna. Skatten förs alltså över till arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Är utbudet av arbetskraft mer elastiskt än utbudet av kapital. Kommer kapitalmarknaden att få bära bördan och vice versa.

Exempel att man lägger på en skatt på hamburgare-restauranger i en stad. Efterfrågan på restaurangmat här är helt elastisk (det finns gott om substitut, äta hemma, äta kina mat osv).
Restaurangen kan därför inte höga priset på sin mat, skulle de göra det skulle alla substituera något annat. De får alltså bära hela bördan för skatten. Skattebördan kommer nu landa på arbetsmarknaden och kapitalmarknaden.

Antar vi att det finns gått om andra jobb i staden och personalen lätt kan byta till att jobba restauranger som serverar annan mat än burgare kan vi tänka oss oss att arbetsutbudet är helt elastiskt. Lönerna kan alltså inte falla. Däremot kanske utbudet på kapitalmarknaden, i alla fall på kort sikt, är helt inelastiskt. Lokal, dyra maskiner osv är inköpta och kan inte snabbt bytas ut eller säges upp (man får kanske heller inte så mycket pengar för att hyra ut utrustningen). Detta gör att bördan nu landar på kapitalmarknaden. Det blir alltså kapitalägarna som bör bära bördan, de får inte ut mindre på sina investeringar i restaurangen (kapital-räntan minskar)

På lång sikt kan dock kommer dock utbudet på kapitalmarknaden vara helt elastiskt. Man kan investera i andra företag osv. Så på lång sikt kommer inte kapitalägarna att drabbas.

Det finns även en till produktionsfaktor som är helt inelastisk. Detta är ”landet”. Denna är ju helt inelastiskt efter som det bara finns en begränsad mängd land. På lång sikt när investerarna flyr, så är det landägarna som får bära kostnaderna och måste sänka landhyran.

Question 24

Hur påverkar en skatt andra närliggande marknader (utöver de relaterade kapital och faktormarknaderna). ?

Answer 24

En skattehöjning kommer göra att konsumenten

1. Genom IE får en lägre total inkomst och därför köper mindre av alla varor
2. Konsumenten kanske ökar konsumtionen av varor och tjänster som är bra substitut till varan som nu har blivit dyrare. En SE alltså.
3. Konsumenten minskar rimligtvis konsumtionen av varor och tjänster som är komplement till varan som har blivit dyrare. (Complementary effekt)

Question 25

Hur räknar man enligt boken ut elasticiteten i D och S samt hur prisförändringen beror på dessa samt storleken på skatten?

Alltså skatteincidensen.

Answer 25

1: Defeniera elasticiteten i efterfrågan och utbud
εd = ΔQ/(ΔP + τ) x (P/Q)

εs = ΔQ/ΔP x (P/Q)

2: arrangera om så att båda uttrycken kan sättas lika med varandra

ΔQ/Q = εd X (ΔP + τ)/P = εs x ΔP/P

3: Sätt uttrycken lika med varandra och lös för förändringen i pris som en funktion av skatt.

ΔP = (εd/(εs - εd)) x τ

Question 26

Hur kommer konsumenterna och producenterna att skifta sitt beteende när skatterna förändrar priserna?

Answer 26

Så länge det finns substitut för beskattade produkter kommer konsumenterna att välja substituten för att undvika skatterna. Vissa producenter kommer ockspå istället börja producera de obeskattade varorna.

När staten beskattar marknader ändras alltså konsument och producentbeteendet och man flyttar ifrån den tidigare kompetativa jämvikten. Fenomen som 8-sittiga motorcyklar uppstår.

Exempel med England på 17 och 1800 talet så tag man in skatt efter hur många fönster man hade. Engratis upp till 10, sedan en viss summa upp till 15 och sedan en viss summa upp till 20.
Befolkningen styrde sitt beteende och det var vanligt att ha fönster precis under the tröskelvärdena för skatten, så som 9 fönster, 14, fönster eller 19 fönster.

Question 27

Vad händer med kvantiteten vid en beskattning?

Answer 27

När man lägger på en skatt på t.ex producenten kommer deras kostnader att öka. De komer nu producera mindre till ett högre pris. Den minskade mängden som nu inte produceras skapar en ”dödviktsförlust”. Dödviktsförlusten speglar inffektiviteten i marknaden pga skatten. Det är alltså kvantiteter som inte produceras och köps och därför heller inte skapar några skatteinteckter.

Question 28

Hur påverkas DWL av elasticiteten i utbudet och efterfrågan?

Answer 28

Precis som att skattebördan beror på hur elasticiteten ser ut, beror också dödviktsförlusten och tax-rev på elasticiteten. Väldigt elastisk = mycket DWL och relativt lite Tax-rev. Väldigt inelastisk = lite DWL och relativt mycket tax-rev.

Question 29

Vad beror DWL på?

Answer 29

DWL = - ((εs εd)/2(εs - εd)) x τ^2 x Q/P

Från ekvationen för DWL kan vi utläsa att DWL ökar med elasticiteten i utbudet och efterfrågan. Samt att DWL öknar med den kvadrerade skattesatsen, vilket för att den ökar mer desto mer man ökar skatten (den marginella DWL)

DWL(ε, τ)

Question 30

Vad menas med MR DWL och vad händer på marknaden pga denna när skatten ökar?

Answer 30

Att MR DWL ökar med skattesatsen betyder också att redan existerande snedvridningar på marknaden (externaliteter, imperfekt konkurrens osv) blir avgörande för effektiviteten effektiviteten i skatten.

Exempel på positiv externalitet som redan produceras i för låg mängd, kommer med en högre skatt att nu produceras i ännu lägre mängd.

När en marknad redan är underproducerande är minskningen i kvantiteten pga en skatt särskilt kostsam eftersom den handel som inte sker är sådana som marginella sociala förmåner avsevärt överstiger marginella sociala kostnader.

Denna punkt har också viktiga konsekvenser för beskattningen på marknader som är ofullkomliga konkurrenskraftiga, till exempel monopol. Eftersom ofullständigt konkurrenskraftiga företag redan underproducerar sina varor i förhållande till konkurrenskraftig jämvikt kommer effektivitetskostnaderna för att införa en skatt på dem vara högre än kostnaden för att införa samma skatt på en marknad som initialt är i konkurrenskraftig jämvikt.

Om det finns negativa externa effekter på en marknad, då är effekten av en skatt motsatsen: en skatt har inte någon DWL utan korrigerar ställer för externaliteten.

Question 31

Vilka effektivitetseffekter får man vid en progressivskatt kontra en proportionell?

Answer 31

Det kan vara stora effektivtetskostnader när man går från en proportionell skatt till en progressiv skatt.
Effektivitetsförlusten för att beskatta en grupp individer mer än större än effektivitetshänsyn från att exkludera några individer helt från beskattningen.

En progressiv skatt kan ge samma intäkter som en proportionell skatt, dock har de helt olika konsekvenser för effektiviteten.

Det progressiva skattesystemet kommer att generera mer DWL då den baseras på en mindre skattebas. För att skapa samma intäkter med en mindre skattebas måste den progressiva skatten ligga på en högre nivå. Högre nivåer kommer då ge en högre marginell DWL.

Eftersom att DWL ökar med den kvadrerade skattesatsen kommer inte vinsten av att beskatta folk mindre kunna väga upp mot förlusten av att skatta vissa andra mer.

Question 32

Hur ska staten tänka om de höger ha in pengar för att teckna plötsliga utgifter?

Answer 32

Staten ska välja skatter som är smooth över tid, precis som konsumenten väljer att konsumera smooth över tid. Behöver man öka sina intäkter pga ökade kostnader är det bättre att höja skatterna lite över en längre tid, än att öka dem kraftigt bara under en lång tid.

The government should not finance its needs by raising the tax rate to 40% next year and then lowering the rate back to 20% in the year after. Rather, the government should raise its tax rate by a small amount in all future years, for example by 1% for 20 years, to finance this war.
This course of action is suggested by the fact that the marginal deadweight loss rises with the tax rate. ”

”Just as indi- vidual utility is maximized by full consumption smoothing, government efficiency in taxation over time is maximized by tax smoothing, by having a relatively constant tax rate over time rather than high taxes in some periods and low taxes in others.”

Question 33

Vad är en commodity tax? Hur sätt den optimalt?

Answer 33

Beskattning av varor.

Staten ska sätta skatter på varor så att ration av MDWL/MR är lika över alla varor.

Sätt varuskatten så att MDWL/MR = λ

λ = värdet för mer statliga intäkter. Om λ är litet har staten mycket värde av att få in mer intäkter, om de är litet har de lite värde av att få in mer intäkter.
Detta jämfört med att pengarna istället finns kvar hos privatpersoner.

Om en beskattad vara A har MDWL/MR som är högre ön MDWL/MR för vara B kommer det vara mer ineffektivt att beskatta vara A än B. Staten ska då alltså minska beskattningen av vara A till ration för A och B är lika.

Question 34

Vad säger elasticitetsregeln och broadbase regeln?

Answer 34

Elasticitetsregeln:
When elasticity of demand for a good is high, it
should be taxed at a low rate; when elasticity is low, the tax rate should be high.

The broadbase regeln:
It is better to tax a wide variety of goods at a moderate rate than to tax very few goods at a high rate.

Question 35

Hur ska staten balansera Elasticitetsregeln och broadbase regeln?

Answer 35

Staten bör beskattas varor med inelastisk efterfrågan högre, men inte ta in alla sina skatter från dessa varor (så vida inte efterfrågan är HELT inelastisk). Staten ska alltså beskatta inelastiskt varor mer, men samtidigt sprida skatten till fler varor.

Question 36

Vad behöver staten tänka på när de designar den optimala skattesatsen?

Answer 36

När staten designar sin inkomstskatt behöver de tänka över effekterna av en ökad skattesats på storleken av skattebasen.

En ökning av inkomstskatten genom arbete har två effekter på skatteintäkterna.

1. Skatteintäkterna kommer öka för en given nivå av inkomst.
2. Vid någon punkt kommer arbetarna att reducera sitt arbetsutbud, vilket gör att skattebasen minskar.

För lägre skattesatser kommer den första effekten att öka och för högre skattesatser kommer den andra effekten att dominera. Detta är vad som kallas LAFFERKURVAN.

Question 37

Vilket förhållande gäller för den optimala nivån på inkomstskatt?

Answer 37

För den optimala inkomstskatten gäller MU/MR = λ
Detta ska vara lika över individer

Det optimala skattesystemet är ett system där marginalnyttan per dollar av intäkter som samlas in utjämnas mellan individer.

Question 38

Vilka två aspekter måste Staten ta hänsyn till när de designar inkomstskatten?

Answer 38

■ Vertical equity: Social welfare is maximized when those who have a high
level of consumption, and thus a low marginal utility, are taxed more
heavily, and those who have a low level of consumption, and thus a high marginal utility, are taxed less heavily; those with high consumption will “miss the money less” when it is taxed away.
■ Behavioral responses: As taxes rise on any one group, individuals in that group
may respond by earning less income. This means that an additional increase in taxes will raise less revenue because the base of taxation is smaller.

Question 39

Vad kan man säga om effekterna av en skatt beroende på vad skatten används till?

Answer 39

Om intäkterna används till något som kommer arbetarna till gagn kommer de vara villiga att bjuda ut mer arbete till lägre lön än om pengarna försvann till något annat. DWL blir därför också mindre. Det

När skatterna går till förmåner till de som inte jobbar kommer ”tax-benifit link ” att brytas och arbetsutbudet att minska. Man behöver ju inte arbeta för att få förmånerna som finansieras med skatten.

Empirin visar att detta stämmer. Kostnaderna för sociala försäkringar verkar bäras av arbetarna genom lägre löner, inte högre arbetslöshet. Skatterna som finansierar socialförsäkringsprogrammen verkar alltså inte skapa någon signifikant DWL.

Exempel med kvinnor som får ersättning för att de är hemma med barn osv. Detta leder inte till en ökad arbetslöshet hos kvinnor, utan snarare att deras löner sjunker. Detta är enligt boken ett effektivt utfall pga ingen DWL, men dåligt från en jämlikhetsaspekt eftersom att kvinnorna får bära hela kostnaden.

Question 40

Vad är ett problem med Excisskatt?

Answer 40

Excisskatt är ett imperfekt skatteinstrument då det är känsligt för inflation. Inflationen tenderar att undergräva basen.

Question 41

Vad är den allmänna formeln för bunching?

Answer 41

Dz = ε d(1-t)/(1-t) z

Dz = de som bunchar.

Kommer från

ε = dz/d(1-t) x (1-t)/z