Gruppdiskussion selektion och framsteg Flashcards
Vilken varianskomponent är av störst intresse när man vill skatta det genetiska
framsteget för en egenskap, och varför?
Den viktigaste varianskomponenten är σ2A, som beräknar additiva genetiska egenskaper
Om du skulle beräkna den genetiska förändringen i en egenskap per generation,
förklara hur du skulle gå till väga (dvs vilken formel du skulle använda) om:
● selektionen baseras på ett enskilt fenotypvärde mätt på individerna själva
Tper generation = h^2 x i x σP
Tper generation = h^2 x S
Om du skulle beräkna den genetiska förändringen i en egenskap per generation,
förklara hur du skulle gå till väga (dvs vilken formel du skulle använda) om:
- selektionen baseras på ett skattat avelsvärde för en enda egenskap
∆Tper generation = rTI x i x σA
Om du skulle beräkna den genetiska förändringen i en egenskap per generation,
förklara hur du skulle gå till väga (dvs vilken formel du skulle använda) om:
- Ange också ifall någon komponent i formeln kommer att ändras om avelsmålet inkluderar två egenskaper.
σA ändras till σT där σT = (v1^2 x σA1^2 + v2^2 x σA2^2 + 2v1v2 x σA1A2)^0,5
c. Det är oftast mer relevant att beräkna det genetiska framsteget (förändringen) per år. Varför?
För att generationer är
lite krångliga att hantera eftersom de ofta överlappar
med varandra. Individer från olika generationer finns
ofta i avel samtidigt, det är sällan man helt ersätter en
generation med nästa. När man räknar per år är det
också möjligt att jämföra till exempel tillväxt mellan olika
djurslag som har helt olika generationsintervall, eller om
man vill jämföra individprövning med
avkommeprövning.
För att beräkna förändringen per år behöver du känna till generationsintervallet. Vad
mäter det?
Generationsintervallet är den genomsnittliga åldern för föräldrarna när avkomman som ska användas i avel har fötts.
Vad är framförallt viktigt att beakta vid avel i en liten husdjurspopulation (ras)?
Det är viktigt att beakta att inavelsgraden inte blir för hög. I en liten population är chansen hög att inavelsgraden stiger drastiskt. För att minska risken bör man ha så mycket information som möjligt om alla individer, så att man vet mer om deras genetiska information. Detta gör det möjligt att undvika inavel, att avla för olika egenskaper samt att bevara rasen/husdjurspopulationen
Och ibland kan det vara bra att inte ha så strikt ”rastänk” utan tillåta styrd immigration
från andra populationer. Prioritet bör ligga på
fruktsamhet och livskraft (för om inte det funkar spelar
resten inte någon roll).
I husdjursavel är man inte bara intresserad av det förväntade genetiska
framsteget utan även det realiserade framsteget.
- Varför?
- Hur kan man skatta det realiserade genetiska framsteget?
- Det realiserade framsteget är i regel lägre än det förväntade. Vad kan det bero på?
- Man är intresserad av det realiserade framsteget på grund av att man kan se om
avelsarbetet funkade och se om man har fått in några ogynnsamma egenskaper. - Detta värde går att skatta genom att plotta blup avelsvärde jämfört med födelseår.
- Det realiserade värdet är ofta lägre på grund av felskattade genetiska parametrar, fel i avelsvärdering, selektionsintensiteten lägre än väntat, selektion för fler egenskaper än planerat, varierande mängd information i kombination med stark ogynnsamma
genetiska korrelationer, generations intervallet längre än förväntat.
- Du har blivit ombedd att göra ett avelsprogram för ett visst djurslag. Du har fått veta att fokus ska ligga på selektion inom ras (med andra ord, inte korsningsavel) i ett system med en öppen kärna. Du har också fått veta att djurslaget har en ganska stor populationsstorlek och
att artificiell insemination (AI) kan användas.
a. Gör en lista på de olika steg du behöver beakta när du ska göra ett avelsprogram
- Sätta upp ett avelsmål
- Välja selektionskriterier
- Designa avelsprogram
- Registrera djur
- Utvärdera djur
- Selektera och para djur
- Övervaka framsteg och omforma vid behov
- Sprida förbättring
Avelsstrategier skiljer sig mellan djurslag.
- Vilka huvudsakliga faktorer orsakar dessa skillnader? Exemplifiera med hjälp
av kor och får
- Ekonomiska faktorer
- Storleken och lönsamheten i produktion skiljer sig avsevärt
- Avelsmålen och selekteringen har olika grunder
- Registrering av egenskaper och arvbarhet
- Generellt sett enklare registrering för får (egenskaperna är inte lika könsbundna)
- Artificiell inseminering nyttjas för kor men inte för får- möjliggör
snabbare genetisk spridning och effektivare genetisk förbättring - Tillgång till genetiskt material är större för kor vilket möjliggör bredare genetisk spridning
- Antal avkommor skiljer sig mellan djurslagen
- Generationsintervallet är lägre för får
- Egen rekrytering av hondjur för båda djurslagen
Vilka huvudsakliga motiv finns det för att använda korsningsavel?
Kombinera egenskaper och utnyttja heterosis för att skapa bättre djur
Vilken/vilka typer av geneffekter utnyttjas i korsningsavel?
Vid kombinering av egenskaper från olika raser/linjer utnyttjas additiva genetiska effekter.
Vid korsningseffekter (heteros) utnyttjas icke-additiva genetiska effekter, dominans eller epistasi.
Varför ska korsningsavel alltid kombineras med selektion inom ras?
För att uppnå genetiskt framsteg
Om raserna man korsar
inte håller hög genetisk nivå så räcker inte korsningseffekten till för att kompensera för att
föräldraraserna är dåliga.
Det finns olika modeller av korsningsavelsprogram. Beskriv kortfattat principen, samt motiv, för följande modeller:
- Tvåraskorsning (F1 korsning)
Två olika raser korsas med varandra och bildar en 100% heterosavkomma
Motiv: Öka köttansättning på avkomman tex lamm och kalv eller göra en upgrading där
inhemska sämre raser korsas med en bättre ras (Om man fortsätter att korsa in den ena rasen i den andra)
- Treraskorning (terminal sire)
Två renraser korsas och sedan korsas avkomman med en tredje ras
Motiv: man kan förbättra vissa specifika egenskaper, tex ullproduktion, tillväxt mm. och kombinerar egenskaper i
”slutavkomman”
– t.ex. slaktgrisarna som föds i kullar av mammor selekterade för modersegenskaper och
som får sina slaktkroppsegenskaper och tillväxt framförallt från pappan. På så sätt behöver man inte selektera papparaserna för modersegenskaper (dom blir aldrig mammor till slaktgrisarna) och inte lägga lika stort selektionstryck för tillväxt och köttighet på
mammaraserna. Man håller uppe heteroseffekten
- Fyrrasskorsning
Används till fjäderfä där individ A och B bildar AB och C och D bildar CD, sedan korsar man avkommorna AB och CD med varandra och får avkomman ABCD som används i bruksbesättningar
Motiv: avelsbesättningarna behöver inte vara så stora och man får korsningseffekt även
på ”pappa-linjerna” - Rotationskorsning
När man fortsätter aveln genom att man börjar om och korsar en tex treraskorsning med den första rasen som användes i avelsprogrammet.
Motiv: upprätthålla heterosis, men man får inte lika hög heterosis som om man har en sk terminal korsning, men fördelen är att man kan rekrytera egna djur på gården istället för att köpa in alla rekryteringsdjur.
Finns det någon gräns för hur hög säkerheten kan bli när man bara har information från föräldrarna (även om man har helt säkra avelsvärden från föräldrarna)? Förklara varför.
På grund av det mendlande arvet kan man som högst nå en förklaringsgrad på 50% när det enbart finns information från föräldrarna. 50% förklaringsgrad = en säkerhet på 0,71 (dvs √0,5)
