Förelösning 4 - Skatt På Arbetsutbud Flashcards
Vad är den teoretiska uppställningen för arbetsutbud enligt David Seim?
Individen maxar nyttan av konsumtion och labour supply.
Nyttan ökar med konsumtionen men minskar med labour supply.
Max U(c, l) s.t c = wL + R
R = non income endownment.
W = w (1 - τ)
Givet:
Max U(c, l) s.t c = wL + R
R = non income endownment.
W = w (1 - τ)
Vad är det marshalianska arbetsutbudet?
l = l (w, R)
Hur påverkar en höjd skatt på arbete vårt arbetsutbud?
Två effekter kommer att uppstå vid taxering. Eftersom att lönen efter skatt är mindre så kommer man ha råd med mindre konsumtion, fritid blir relativt billigare. Så man kommer att substituera fritid över arbete. Så kallas Substitutionseffekten. Eftersom att värdet av lönen nu blir lägre kommer man också att bli fattigare och ha råd med mindre konsumtion (av alla varor, inklusive fritid). Detta kallas inkomsteffekten. Givet denna kommer man nu att arbeta mer.
SE och IE går åt olika håller när dety gäller labour supply. Så effekten av en taxering är oklar, det beror på om SE eller IE dominerar.
Hur lutar arbetsutbudskurvan?
Om SE dominerar så lutar generellt arbetsutbudskurvan uppåt.
Om IE dominerar så lutar generellt arbetsutbudskurvan nedåt. Högre löner leder till att man erbjuder mindre arbete.
Man kan tänka sig att SE dominerar för riktigt låga löner och sedan IE när lönerna blir högre.
Vilka begränsningar finns det i teorin arbetsutbudet och påverkan av ökad eller minskad inkomst?`
Begränsningar till denna teori är att det dels är svårt att bestämma själv hur mycket man vill arbeta.
Det kanske är 40h som efterfrågas av arbetsgivaren och då spelar det ingen roll var man har sitt optimum.
En annan begränsning är det faktum att det finns regler för övertid vilket gör det extremt dyrt för arbetsgivarna om de anställda arbetar mer än 40h, vilket gör det svårt att jobba mer även om man vill.
Vad säger empirien i boken om vilka bevis för hur arbetsutbudet påverkas av taxering?
Generellt är slutsatserna från litteraturen är tvåfaldig. Dels så är arbetsutbudet hos de primära inkomsttagarna i hushållet inte speciellt responsivt till förändringar i deras löner. Man har hittat elasticitet och ca 0.1
Studierna ser också att hushållens sekundera inkomsttagare är mycket mer responsiva till förändringar i deras arbetsutbud med elasticiteter mellan 0.5 och 1. För dessa gäller beslutet snarare om de över huvudtaget ska jobba än hur mycket.
Traditionellt är de primära inkomsttagarna män med lite alternativ annat än arbete. Medan de sekundära inkomsttagarna generellt är kvinnor, med alternativt att ta hand om barnen och hushållet istället för att arbeta.
Traditionellt har män också haft arbeten som har krävt fasta tider medan kvinnor har jobbat i den mer flexibla tjänstesektorn.
Då inkomsten ökar eller minskar. Vad kan vara andra effekter än valet av hur många timmar man ska jobba?
”Om individer inte ändrar sin arbetstid på grund av beskattning, men tar mindre produktiva jobb eller arbetar mindre hårt per timme, snedvrider beskattningen individuella beslut om arbetsutbud och minskar den totala sociala effektiviteten.”
Om det alltså är så att man inte kan välja hur mycket man vill jobbar, men välja mer eller mindre krävande jobb eller att slacka på jobbet.
Vad är effekterna EITC programmet i USA. Ett program som jag tror bygger på att man subsidierar arbete för de som tjärnar lite, att man inte behöver betala skatt.
Generellt verkar det vara en succé. EITC omdistribuerar resurser och ger mer pengar till låginkomsttagande familjer än något annat välfärdsprogram i USA. Den gör detta utan att i sin hel helt reducera arbetsutbudet. Det är istället associerat med att öka arbetsutbudet för ensamstående mödrar. Det har ingen effekt på fäder och reducerar arbetsutbudet ytterst lite för gifta mödrar.
Hur påverkar kostnaderna för barnomsorg beslutet av hur mycket man ska arbeta?
Hur kan staten hantera detta problem?
Om det är dyrt med barnomsorg kommer familjer att ta hand om detta själv istället för att tjärna pengar och sedan köpa dessa tjänster. Detta är ineffektivt eftersom att detta subsidierar hemarbete före marknads barnomsorg.
Det skapas alltså en kil mellan marknaden och hemarbete.
Detta kan lösas genom att antingen beskatta hemarbete (vilket är praktiskt omöjligt) eller göra barnomsårg på marknaden avdragsgill. Eller inte göra något alls.
Gör man inget alls har man en ineffektiv marknad. Om man gör den avdragsgill (istället för att beskatta hemarbete) så kommer man minska skattebasen.
Hur man man studera och estimera beteendeeffekten då man får mer pengar?
Som naturligt experiment.
Det går att studera detta genom premieobligationer.
Det finns en lotto-komponent.
Det finns ett random element, vilka som kommer få mycket pengar eller inte.
Det blir ett experiment.. Vissa får slumpmässigt mycket pengar, och andra inte.
Man kan då kausalt studera inkomsteffekten av penningökningen.
Det blir som ett naturligt experiment.
Ett problem är dock att givet ”mental accounting” så kan beteendet skilja sig beroende på hur man blir rik.
Frågar är också om extern validitet. Detta är förmodligen inte så farligt då en stor andel av befolkningen faktiskt sparar i den typen av obligationer.
Detta var vad Cesarini et al (2017) gjorde.
De såg en effekt, men väldigt svag. Man minskade sin arbetsinkomst med endast 1 krona per hundra krona det första året när man gjorde en stor vinst på sina obligationer.
Gällande lafferkurvan så är uppdraget att hitta den skattesats som maximerar statens revenue. Alltså hitta τ*. Den som är högst upp på kullen.
Hur går man till väga?
Givet att individens konsumtion ges av
C = (1 - τ)z + R
Och statens rev:
τZ
Beskriv komponenterna och räkna sedan ut.
Z = genomsnittliga individuella inkomsten - varierar mellan individer.
R = Transfereringar man får från staten -> samma för alla
Konsumenten maximerar sin nytta genom U(C, L).
När man löser det får man ut den individuella arbetsutbudskurvan (Tror ej han gick igenom stegen): Li = f(1-τ). Detta är då det samma som som Z. Z = f(1-τ)
Staten maxar då sin rev genom R = τz(1-τ)
Vi deriverar och sätter till noll.
FOC
Z[1-τ] - dz/d[1-τ] * τ = 0
Sätt till höger och dela med z.
Manipulera ekvationen till lösningen är
τ* = 1 /(1 - ε)
Lösning finns i noteability
Vad är intuitionen av lafferkurvan?
OM man ökar skatten kommer rev mekaniskt att öka. Men man kommer också påverka folks beteende över hur mycket de kommer vilja arbeta. Det är alltså en mekanisk effekt och en beteendeeffekt.
Vad beror τ* på?
τ är en funktion av ε (hur responsiva är vi till förändringar i skatten).
Statens revenue beror alltså på hur responsiva personer är till skatten.
Desto större ε desto desto större tax-rate.
ε beror på (1 - τ)
När är t* man får vid laffer kurvan den optimala skatten?
Om man har Rawlsianskt perspektiv. Här vill man öka inkomsten hos den som tjärnar minst genom att maximera Goverment rev..
vad ör ekvationen för ε som man får vid lafferkurvan?
ε = (1-τ)/z x dz/d(1-τ)
