Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Husdjurens genetik och avel - Husdjursavel > Inför duggan 2024 > Flashcards

Inför duggan 2024 Flashcards

1
Q

Vad utmärker generellt en kvantitativ egenskap?

A

En kvantitativ egenskap styrs av många gener + miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad utmärker mer specifikt en kvantitativ egenskap?

A

De påverkas som regel av alleler i många loci

De uppvisar ofta stor fenotypisk variation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilket fenotyp-uttryck har en kvantitativ egenskap?

A

Kontinuerlig variation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på kvantitativa egenskaper?

A

Mjölkmängd
Mjölkfett %
Tillväxt
Kalvningsintervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definiera och ge exempel på kvantitativa egenskaper?

A
  • många gener + miljön
  • visar kontinuerlig variation
  • är ofta normalfördelade.

Exempel: mjölkavkastning, tillväxttakt, färg på kött

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad utmärker kvalitativ egenskap?

A

Styrs av få gener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilket fenotyp-uttryck har en kvalitativ egenskap?

A

Distinkta klasser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på kvalitativa egenskaper?

A

Pälsfärg
Defekter
Muskel hypertrofi
Räksmak i mjölk
“Ridge” hos hund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Definiera och ge exempel på kvalitativa egenskaper?

A
  • påverkas av ett fåtal gener
  • förekommer i distinkta klasser.

Exempel: pälsfärger, horn –icke horn, genetiska defekter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är additiv genetisk varians?

A

Variansen av avelsvärden i populationen

Skapas av att olika individer har olika enskilt verkande alleler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är den additiva genetiska variationen viktig?

A

Den är viktig för avel eftersom den kan förutsäga hur mycket av en egenskap som kan förbättras genom selektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken information fås från skattning av additiv genetisk varians vid planerandet av ett avelsprogram?

A

för att förutsäga möjligheterna till genetiska förändringar i en egenskap genom urval och för att välja avelsmetod, dvs. korsning eller inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Koppling - arvbarhet och additiv genetisk varians?

A

Om den additiva genetiska variansen är större blir arvbarheten högre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken typ av geneffekter ger upphov till additiv genetisk variation?

A

Effekter där varje enskild allel i ett eller flera loci ger sitt bidrag till en egenskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan den additiva genetiska variationen användas till?

A

Förutsäga möjligheterna till genetisk förändring av en egenskap vid selektion.

Välja avelsmetod, t.ex. korsningsavel eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är residualvariation / miljövariation?

A

Den del av den totala variansen som inte kan förklaras av genetiska faktorer, inklusive miljöeffekter och slumpmässiga fel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Koppling - arvbarhet och residualvarians / miljövarians?

A

Desto större miljövariansen är desto mindre blir arvbarheten för egenskapen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är fenotypisk varians?

A

Den totala variansen i en egenskap i en population, inkluderar både genetisk och miljömässig varians.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en fenotyp?

A

Slutresultatet av alla effekter av både arv och miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är arvbarhet?

A

Mått på en egenskaps ärftlighet

Visar hur stor del av föräldrarnas fenotypiska överlägsenhet som kan förväntas föras över till nästa generation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

3 definitioner på arvbarhet?

A

Den är ett mått på hur stor del av en egenskaps variation som beror på arvet

Andelen additiv genetisk varians av den totala fenotypiska variansen

Talar om hur mycket av föräldrarnas fenotypiska överlägsenhet som kan förväntas överföras till avkomman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur beräknas arvbarhet?

A

Additiv genetisk varians / fenotypisk varians

h2 = 𝛔2A / 𝛔2P = VARA / VARP

Arvbarhet = Genetisk variation / All kvarvarande variation (efter korrigering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Arvbarhet - värde?

A

Ett värde från 0 till 1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

4 frågor om arvbarhet?

A

Hur stor del av variationen förklaras av arv

Hur mycket av föräldrarnas medelvärde (som avvikelse från totala medelvärdet) går i arv till avkomman

Hur mycket djurets eget resultat säger om avelsvärdet

Hur mycket information behövs för att få ett säkert avelsvärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Arvbarhet och genetiskt framsteg?

A

Ju högre arvbarhet desto större genetiskt framsteg

Det genetiska framsteget är lika med arvbarheten gånger selektionsdifferensen

Det genetiska framsteget är lika med arvbarheten gånger selektionsintensiteten gånger den fenotypiska spridningen (variansen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Arvbarhet och avelsvärdets säkerhet?

A

När man har fenotypselektion talar arvbarheten om hur bra mått fenotypvärdet är på avelsvärdet

  • Ju högre arvbarhet desto säkrare selektion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilken information fås från skattning av arvbarhet vid planerandet av ett avelsprogram?

A

hur mycket av den fenotypiska överlägsenheten hos en individ som kommer att ärvas till avkomman och att bestämma hur mycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ange två sätt som man kan beräkna arvbarheten (h2) på?

A

Man kan räkna ut arvbarheten som h2 = σ2A/σ2P.

Man kan även beräkna den med hjälp av linjär regression av avkommors och föräldrars fenotyper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Arvbarheten för en egenskap kan skattas med en regressionsanalys, regressionsanalysen svarar på frågan?

A

Hur mycket av avkommans resultat (y) förklaras av föräldrarnas resultat (x)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Ge 2 definitioner/förklaringar på arvbarhet?

A

Hur mycket avelsvärdet förändras vid en enhets förändring av fenotypvärdet

Andelen additiv genetisk varians av den totala fenotypiska variansen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Man brukar ofta hävda att det är näst intill omöjligt att nå lika hög säkerhet vid avelsvärderingen av en lågarvbarhetsegenskap (t.ex. mastitförekomst) som för en egenskap med medelhög/hög arvbarhet (t.ex. mjölkavkastning). Kommentera detta påstående.

A

Genom att använda avkommeprövning med stora avkommegrupper kan säkerheten bli lika hög som för en högarvbarhetsegenskap testad med individprövning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad innebär en hög resp låg arvbarhet?

A

Högre arvbarhet innebär att en större del av fenotypen beror på arvet.

Om den additiva genetiska variansen är större blir arvbarheten högre. Desto större miljövariansen är desto mindre blir arvbarheten för egenskapen

33
Q

Hur kan man öka arvbarheten för en egenskap?

A

Genom att försöka minska den miljöeffekt som finns och om man korrigerar för de kända miljöeffekter man har uppgift om i sin modell (minskar residualvariationen) kan arvbarheten öka. Även att egenskapen uttrycks fullt ut kan öka arvbarheten

34
Q

Arvbarheten är en så kallad populationsparameter/begrepp. Vad innebär det i klartext, och vilka konsekvenser får det för resultatet av avelsarbetet?

A

Då arvbarheten skattas för en viss population innebär det att värdet för arvbarheten endast gäller för den population där skattningen har skett. Arvbarheten kan förändras över tid och behöver skattas igen efter ett par år. Det går heller inte att använda den skattade arvbarheten för en annan population.

Arvbarheten är en populationsparameter eftersom det handlar om genetisk variation som beror på allelfrekvenser som är specifika för olika populationer

35
Q

Vad är ett avelsvärde?

A

En skattning av värdet av individens additiva alleler

36
Q

En (praktisk) definition av avelsvärde?

A

Medeltalet för en stor avkommegrupp från en individ (som avvikelse från hela populationen (populationsmedelvärdet) = halva avelsvärdet (TA) (det som den ena föräldern nedärver/transmitterar till avkomman)

  • eftersom bara hälften av förälderns gener nedärvs
  • resten av generna förväntas motsvara medel i populationen
37
Q

Varför kan avelsvärdena bara användas i den population där de har skattats?

A

Avelsvärdet är ett mått på effekten av att introducera djurets gener i den befintliga populationen och därmed inte direkt överförbart på andra populationer.

38
Q

Avelsvärden behöver skattas på nytt med jämna mellanrum, varför? Vad kan göra att avelsvärdena ändras?

A

Ny information från t.ex. syskon eller avkommor; arvbarheten ändras; eventuella fel i de första mätningarna; (nya egenskaper läggs till)

39
Q

Avelsvärden (EBV)?

A

EBV (estimated breeding value) - ett skattat avelsvärde (PBV förekommer också och det är samma sak)

En enkel skattning: EBV = bA/P *(P - ⲙ)

bA/P är regressionen av avelsvärdet på fenotypen

Om man har mätt informationen på djuret självt är bA/P = h2
EBV = h2 * (P - ⲙ)

40
Q

2 definitioner på djurets skattade avelsvärde?

A

Är en förutsägelse om hur djurets avkommor kommer att utvecklas i en viss egenskap, och inte ett mått på vad djuret självt har för resultat

Ger en uppfattning om vilket resultat man kan förvänta sig i kommande generationer av att använda det aktuella djuret (eller en grupp djur) i avel

41
Q

Vad är BLUP-avelsvärde?

A

Utnyttjar all tillgänglig information från släktingar
Korrigerar för miljöfaktorer (t.ex. ålder, kön)

Korrigerar för parning med bättre eller sämre individer än medeltalet

42
Q

Vad är negativ korrelation?

A

När en ökning i en egenskap är associerad med en minskning i en annan egenskap.

motsatt riktning

43
Q

Vad är positiv korrelation?

A

När en ökning i en egenskap är associerad med en ökning i en annan egenskap, ELLER en minskning i en egenskap är associerad med en minskning i en annan egenskap

ena ökar, andra ökar också och ena minskar, andra minskar också

samma riktning

44
Q

Vad är gynnsam eller ogynnsam korrelation?

A

Beskriver om korrelationen är fördelaktig (gynnsam) eller skadlig (ogynnsam) för avelsmålen.

45
Q

Vad beskriver korrelationen?

A

Korrelationen beskriver hur mycket två egenskaper hänger ihop

46
Q

En korrelation kan vara negativ, obefintlig och positiv?

A

negativ, -1: ena ökar, andra minskar

obefintlig, 0: inget samband

positiv, +1: ena ökar, andra ökar också och ena minskar, andra minskar också

47
Q

Korrelationen kan vara genetisk, miljömässig och fenotypisk?

A

genetisk, beror på geneffekter

miljömässig, beror på miljöeffekter

fenotypisk, beror på genernas uttryck i miljön

48
Q

Vad kan genetiska korrelationer bero på (generellt)?

A

Genetisk koppling (alleler nära varandra på kromosomen) och pleiotropi (ett anlag påverkar flera egenskaper; samma biologiska bakgrund till resultat i flera egenskaper)

49
Q

Hos kor är den genetiska korrelationen mellan mjölkmängd och mastit positiv medan den genetiska korrelationen mellan mjölkmängd och fertilitet är negativ. Tolka korrelationerna. Är de gynnsamma eller ogynnsamma?

A

Mycket mjölk - mycket mastit, ogynnsamt
Mycket mjölk - lite (låg) fertilitet, ogynnsamt

50
Q

När man vill förbättra egenskaper genom avel, varför är det viktigt att känna till både storleken och ‘tecknet’ på den genetiska korrelationen mellan egenskaper?

A

För att veta om aveln leder till gynnsamma eller ogynnsamma förhållanden, storleken förklarar hur väl egenskaperna följer varandra.

51
Q

Säkerhet vid selektion?

A

Ett mått på hur nära en individs avelsvärde predikterar dess faktiska genetiska värde. Högre säkerhet innebär att selektionsbesluten är mer tillförlitliga.

52
Q

Förklara innebörden av begreppet säkerhet ”(rTI)”.

A

Säkerheten mäter hur starkt sambandet är mellan ditt beräknade avelsvärde och det sanna avelsvärdet (=avelsmålet). Med andra ord mäter säkerheten korrelationen mellan avelsmål och det skattade avelsvärdet.

53
Q

Hur stor säkerheten blir beror bla på?

A

Egenskapens arvbarhet

Informationskällor i avelsvärderingen

Släktskap

Antal individer i varje informationskälla

Hur väl man lyckas beakta miljöeffekter

54
Q

Värde på säkerhet?

A

Säkerheten (rTI) har ett värde mellan 0 (nonsens) och 1 (perfekt)

55
Q

Hur stor säkerhet kan man få maximalt vid avkommeprövning? Varför?

A

(Nära) 100%. Med många avkommor jämnas de mendlande bidragen och bidraget från mödrarna ut och blir i medeltal noll, det som blir kvar är faderns halva avelsvärde.

56
Q

När är individprövning användbart, och ger god säkerhet, i avelsvärderingen?

A

Individprövning kan användas för egenskaper som kan mätas på de djur som ska få avelsvärden (i levande skick). Säkerheten beror på egenskapens arvbarhet. För egenskaper med låg arvbarhet ger individprövning dålig säkerhet, medan det kan bli riktigt bra säkerhet med individprövning för egenskaper med hög arvbarhet.

57
Q

Vilka faktorer påverkar säkerheten för genomisk avelsvärdering?

A

Effektiv populationsstorlek, referenspopulationsstorlek, arvbarhet och genomlängd

58
Q

Vad är Heterosis/korsningseffekt?

A

Förbättring i prestanda eller egenskaper hos avkomma från korsning av två olika raser eller populationer jämfört med föräldrarna

korsningseffekt=heterosis. Avkomman blir bättre än medel av föräldrarna

59
Q

När uppstår Heterosis/korsningseffekt?

A

uppstår när korsningsavkomman blir heterozygot i många loci. I detta tillfälle utnyttjar man de icke-additiva genetiska effekterna.

Om korsningsdjuren är bättre än den bästa renrasig

60
Q

Hur beräknas heteros?

A

Heteros % = (Korsningsmedeltal - Renras medeltal / Renras medeltal) *100

61
Q

Heteros bygger på?

A

Dominanseffekt

Hamnar vi över eller under linjen så finns dominans och således heteros (%)

62
Q

Heteros och arvbarhet?

A

Egenskaper med låg arvbarhet oftast hög heteros (utrymme för mer icke-additiv genverkan)

Korsningseffekt är mest betydelsefull för egenskaper med låg arvbarhet

63
Q

Vad innebär Genotyp-miljösamspel, GxE?

A

Variation i hur olika genotyper svarar på olika miljöförhållanden. Ett genotyp-miljösamspel innebär att den relativa prestandan av olika genotyper ändras beroende på miljön.

En variant av genetisk korrelation

Vissa nivåer av genotypen fungerar bättre med vissa nivåer av miljöfaktorn

64
Q

Vad kan genotyp-miljösamspel betraktas som?

A

Kan betraktas som indirekt selektion,
vi selekterar för en egenskap (t.ex. tillväxt på station) men egenskapen uttrycks i en annan miljö, vilket vi kan betrakta som en annan egenskap

Om den genetiska korrelationen inte = 1 får vi lägre genetiskt framsteg än förväntat

65
Q

Ge 3 definitioner/förklaringar på Samspel arv-miljö; Genotyp-miljö samspel?

A

uppträder när olika genotyper har olika känslighet för en specifik miljöfaktor

den variation som uppstår genom specifika kombinationseffekter mellan arv och miljö

uppstår när det delvis är olika gener som påverkar en viss egenskap i skilda miljöer

66
Q

Vad är Selektionsrespons/genetiskt framsteg?

A

Skillnaden i medelvärde efter en generation av selektion och reproduktion

Ju högre arvbarhet desto större genetiskt framsteg

67
Q

Hur beräknas genetiskt framsteg?

A

Det genetiska framsteget är lika med arvbarheten gånger selektionsdifferensen

eller

Det genetiska framsteget är lika med arvbarheten gånger selektionsintensiteten gånger den fenotypiska spridningen (variationen)

68
Q

Vilka faktorer påverkar hur stort genetiskt framsteg man får i en egenskap?

A

Antalet egenskaper i avelsmålet; additiva genetiska variationen i egenskapen; säkerheten i avelsvärderingen; andel selekterade djur; hur de selekterade djuren används; generationsintervallets längd

69
Q

Vilken varianskomponent är av störst intresse när man vill skatta det genetiska framsteget för en egenskap, och varför?

A

Den viktigaste varianskomponenten är σA, som beräknar additiva genetiska egenskaper (Hur mycket varje individs egenskap skiljer sig från medelvärdet).

70
Q

Genetiskt framsteg och selektionsintensitet?

A

Att ha en hög selektionsintensitet leder till ett ökat genetiskt framsteg

71
Q

Beskriv vad som menas med selektionsintensitet.

A

Selektionsintensitet (kallas även urvalsintensitet) är en standardiserad selektionsdifferens. Beskriver alltså hur mycket bättre de djur som selekterats för avel är gentemot populationen i stort – men på en standardiserad skala, utan måttenheter.

Påverkas av andelen selekterade djur; selektionsintensiteten minskar när andelen selekterade djur ökar.

72
Q

Vad är selektionsintensitet (enkelt)?

A

mått på hur “skarp” selektionen är

Ju färre vi behöver som föräldrar desto mer extrema djur kan vi välja

73
Q

Vad ger hög selektionsintensitet?

A

En låg andel selekterade djur ger hög selektionsintensitet och stor genetisk förändring

Ju högre selektionsintensitet desto snabbare genetisk förändring

74
Q

Hur beräknas selektionsintensitet, i?

A

i = S / 𝞂P
Selektionsdifferens dividerat med den fenotypiska variationen

eller

Andel selekterade (p) ger selektionsintensiteten (i) från en normalfördelningstabell

75
Q

Finns andra sätt att öka selektionsintensiteten?

A

öka de som finns att välja bland -> finns fler att selektera

76
Q

Ett sätt att öka selektionsintensiteten är att selektera ett fåtal handjur för avel. Finns det några nackdelar med detta? Kan man öka selektionsintensiteten på andra sätt?

A

Man riskerar högre grad av inavel, med möjlig inavelsdepression som följd.

Man kan också öka selektionsintensiteten genom att öka antalet testade djur, dvs antalet djur man har att välja bland när man ska selektera. Till följd av ett större antal djur att välja bland så kommer andelen selekterade att minska selektionsintensiteten ökar.

77
Q

Vad är generationsintervall, L?

A

Föräldrarnas genomsnittliga ålder (medelvärdet) när de avkommor föds som ska bli föräldrar i nästa generation

Till exempel om ens mamma är 31 år och ens pappa är 34 år blir generationsintervallet 31 + 34 / 2 = 32,5 år.

Ett långt generationsintervall innebär att avelsarbetet tar längre tid, det tar längre tid att få genetiska framsteg medan ett kort intervall ger snabba förändringar.

78
Q

Två definitioner/förklaringar på generationsintervall?

A

Generationsintervallet är föräldrarnas genomsnittliga ålder då de avkommor som ska selekteras föds

Ett kort generationsintervall ger ett snabbt genetiskt framsteg

Husdjurens genetik och avel - Husdjursavel (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions