Artiklar (PF) Flashcards
Vad hände när momsen på frisörtjänster sänktes och sedan höjds i Finland?
Benzarti et al. (2019)
2007 sänktes momsen i Finland kraftigt. Man höjde sedan (2012) momsen igen så att den hamnade på samma nivå som tidigare.
Enligt ekonomisk teori borde priset gå tillbaka till samma som tidigare (givet inflation osv).
Man studerade vad som hände empiriskt med priset på klippningar (treatment) i Finland och priset på annan skönhetsbehandling (controll) som inte hade fått någon förändring i momsen.
När momsen återinfördes så ökade priset med mer än man hade förväntat sig. När τ minskade så minskade priset. Men när τ ökar så ökar priserna mer än prisminskningarna tidigare..
Slutsatsen var att när man ökar skatterna vinner producenterna mer.
Varför? Det kan vara så att konsumenterna inte hänger med på att momsen sjönk, de förväntar sig inte att priserna ska sjunka. Men när skatten ökar kommer frisörerna göra folk medvetna om att det nu har blivit dyrare.
Detta är i kontrast till vad teorin predicerar.
Genom en DIF n DIF design visar denna artikel med data från Finland att priser svarar mer på en ökning än en sänkning av momsen.
- De visar att priset är dubbelt så responsivt när momsen höjs som när den sänks.
- De visar att asymmetrin leder till högre profit och prispåslag hos företagen.
- De visar att det framför allt är företag med små marginaler som svarar asymmetriskt på förändringar i momsen än företag med större marginaler.
- De visar att asymmetrin håller i sig fler år efter att förändringarna har ägt rum.
Januari 2007 sänktes momsen för frisörer med 14% för att sedan januari 2012 höjas lika mycket.
Frisörer använder som försöksgrupp och andra skönhetssalonger som kontrollgrupp (de fick ingen förändring i momsen).
Båda grupperna visade en stabil och parallell prisutveckling innan manipulationen 2014. När manipulationen skedde minskade priserna hos frisörerna medan priserna för kontrollgruppen var oförändrad.
När sedan momsen åter höjdes svarade frisörerna med att höja priset dubbelt så mycket som de hade sänkt priset med vi första manipulationen. Kontrollgruppen förblev oförändrad.
De högre priserna för frisörtjänster höll i sig!
Detta att standardmodellen för skatteincidens inte håller i alla riktningar. Enligt standardmodellen spelar det ingen roll om det är en skattehöjning eller skattesänkning. Men genom detta experiment så verkar riktningen spela roll.
Vad visar artikeln gällande skatteincidens? Vem har skrivit den?
chetty et al 2009
Studien visar graden av beteende respons på en skatt beror på hur tydlig den är. När konsumenten blir mer medveten om priset inklusive skatten minskar efterfrågan. Skatter som inkluderas i priset lägger den ekonomiska incidensen mer på producenten. Skatter som läggs på producenterna är också mer benägna att inkluderas i priset.
Den ekonomiska incidensen beror alltså på vem som betalar in skatten.
Genom ett fältexperiment visar författarna att konsumenter inte reagerar lika mycket på skatter som är otydliga jämfört med skatter som är tydliga. Genom att göra ett experiment i matvarubutiker visar de att när pris som inkluderar skatt visas på prislapparna reducerar det efterfrågan med 8%.
De visar också att när ökningar i skatten inkluderas på prislapparna reducerar det alkoholkonsumtion mer än ökningen i skatten om den läggs på i kassan.
I experimentet visade man pris ink skatt i vissa butiker i USA för att se om det påverkade folks beteende. Randomiserade priser inom butiker. (Kritik för att man inte randomiserade mellan butiker). Man gjorde änden diff n diff på variationer i policys.
Skatter som inkluderas i det redovisade priserna - till exempel alkoholskatt - har större incidens hos producenterna eftersom de är helt framträdande ((= 1).
Lagstadgad (statutory) incidens påverkar ekonomisk incidens, i motsats till intuition baserad på standardmodellen.
Artikeln visar empiriskt att en varuskatt som är inkluderad i det redovisade priset reducerar efterfrågan signifikant mer än en skatt som inte är inkluderad i det redovisade priset.
Incidencen av en skatt för konsumenterna är inverst relaterad till graden av uppmärksamhet på skatten. Efterfrågekurvan blir alltså elastisk ju mer observant konsumenten är på skatten.
Vad kommer författarna fram till i artikeln om skatter på cigaretter?
Evans et al (1999)
Artikeln visar att 100% av en skattehöjning läggs på konsumenten i form av högre priser.
Genom att använda båda data på stat och individnivå såg de att elasticiteten i efterfrågan på cigaretter låg på mellan -0,3 till -0,5. Den långsiktiga elasticiteten var högre.
Tobaksbolagen blir en extremt liten börda av skatten då deras intäkter endast minskar med 8 cent per 1 dollar i ökad skatteintäkt.
De demonstrerade också att cigarettskatter har blivit mer regressiva med tiden då rökning i den gruppen med högst inkomst har fallit med tiden.
Vad visar forskningen om hur folk folk beter sig i förhållande till marginalskatter?
På svensk data
Bastini & Selin (2014)
Ekonomisk teori predicerar att om preferenser är konvexa och jämnt fördelade över populationen borde man observera att skattebetalare bunchar vid konvexa kinks vid deras budgetconstraints.
Bastini & Selin (2014) har studerat detta på svensk data och estimerat bunching för skattebetalare vid stora kink-ponits i den över medel delen av den svenska inkomstfördelningen.
De hittade ingen ekonomiskt signifikant bunching hos lönearbetare vid den stora marginalskatsbrytpunkten. Det ger ett estimat av en inkomstelasticitet som är = 0.
De fann dock att egenföretagare dock verkar buncha, dock med en väldigt lång elasticitet (typ 2%, ε = 0.02).
Man beskriver detta i diagram med Frekvens (antal personer) på Y-axeln och taxerad inkomst på X-axeln
Vad visar forskningen om hur en ökning i välstånd påverkar arbetsutbudet?
Vem har skrivit artikeln
Cesarini et al 2017
De har studerat hur effekterna av välstånd påverkar arbetsutbudet genom randomiserade utdelningar av priser i tre svenska lotterier (premieobligationer, kombilotteriet och trisslotteriet).
De finner att man direkt reducerar sina inkomster blygsamt när man vinner på lotto, man gör detta under ca 10 år. Inkomsten innan skatt faller med ungefär 1.1 procent av prissumman per år.
En vinst på en miljon kronor minskar den årliga inkomsten med ca 11 000:- Detta är främst pga minskade antal arbetade timmar. Utfaller ser likadant ut över åldrar, utbildning och kön.
I andra studier har man sett att sätt att positiva välståndschocker gör att folk i större grad satsar på egenföretagare jobb, men i denna studie ser man att ”self-employment income” minskar
Vilken författare har studerat bunching vid kinkpoints av det amerikanska skatteschemat och vad kommer han fram till?
Saez 2010
Artikeln använder data skattedata för att analysera bunching vid kinkpoints på det amerikanska skatteschemat.
Författaren hittar tydliga bevis på att egenföretagare (inte vanliga människor) bunchar vid den första kinken för EITC (Earnd income tax credit).
Saez hittar bara bevis för bunching vid första kinken, inte vid de andra tröskelvärdena.
Tydlig bunching vid den första kinkpointen för EITC. Med en elasticitet på 0.25 för egenföretagare men noll för personer med endast wage earnings.
De menar därför att det ekonomiska standard antagandet endast håller vid väldigt specifika fall. Standard modellen för labor supply håller alltså inte helt ut. (Eftersom att folk inte bunchar i högre grad)
När bunchar folk enligt standardmodellen för ekonomisk teori?
Det är det rationella att göra givet convexa preferenser. Bunching är alltså en följd av standardmodellen antaganden.
Vilka studerar effekterna av de sänka arbetsgivaravgifterna för unga i Sverige under perioden 2007 - 2014 och vad kommer de fram till?
Saez et al 2019
Studien använder administrativ data för att analysera sänkningar i arbetsgivaravgifter för unga arbetare Sverige. De fann inte någon effekt på lönerna mellan yngre och äldre arbetare. De fann att anställningarna hos unga ökade med 2-3 procentenheter. Företag som har många unga fick en positiv effekt och expanderade sin verksamhet efter reformen genom ökade anställningar, kapital, försäljning och sin profit. Företag med många unga ökade också lönen för alla sina anställda (gamla som unga)
Arbetsgivaravgifterna sänktes för alla unga mellan 2007 och 2014 (inte bara för nyanställda).
De studerade detta genom DIF n DIF där de jämförde gamla och unga.
Skatten sjönk men lönerna inte för vissa grupper speciellt utan lite för både gamla och unga.
Men då kostnaderna får unga sjönk ökade också andelen anställningar av unga. Dock inte på bekostnad av äldre.
Enligt teorin skulle en skattesänkning passas direkt över till lönerna för de anställda vilket skulle höja deras löner och göra det dyrare för företagen att anställa fler.
Detta stämmer inte med de resultat som man hittade i studien.
Man lyckades med att stimulera efterfrågan på ung arbetskraft.
Till skillnad från minimilöner gör sänkningar i arbetsgivaravgiften att kostnaderna för arbete sänks utan att minska arbetarna lön.
Framförallt firmor som MC Donalds (med många unga) tjänade på detta.
Framförallt de med låg lön verkar ha tjänat på detta.
Det var dock kostsamt genom att man tappade skatteintäkter som man inte fick tillbaka. De förlorade skatteintäkterna var större än de nya intäkterna från unga nyanställda. Men författarna kommenterar det hela:
” Även om de sänkta arbetsgivaravgifterna sänkte statens intäkter är inte den kostnaden för att skapa jobb relevant då statens intäkter istället kan ökas genom att öka någon annan skatt och behålla effekten av ökade antal unga sysselsatta”.
Företagen stoppade INTE bara pengarna i egen ficka utan arbetarna vann på detta.
Vilka studerar de långsiktiga effekterna av den 8 år långa sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga i sverige?
Vad kommer de fram till?
Saez et al (2019) 2
Medan arbetsgivaravgifterna var sänkta ökade det andelen unga som anställdes. De långsiktiga effekterna är till och med större och andelen unga som anställs fortsätter att öka.
Man använder samma DIF n DIF som i deras tidigare artikel med äldre arbetare som, kontrollgrupp.
För att kolla diskrimineringen kollade man historik över utannonserade jobb och såg i vilken grad vissa nyckelord förekom i annonserna. Kontrollgrupp var nyckelord som hade med könsdiskriminering att göra. Kontrollgruppen var stabil över tid, medan nyckelorden som hade med å¨lder att göra faktiskt minskade. Dock kunde man inte få data längre tillbaka i tiden än 2006.
De långsiktiga effekterna kan förklaras av dels att arbetsgivarna har börjat tänka om med vilka de anställer och anpassat sin produktion för unga arbetare alternativt att det är en minskad diskriminering.
Det är en effekt på efterfrågesidan snarare än utbudssidan då själva lönen för unga aldrig påverkades.
Dessa fynd säger att de samhällsekonomiska kostnaderna för att genomföra reformen från första början är mycket mindre än vad man tidigare trott, då anställningarna har ökat.
Vilka har studerat effekterna av arv på kort och lång sikt? Vad kommer de fram till?
Hur skulle en skatt påverka?
Naikoei & Seim (2019)
Ojämlikheten minskar på kort sikt, men ökar på lång sikt. Den utjämnande effekten är den motsatta efter 10 år.
Arv minskar ojämlikheten på kort sikt, men ökar den på lång sikt.
De konstaterar att arv minskar arbetskraftsutbudet längs de stora och intensiva marginalerna. Sannolikheten för att arbeta minskar med 0,6% och arbetsinkomsten sjunker med en procent.
Med barn som har förlorat förälder men inte fått arv som kontrollgrupp kan man se att en viss del av detta beror på psykologiska faktorer då arbetsutbudet hos denna grupp också minskar.
En platt oförväntad skatt på arv skulle öka ojämlikheterna ytterligare på kort sikt, det hade till och med varit värre om den var progressiv. På lång sikt så skulle skatten dock minska ojämlikheten.
En förväntad arvsskatt skulle också trigga beteenderesponser på så sätt att arvet skulle föräldrarna kanske skulle använda den för att öka arvingarnas humankapital.
—————————————————-
”Med hjälp av svenska administrativa uppgifter om förmögenhet och arv finner vi att arv minskar de relativa måtten på rikedomens ojämlikhet, dvs. Kuznets-kvoten och toppandelarna. Detta beror på en relativt hög grad av mobilitet mellan generationerna. Dessutom dämpar arvsbeskattningen bara den ojämlikhetsminskande effekten av arv, vilket ger en motsatt effekt än vad de är avsedda att göra.
Men de långsiktiga effekterna av arv och arvsskatter på ojämlikhet i förmögenheten bestäms av beteendemässiga svar som de framkallar och hur de skiljer sig åt över förmögenhetsfördelningen. Vi finner att en majoritet av arvingarna konsumerar sin ärvda rikedom inom sju år medan de rikaste barnen lämnar sina arv intakt. Intressant nog innebär dessa heterogena svar en reversering av utjämningseffekten av arv på kort sikt”
Vilka har studerat hur individer i USA uppskattar att välståndsfördelningen ser ut osv? Vad kommer de fram till?
Norton & Ariely
Artikeln undersöker hur personer i USA dels tror att välståndsfördelningen i landet är samt vilken fördelning de skulle föredra.
Respondenterna underskattade grovt hur ojämlik fördelningen är ui USA. Respondenternas ideal var väldigt jämlikhet och mer jämlikt an vad de trodde att fördelningen var.
De föredrog en fördelning mer lik Sveriges än USAs.
Detta gällde för alla grupper. Rik mindre rika, fattiga, demokrater och republikaner.
Vilka har studerat hur det aggregerade wealth/income ration har utvecklats över tid? Vad kommer de fram till.
Piketty & Zucman (2014)
Genom att studera nya databaser på välstånd och inkomst svarar forskarna på frågan om hur det aggregerade wealth/income ration har utvecklats över tid.
De ser att kapitalet är på återgång.
De ser att W/GDP ration ständigt ökar. Runt 70 talet låg det på 200% - 300% till nu 400 - 600%.
Det var en nedgång pga världskrigen och samt åtstramningar på kapitalmarknaden.
Återhämtningen efter krigen och uppluckringen av åtstramningarna (på 80 talet) tror de har lett till den ökade kvoten tillsammans med det faktum att GDP faktiskt har börjat stagnera (pga produktivitets och befolkningsminskning) de rika länderna. Den lägre tillväxten ökar alltså
Vikten av kapital
Vilka har studerat hur distributionen av Wealth har utvecklats i USA sedan 1913? Vad kommer de fram till?
Saez & Zuchman (2016)
I denna artikel estimerar författarna distributionen av ”wealth” (rikedom) i USA från 1913.
De finner att rikedomskonsentrationen var hög i början av 1920 talet men stagnerade sedan från 1929 till 1979 för att sedan öka. Från 1978 har top 1%’s andel vuxit från 7% till 22%.
De rika är yngre idag än de var tidigare, mycket pga deras höga löner.
Botten 90%’s wealth share ökade fram till 1980 talet för att sedan stadigt sjunka. Pensionerna har å ena sidan stigit men å andra sidan har medel och underklassens lån och skulder samtidigt ökat. Den största orsaken till minskningen av wealth i medel och underklassen är att deras sparande har sjunkit och skuldsättningen ökat.
Anledningen till de ökade ojämlikheterna menar författarna är pga ökade inkomster och sparande hos de rika.
I studien observerar de like olika saker för att få att mäta ”wealth”
Nyckelfyndet i denna studie är att ojämlikheten har drivits fram av en snöbollseffekt. Topinkomsterna sparas till allt större grad vilket pressar upp förmögenhetskoncentrationen och i sin tur leder denna ojämlikhet ökad koncentration av kapitalinkomst osv
Vilka använder Saez och Zucman kapitaliserings metod men kontrollerar för heterogenitet? Vad kommer de fram till?
Smith et al 2019
Den här artikeln använde skatte data för att estimera ”wealth” i USA. Den bygger vidare på samma metod (capitalization) som Saez och Zuchman men kontrollerar för heterogenitet (?). De menar att detta reducerar bias wealth estimatet då både wealth och avkastning är korrelerat.
De visar att beroende på vilka antaganden man gör kommer man få helt olika resultat när man uppskattar hur wealth utvecklas..
Det är alltså den här artikeln som belyser problemet med att olika antaganden ger olika utvecklingar.
Vilken artikel bygger vidare på modellen om skattefusk? Hur studerar de detta och vad kommer de fram till?
Kelvin et al (2011)
Denna artikel bygger vidare på Allingham och Sandmos (1972) model om skattefusk. I denna modell beror graden av fusk på sannolikheten bli påkommen och strängheten i straffet. Där sannolikheten i att bli påkommen beror på hur omfattande fusket är.
Författarna i denna artikel menar AS modellen inte tar hänsyn till hur rapportering fungerar i verkligheten. Författarna i den här artikeln kompletterar därför AS modellen med tredjeparts rapportering och visar att den då fungerar på den empiriska datan som finns.
De visar att huvudanledningen att folk alltså inte fuskar i sin skatterapportering är pga att rapportering sker av en tredje part vilket försvårar fusket avsevärt.
För självrapporterad skatt fungerar dock den vanliga AS modellen väldigt bra!
De visar genom experiment Danmark att tidigare granskning eller hot om kommande granskning minskar fusket vid självrapportering, men påverkar inte graden vid tredje-part (som redan är nästan noll).
De visar även likt tidigare forskning liten grad av bunching vid kinkspoints i marginalskatten och menar med det att ”eliminera” marginalskatter har liten effekt för att komma till bot med skatteundvikande, men att utökad granskning eller hot om granskning är mycket effektivare. Granskning är dock dyrt att genomföra, vilket gör hot om granskning mer lämpad som åtgärd.
De gör alltså ett randomiserat fältexperiment där hälften blir granskade och hälften inte granskade på sin skattedeklaration. Sedan får ett randomiserats urval ur båda grupperna ett brev med hot om kommande granskning.
