hunger och mättnad Flashcards
fetma, kroppssammansättning
1
Q
Vilken information använder hjärnan?
A
- Finns det mat i GI – apparaten?
o Kaloriinnehåll
o Volym
o Korttidsreglering. Prediktiv
o Viktigaste faktorn för ” normal måltidskontroll” - Finns tillgänglig energi i blod/vävnad?
o Insulin (avsoeglar blodsocker)
o Glukos och fettsyror i blod – framförallt varning vid lågt - Fettdepåer
o Långtidsreglering
2
Q
Vad innebär korttidsreglering?
A
- Finns det mat i GI – systemet?
o Vi blir hungrigare och hungrigare om vi inte äter - Sker detektion av näringsämnen: sockerarter, lipider/fettsyror och aa/ peptider
- Distension och tryck/beröring registreras via vagusnerven och når nucleus tractus solitarius och signalerar då en mättnadskänsla.
3
Q
Hur signalerar GI – kanalen närvaron av näringsämnen i lumen?
A
- Enteroendokrina celler med molekylära detektorer för näringsämnen. När dessa celler utsöndrar peptider in mot tarmen verkar peptiderna på vagus – terminaler och på hjärnan (via cirkulationen)
- Enteroendokrina celler kan också aktivera vagus synaptiskt (glutamat)
4
Q
Vilka är dem enteroendokrina cellerna? Vad reglerar dem?
A
- Viktigaste celltypen för detektion av näringsämnen
- > 10 typer
- utsöndrar hormoner
- reglerar sekretion, peristaltik, insulinfrisättning (socker i tarmen -> mer peptidfrisättning -> mer insulin), upptag av näringsämnen och aptit
5
Q
vi har detektormolekyler, hur fungerar dem?
A
- Notera att det finns molekyler som kan detektera glukos, andra som kan detkera aa och det finns vissa som kan detektera fettsyror. När dem detekterar kan dem via olika mekanismer att trigga bla Ca – inströmning och frisättning av peptidhormon.
- glukos
o SGLT
o GLUT2
o T1R1 - Aminosyror
o CaSR - Fettsyror
o FFARs
o GPR119
6
Q
Hur fungerar enteroendokrina celler och aptitreglering?
A
- Distension och närvaro av mat triggar frisättning av massa olika hormon. Lättare att detektera närvaro av mat jämfört med frånvaro av mat. Olika celler och deras peptider: - P/D1 celler -> grehlin Enterokromaffina celler -> 5HT L – celler -> GLP P – celler -> leptin I – celler -> CCK, cholecystokinin - Men enteroendokrina celler är inte bara involverade i aptit.
7
Q
Vilka är dem aptitreglerande peptiderna?
A
- Mättnad o CCK o GLP – 1 – glucagon – like peptide o PYY – peptide YY - Hunger o Ghrelin - Verkar på vagala afferenter, i hjärnanstammen och i hypothalamus genom att cirkulera i blodbanan. - Många bildas även av neuroner i hjärnan
8
Q
Berätta lite om ghrelin!
A
- Peptidhormon
- Frisätts av P/D1 – celler i fundus
- Namn: GH releasing
- Ökar vid fasta – minskar efter måltid
- Styrs av nutrienttillgång i övre tunntarm
- Ökar aptit
- Minskar vid bariatrisk kirurgi
- Verkar på vagusfibrer, hjärnstammen, hypothalamus, belöningssystemet
9
Q
Berätta lite om cholecystokinin, CCK!
A
- I – celler i duodenum
- Hämmar ventrikeltömning -> ger mer tid att bryta ned mat i tunntarmen
- Har mat i systemet -> Stimulerar bildning och frisättning av galla
- Aptithämmande
o Vagusafferenter
o Hjärnstam
o Även indirekt via långsam ventrikeltömning
10
Q
Berätta lite om peptid YY (PYY)
A
- Peptid från L – celler i tunntarm
- Ökar vid födointag
- Minskar aptiten
- Verkar i hypothalamus och på vagusafferenter
11
Q
Berätta lite om Glucagon – like peptide (GLP – 1)
A
- Peptid från L – celler i tunnatarmen och colon
- En incretin (ökar insulinfriästtning som svar på glukos)
- Ökar vid födointag och minskar aptiten
- Hämmar ventrikeltömning (ileal brake)
- Verkar i hypothalamus och på vagusafferenter
- Bryts ned av bla dipeptidyl peptidas 4 (DPP4)
12
Q
Nervcellskretsar för korttidskontroll?
A
- Hjärnstam + hypothalamus
o Långtidskontroll: hypothalamus - Decerebrerade djur (saknar hypothalamus och bark)
o Måste matas
o Men kan reglera måltidsstorlek - Nucleus tractus solitarius
o Vagusafferenter
o Får nervceller med neuropeptider som CCK, GLP – 1 osv. - Skickar information till bla hypothalamus
13
Q
Hur frisätts insulin och var verkar det?
A
- Frisätts av betaceller vid hög blodglukos -> hämmar aptit
- Verkar i hypothalamus
o Passerar blod – hjärnbarriären
14
Q
Var detekteras glukos och när är det som viktigast?
A
- Detekteras av levern och hjärnan
o Levern detekterar även fettsyror - Förmodligen viktigast vid långvarig fasta och patologi
- Mitt blodsocker är lågt?
15
Q
Energibalans?
A
- Ta in lika mkt som du göt av med! Annars slutar det i övervikt eller undervikt.
16
Q
Vad är lipostat – teorin?
A
- Återkoppling från fettreserverna
- Påverkar aptit och metabolism
- Finns en inställd nivå för hur mkt man ska väga, ungefär. Djuret i diagrammet höll samma vikt vid frivilligt matintag, gick ned i vikt vid svält och gick upp vid tvångsmatning, men den gick tillbaka till grundnivån vid normala förhållanden.
