jämlik vård Flashcards
2 dimensioner av jämlik vård
horisontellt jämlikhet: individer med samma behov ska få samma vård. Frånvaro av omotiverade skillnader.
Vertikal jämlikhet: personer med större behov får prioritering, dvs anpassad vård utifrån behov. Motiverande skillnader
omotiverade omotiverade skillnader
motiverade skillnad i vård och vårdinsatser innebär att de kan förklaras genom skillnader i medicinska förutsättningar, vårdbehov eller patientens egna preferenser.
Omotiverade är alltså skillnader som INTE kan förklaras av ovanstående. Skillnader kan vara av olika grad, där väsentliga skillnader (utifrån storlek och konsekvens av skillnader) är allvarligast, liksom särskilt omotiverade skillnader utifrån evidensnivå och patientens preferens
hur kan man veta om det är motviverade eller omotiverade skillnad?
om man jämför vårdinsatser till olika grupper och korrigerar för faktorer som kan påverka vårdbehov och medicinska förusättningar (samsjuklighet etc), finns ingen skillnad mellan grupperna då är skillnaderna i vårdinsats motiverad.
etisk plattform kopplad till motiverad/omotiverade skillnader
människovärdesprincipen: inga omotiverade skillnader
behovs och solidaritetsprincip
kostandseffektivtet
= motiverade skillnader
hur ser kedjan från hälsans bestämningsfaktor till hälsoutfall ut?
hälsans bestämningsfaktor hälsotillstånd behov efterfrågan vård vårdkonsumtion hälsoutfall
ojämlig hälsa innebär att bestämningsfaktorerna är ojämnt fördelade mellan grupper
behov och behovstäckning
behov är en nedsättning som vården kan korrigera. Svårighetsgrad måste värderas, liksom effekt/nytta av åtgärd.
behovstäckning: hur väl ett behov täcks, hur stor andel av alla i grupp som får sina behov täckta. Högre prioritet innebär högre behovstäcknings-grad
förklara varför inte vårdbehov och efterfrågan alltid går ihop
personer kan välja att inte söka vård av olika skäl
- ekonomi (dyrt med LM)
- kulturella skäl
- bemötande
hur ser det ut med skillnad i vårdkonsumtion
grupper med lägre SES konsumerar mer vård (och mer kostander) upp till viss ålder
underkonsumerar andra tillgångar som screening
större tid inom slutenvård som skulle kunnat undvikas, t.ex. mer spridd cancersjukdom
rekommenderad behandling tenderas alltså att ges olika till olika grupper och landsting
orsaker till ojämlik vård inom grupper i samma område
beror i större grad på vårdmötet
- kunskap, språk, tillit
- kognitiv nedsättning, diskrimminering
otillräcklig anpassning vårdmöte utifrån patientens egenskaper
beteende med grund i norm och värdering
orsaker till ojämlik
- generellt: språk, kunskap hos patienten, tillgänglighet, diskrimering, försummande av grupper
- organisatioriskt: geografiska skillnader, ekonomi, tid, diskriminering, lagar, admin
hälsolitteracitet
hälsolitteracitet: förmågan att ta till sig, förstå, kommunicera, värdera och använda hälsoinformation
HL kan variera genom livet och i olika sammanhang: sjukdom, aktuellt mående, tidigare erfarenhet med vården påverka förmåga att få tag på, förstå, kommunicera, värdera och använda hälsoinformation. DVS HL är inte ett statiskt tillstånd, utan ändras med tillförd kunskap och kan ändras utifrån geografi och kultur. Man kan t.ex. ha god HL i ett land (hemland) men låg HL i ett nytt land, där man kanske ser hälsa och sjukdom utifrån andra förklaringsmodeller.
hur ska man ta reda på HL hos en individ?
“be henne berätta om sin sjukdom”; bra sätt att förstå nivån av hälsolitteracitet hos en individ. I detta fall kan det vara spridd cancer för att hon inte förstod sina symtom eller hade dålig erfarenhet av vården.
nämn 3 saker respektive som kan bidra till mer jämlik vård
- förutsättningar: resurs, styrning, organisation
- relation: personcentrerad, normmedveten
- stark primärvård: patient och invånarperspektiv (vilka behov finns), långsiktigt tänkande, kontinuitet, primär-prevention (individ, grupp)
- tillgänglighet utifrån behov
- tandvård som ingår i sjukvårdsförsäkringen
- förbättringsarbete utifrån analys av skillnader mellan SES-grupper
2. bättre vårdmöten, hälsofrämjande diversifierad personal normmedvetenhet och personcentrering kompetenskrav - behov och utveckling
vad är norm-medveten vård
- personal reflekterar över norm och hur det kan påverka mötet
- standardiserade möten (rutiner) som minskar risk för fördomsfulla möten
- kommunikation: enkel, översättning, anpassning
- involvera patient