Föreläsnig 3 - Skatteincidens Flashcards
Vad menas med skatte incidens?
Studies who bears the burden of the tax. Positive analysis.
Informs us about distributional effects of taxes.
Vilka typer av incidens talar man om?
Statutory incidence: The party that transfers the money to
the government = vem betalar in skatten rent formellt.
Economic incidence: The share of the tax borne by producers
and consumers.
Vad skulle kunna vara effekten av en kapitalskatt för att komma åt de rikas pengar och minska ojämlikheten?
Kapitalskatten går upp. Besparningarna går ned . Kapitalstocken minskar. Arbetarna drabbas.
När bär konsumenten eller producenten hela skattebördan?
- Consumers bear entire burden when dp/dt = 0
- Producers bear entire burden when dp/dt = - 1.
Om man beskattar en helt inelastisk efterfrågan ( ε = 0) så bär alltså konsumenten hela skattebördan.
Vid en perfekt elastisk efterfrågan kommer producenten bära hela bördan.
Vad är regressiv vs progressiv skatt?
Regressiv skatt - de fattiga betalar relativt mycket mer än de rika.
Progressiv skatt - de rika betalar relativt mycket mer än de fattiga.
Hur går man till väga för att estimera priseffekten av en skatt på cigaretter?
Vi behöver data av variation i priser och skatter på cigaretter. T.ex variation över USA.
Vi estimerar
pit = α + βτit + εit
Betat är effekten. Om β = 1 så bär konsumenterna hela effekten.
Vi kan inte bara köra korrelationer, då skulle vi inte veta om vi har någon korrelation eller kausalitet. Priset skulle kunna påverka skatten och inte tvärt om. Det skulle kunna vara en tredje variabel också, stater som är väldigt anti-tobak vilket gör att de har höga skatter, få som räcker och höga priser.
Det bästa skulle vara att göra ett äkta experiment. Det är dock nästan omöjligt.
Man får därför använda datan som beskrivs ovan och sedan analysera den genom en ”difference in difference” : Man jämför skillnader över tid i priser i skatter över tid mellan olika stater
Man använder en treatmant grupp (T) och en kontrollgrupp (C).
T möter en skattereform, C gör inte det.
Man tittar först på data under tid innan skattereformen för att se så att båda grupperna utvecklas parallellt. Man ser sedan vad som händer med priserna och försäljningen efter skattereformen.
Det bör vara en effekt på T gruppen men inte C.
Hur skulle vi studera incidencen av en drivmedelsskatt?
- data på priser av drivmedel
- en skattereform av drivmedel
Kör vi en diff n diff skulle vi kunna se vem som bär incidencen.
Hur studerar man i fall fattiga eller rika bär skatteincidens för en drivmedelsskatt?
- Data på hur mycket drivmedelsskatt som betalas per person
- inkomst på individnivå
Man kan då studera hur stor andel av sin inkomst som individer lägger på drivmedel.
Vilka två olika typer av skatter brukar man lägga på varor?
Vad är skillnaderna och likheterna?
Excise tax - en fixerad mängd skatt per enhet
Ad valorem tax - en specifik procent på försäljningspriset
Dessa två fungerar likadant när det gäller skatteincidens, med den enda skillnaden att ad valorem skatt skiftar utbuds- eller efterfrågekurvan proportionellt (10% te.x) medan excise skiftar dem en fast mängd (10 kr t.ex)
Vilka är de tre reglerna för skatteincidens?
■ The statutory burden of a tax does not describe who really bears the tax.
■ The side of the market on which the tax is imposed is irrelevant to the distribution of tax burdens.
■ Parties with inelastic supply or demand bear taxes; parties with elastic supply or demand avoid them.
Defeniera den första regeln för skatteincidens.
■ The statutory burden of a tax does not describe who really bears the tax.
Statutory incidensen tar inte hänsyn till beteendeeffekten av en skatt, hur aktörerna på marknaden reagerar på skatten. Det är snarare den ekonomiska incidensen som beskriver vem som bär bördan.
Hur defenieras konsumentens och producentens skattebörda?
Konsumentens skattebörda = (Priset efter skatt - priset före skatt) + skattebetalningen per enhet hos konsumenten
Producentens skattebörda = (Priset innan skatt - priset efter skatt) + skattebetalningen per enhet hos producenten
Berätta vad som händer med priset om man lägger en enhetsakten på producenten med 50:- per enhet.
Det ursprungliga priset var 150:-
Om man lägger på en enhetsakten hos producenten 50:- så kommer producentens marginalkostnader att öka med 50:- De kommer nu vilja att kunderna ska betala 50:- mer per enhet. T.ex 200 istället för 150. Detta skiftar alltså utbudskurvan.
Konsumenterna vill ju betala det gamla priset och köpa den gamla kvantiteten. Men producenterna är vill nu bjuda ut mindre till högre pris.
Konsumenterna tävlar nu om att få köpa den nya mindre mängden som finns tillgänglig och priset pressas upp. Marknaden når till slut en ny jämvikt. T.ex 180:-
Om en vara koster 5:- ursprungligen och en enhetsskatt på 2:- läggs på producenten. Hur fördelas skattebördan?
Givet εs = εd
Konsumentens skattebörda = (Priset efter skatt - priset före skatt) + skattebetalningen per enhet hos konsumenten
Producentens skattebörda = (Priset innan skatt - priset efter skatt) + skattebetalningen per enhet hos producenten
C = (6 - 5) + 0 P = (5 - 6) + 2
C = 1 P = 2
Skattebördan delas helt lika.
Defeniera den andra regeln av skatteincidens.
■ The side of the market on which the tax is imposed is irrelevant to the distribution of tax burdens.
Den andra regeln av skatteincidens är att det är irrelevant vem av parterna som får betala in skatten till staten. Incidenten fördelar lika ändå.
Det spelar alltså ingen roll om man beskattar producenten eller konsumenten.
Defeniera den tredje regeln gällande skatteincidens
Parties with inelastic supply or demand bear taxes; parties with elastic supply or demand avoid them.
Parten med inelastiskt utbud eller efterfrågan bär skattebördan
Parten med elastiskt utbud eller efterfrågan undviker skatten.
Vad kallas det när en part bär hela skattebördan?
Full shift
Ge ett verkligt exempel på en marknad med en mer elastisk efterfrågan en utbud och en marknad med mindre elastisk efterfrågan än utbud.
the demand for fast food is fairly elastic because higher-quality restaurant meals or home cooking can be substituted for fast food fairly easily. Thus, if the government levied a tax on fast food, fast-food restaurants would find it difficult to raise prices in order to pass all of the tax onto fast-food consumers; if they did, individuals would substitute one of these alternatives for their fast food. Thus, because the demand for fast food is elastic, the producers (the restaurants) bear most of the burden of the tax.
The demand for insulin is highly inelastic because it is essential to the health of diabetics. If the government taxes the producers of insulin, they can easily raise their price and completely shift most of the tax burden onto consumers because there are no substitutes available that allow consumers to leave this market due to a higher price.
Ge exempel på marknader med relativt inelastiskt och elastiskt utbud..
Exempel på inelastiskt utbud:
Ett stålverk som på kort sikt har höga investeringskostnad och höga fasta kostnader har ett inelastiskt utbud. De vill producera en viss mängd stål oavsätt efterfrågan.
Exempel på elastiskt utbud:
Gatuförsäljare i NY. Om man beskattar en av produkterna så kommer de enkelt byta och substituera till något annat.. kunden kommer få bära merparten av skattebördan. ”Because the individuals selling these goods have a very low investment in that particular business, if it is taxed, they can easily move to other activities, such as working in a store selling the same items. So the supply curve for sidewalk vendor sales will be very elastic (horizontal).”
Hur fungerar skatten på faktormarknaderna?
Skatt på faktormarknaden är likadant som skatt på den vanliga marknaden, med undantaget att det nu är det är företagen som är konsumenterna och privatpersonerna som är säljarna.
Samma regler för skatteincidens gäller här som på de andra marknaderna.
Problem kan dock uppstå vid minimilöner.
Om man har en begränsning på faktormarknaden, t.ex en minimilön, skå kommer inte den nya lönen kunna förhandlas om helt fritt, man stöter då på parull gälltnde hur skattebördan fördelas.
Att ha en minimilön och sedan beskatta firmorna skulle göra att den nya lönen firmorna betalar inte är laglig. De skulle därför reducera sin efterfrågan kraftigt.
Det spelar alltså här roll vilken sida man beskattar. De som bjuder ut eller efterfrågar.
Illustrera detta med en bild.
Hur fungerar taxering på monopol och oligopol marknader?
Taxering på en monopolmarknader fungerar på exakt samma sätt som på en kompetativ marknad. När efterfrågan skiftar, skiftar också MR. De tre reglerna för skatteincidens gäller alltså här också.
Även då monopolisten har marknadskraft kommer en taxering på den ena eller andra sidan resultera i att bördan delas på samma sätt som vid en kompetativ marknad. Monopolister kan alltså inte exploatera sin marknadskraft för att undvika reglerna för skatteincidens.
När det kommer till oligopol så antar man även här att de marknaderna följer samma regler gällande skatteincidens som de andra marknaderna.
Vad menas med balanserad budget incidens?
Balanserad budget incidens: när man inkluderar både skatteutbetalningen och vart skatten tar vägen. Om man får något tillbaka för det.
T.ex en skatt på bensin. Här kan man tänka sig att efterfrågan är väldigt inelastisk och det alltså är konsumenterna som får bära nästan hela skattebördan. Dock kan konsumenterna få tillbaka på skatten genom att pengarna går till att reparera vägar osv.
I verkligheten kommer alltså den fulla skattebördan av en politisk policy bero på hur skattebördan distribueras och hur intäkterna används.
Hur påverkar en skatt andra marknader (General equlibrium tax incidens)
Beskattar man en vara på en marknad är det inte bara konsumenterna och producenterna på den marknaden som drabbas, utan även andra marknader påverkas. Landar incidencen av en skatt exempelvis på producenten kommer den i sin tur landa på faktormarknaderna. Det är inte restaurangen i sig som får betala, utan det är arbetstagarna eller kapitalägarna. Skatten förs alltså över till arbetsmarknaden och kapitalmarknaden. Är utbudet av arbetskraft mer elastiskt än utbudet av kapital. Kommer kapitalmarknaden att få bära bördan och vice versa.
Exempel att man lägger på en skatt på hamburgare-restauranger i en stad. Efterfrågan på restaurangmat här är helt elastisk (det finns gott om substitut, äta hemma, äta kina mat osv).
Restaurangen kan därför inte höga priset på sin mat, skulle de göra det skulle alla substituera något annat. De får alltså bära hela bördan för skatten. Skattebördan kommer nu landa på arbetsmarknaden och kapitalmarknaden.
Antar vi att det finns gått om andra jobb i staden och personalen lätt kan byta till att jobba restauranger som serverar annan mat än burgare kan vi tänka oss oss att arbetsutbudet är helt elastiskt. Lönerna kan alltså inte falla. Däremot kanske utbudet på kapitalmarknaden, i alla fall på kort sikt, är helt inelastiskt. Lokal, dyra maskiner osv är inköpta och kan inte snabbt bytas ut eller säges upp (man får kanske heller inte så mycket pengar för att hyra ut utrustningen). Detta gör att bördan nu landar på kapitalmarknaden. Det blir alltså kapitalägarna som bör bära bördan, de får inte ut mindre på sina investeringar i restaurangen (kapital-räntan minskar)
På lång sikt kan dock kommer dock utbudet på kapitalmarknaden vara helt elastiskt. Man kan investera i andra företag osv. Så på lång sikt kommer inte kapitalägarna att drabbas.
Det finns även en till produktionsfaktor som är helt inelastisk. Detta är ”landet”. Denna är ju helt inelastiskt efter som det bara finns en begränsad mängd land. På lång sikt när investerarna flyr, så är det landägarna som får bära kostnaderna och måste sänka landhyran.
Hur påverkar en skatt andra närliggande marknader (utöver de relaterade kapital och faktormarknaderna). ?
En skattehöjning kommer göra att konsumenten
- Genom IE får en lägre total inkomst och därför köper mindre av alla varor
- Konsumenten kanske ökar konsumtionen av varor och tjänster som är bra substitut till varan som nu har blivit dyrare. En SE alltså.
- Konsumenten minskar rimligtvis konsumtionen av varor och tjänster som är komplement till varan som har blivit dyrare. (Complementary effekt)