gallstenspankreatit Flashcards

1
Q

Vilken funktion har pankreas?

A
-	Endokrin funktion
o	Metabolism
♣	Insulin, glukagon
-	Exokrin funktion
o	Matspjältning
♣	Amylas – spjälkar polysackarider
♣	Trypsin – spjälkar proteiner
♣	Lipas  spjälkar lipider
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför får man pankreatit?

A
  • Av gallsten och alkohol främst

- annars läkemedel, post ERCP, Idiopatisk, autoimmun, ischemi, tumör, hereditär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vem får gallsten och vad är det?

A
  • Överviktig, kvinna och 40+
  • Gallsten kan indelas i kolesterol- eller gallsalter
    o Rubbas homeostasen kan kolestorolkristaller bildas
    o Tillsaman med mucin och minskad motilitet kan gallsten bildas
  • Pigmentgallsten består huvudsakligen av bilirubin
  • Äter man mkt fett utsöndras en högre mängd kolesteroll vilket gallblåsan inte kan ta hand om, blir först kristaller och sedan stenar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad orsakar akut pankreatit?

A
  • gallsten och alkohol är vanligaste orsaken, utgör ca 80% av alla akut pankreatit
  • motilitet totalt cirka 4%
    o svår pankreatit < 80%
    ♣ tidig mortalitet framför allt pga organsvikt
    ♣ sen mortalitet framför allt pga infektiösa komplikationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka är mekanismerna vid akut pankreatit?

A
-	Intracellulärt i acinarceller
o	Zymogen aktiveirng
o	Autofagi
o	Oxidativ stress
o	Dysfunktion mitokondrier
o	Dysfunktion endoplasmatisk
  • Inflammatoriskt svar
    o NF- kappa B aktivering
    o Lokal inflammation; DAMP och inflammasomer
    o Systemisk inflammation
-	MOS – multi – organ – svikt
o	Abnormiteter i mikrocirkulationen
o	Koagulationsrubbning
o	Bakteriell translokation och sekundär infektion
o	Betydelsen av adipös vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är zymogen aktivering?

A
  • Trypsin i acinarceller kan inducera celldöd och inflammation i pankreas. Detta sker tidigt i förloppet.
  • Trypsin aktiveras genom ändrad Ca 2+ nivå, omflyttning av lyzosomer och av ändrat PH
  • Om trypsin aktiveras för tidigt kan det leda till celldöd
  • Zymogen är den inaktiva formen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur går calciumsignalering till?

A
  • Calcium är viktig i en del av fysiologiska processer, exv omsättning av energiberoende.
  • Kvarstående förhöjd intracellulär nivå starar en patologisk process och aktiverar trypsin.
  • Ca 2+ kommer från calcium kanaler och leder då till ett ökat intracellulärt inflöde.
  • Den intracellulära omfördelningen sker via ER och mitokondrier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur lagras pankreasenzym intracellulärt?

A
  • Som inaktiva zymogengranula
  • Zymogener co – lokaliseras med lysosomala hydrolaser. Det leder till prematur trypsogenaktivering.
  • Kräver även lågt PH för att processen ska starta. Exv via protonpumpar i vacuoler, då aktiveras cathepsinB vilket leder till ökning av intracellulärt Ca 2+.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är autofagi och vilken är dess koppling till akut pankreatit?

A
  • Autofagi är en lysosommedierad process avsedd att eliminera proteinaggregat och organeller.
  • Vid akut pankreatit sker elimination av aktiverade zymogener. Hämmad autofagi kan medföra att aktiverat trypsin släpps ut.
  • Mitofagi= autofagi av mitokondrier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När och var sker oxidativ stress?

A
  • Tidigt i acinarceller.
  • I det systemiska inflammatoriska svaret.
  • Blir det för kraftigt så mäktar inte dem skyddande mekanismerna med utan det blir krosnikt istället
  • Oxidativ stress innebär ROS (reactive oxygen species) med NADPH oxidase och mitokondriedysfunktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad har ROS för roll i oxidativ stress?

A
  • ROS i acinarceller främjar apoptos
  • ROS medför minskad ATP, vilket leder till nekros och bidrar till det inflammatoriska svaret.
  • Oxidativ stress i neutrofiler bidrar till att underhålla lokal och systemisk inflammation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

När uppstår redox signalering?

A
  • När det är obalans i intracellulär redox status uppstår oxidativ skada. Detta uppreglerar proinflammatoriska gener genom ativering av NF – kappa B vilket resulterar i IL- 1beta, IL – 6 och TNF – alfa.
  • Ca 2+ homeostas är känslig för redox status då det innebär en ökad koncentration av Ca 2+ i cyosolen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer om dysfunktion av mitokondrier uppstår?

A
  • Mitokondrier producerar huvuddelen av energi genom ATP, förlust av ATP medför i nekros.
  • Mitokondrier genererar ROS, vilket är skadligt. Frisättning av mitkondrieinnehåll i cytosolen, ATP brist och därmed cellskada. Mitokondrie – ROS kan starta inflammasom – beroende aktivering av inflammation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan mitokondrier inducera apoptos?

A
  • Genom frisättning av cytokrom C
  • Ca 2+ transport från ER till mitokondrier. Detta medieras av membrankomplex och är en fysiologisk process. Om mitokondriens kapacitet av att lagra och buffra Ca 2+ överstigs leder det till mitokondriedysfunktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad händer vid dysfunktion av ER?

A
  • Kan inducera celldöd och starta inflammation.
  • Tidig process vid akut pankreatit.
  • Eventuellt oberoende av trypsinogenaktivering.
    Ackumulering av felveckat chymotrypsin i ER leder till ER – stress och apoptos.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan man sammanfatta den tidiga processen?

A
  • Trypsin aktiveras för tidigt i acinar cellen ist för i duodenum. Detta leder till ökat Ca och ett lägre PH
  • Kroppen energinivå fungerar inte pga dysfunktion mitokondrier
  • Och proteintransporten i ER fungerar inte heller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka inflammationssvar vid akut pankreatit finns?

A
  • Lokal inflammation

- Systemiskt inflammationssvar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur aktiveras NFkappaB? Och vad sker?

A
  • Acinarcell inflammatorisk cell
  • Aktivering av NFkappaB är centralt, vilket sker tidigt av transkriptionsfaktorer.
  • NFkappaB translokeras till cellkärnan, leder till en ökad koncentration av Ca 2+ i cytosolen och PKC aktiveras.
  • TNF alfa och IL8 syntetiseras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur ser den lokala inflammationen ut?

A
-	DAMP
o	Antigener
o	Frisätts vid nekros
-	Innate immunsvar
o	Känner igen DAMP
♣	PRR på cellytan. Toll – lika receptors hör till gruppen PRR
  • Steril inflammation
  • Två signaler till den inflammatoriska cellen
    o Signal 1 sker genom aktivering av TLR
    ♣ Aktivering av NFkappaB och transkription av proinflammatoriska cytokiner såsom IL1 och IL18.
    o Signal 2 sker också genom DAMP
    ♣ Aktivering av inflammasom
    ♣ Konversion av interleukiner till dess aktiva form.
20
Q

Vad innebär systemisk inflammation?

A
  • Startar med frisättning av IL1 och TNF alfa från immunceller
    o Via DAMP
    ♣ Aktivering av leukocyter
    ♣ Uppreglering av adhesionmolekyler på blodkärl
  • Migration av leukocyter till pankreas
  • Neutrofiler infiltrerar pankreas tidigt är första linjens försvar och kommer inom ett par timmar.
  • Rekryteras av kemokiner – acinarceller frisätter IL8-
  • Monocyter infiltrerar samtidigt som neutrofila
    o Tar över efter ca 24 h
    o Utsöndrar proinflammatoriska cytokiner såsom IL1, IL6 och TNFalfa.
  • Endoteliala adhesionsmolekyler
    o Nödvändiga för migration av immunceller
    o P och E selektin är endotelia receptorer som binder till adhesionsmolekylerpå leukocyter
  • Aktiverade leukocyter frisätter proteolytiska enzym och ROS
    o Endotelskada
    o Skada på pankreatiska parenkymceller.
21
Q

Vilka är dem inflammatoriska mediatorerna i systemisk inflammation?

A
  • IL1, IL6, TNF alfa har en centralroll
  • Dem frisätts av aktiverade MQ. Lymfocyter och fibroblaster
  • Ökar et inflammatoriska svaret
    o Aktiverar MQ
    o Stimulerar frisättning av andra inflammatoriska mediatorer
22
Q

Vad är IL1?

A
  • Syntetiseras av MQ som proIL – 1
  • Aktiveras av caspase 1
  • Cellproliferation, differentiering och apoptos
23
Q

vad är TNF alfa?

A
  • Frisätts tidigt vid AP

- Uppreglering av andra cytokiner, syntes av fria syreradikaler, celldöd och endotelaktivering

24
Q

Vad är IL6?

A
  • Senare i förloppet
  • Aktiverar T och B lymfocyter och koagulationskaskad
  • Leder till SIRS; feber, leukocytos och frisättning av akutfasreaktanter såsom CRP
  • Anti – inflammatoriskt svar= compensatory anti – inflammatory response syndrome; löslig TNF – receptor, IL10, IL11
25
Q

Hur kan man sammanfatta inflammationssvaret?

A
  • Acinarceller och lokala immunceller
    o Innate immunsvar
  • Aktivering och rekrytering av immunceller
    o IL1, IL6 och TNF alfa är centrala
26
Q

Vilken är den cirkulatoriska påverkandet?

A
-	Mikrocirkulation
o	Leukocytadhesion
o	Trombocytaggregation
o	Hemokoncentration
o	Vasokonstriktion
-	Minskat blodflöde till pankreas
-	Ökad kapillärpermiabilitet
-	Systemisk cirkulation
o	Ökad kärlpermeabilitet
♣	Öde,, pleuravätska och ascites
o	Endoteldysfunktion bidrar till kapillärläckage, ödem och sekvestrering av aktiva immunceller
o	Nedsatt kardiell kontraktilitet vid höga nivåer av inflammatoriska mediatorer och medieras av NO.
27
Q

Vilken är koagulationssystemets samband?

A
  • Samband mellan inflammation och koagulation
    o Positiv feed – back system
    o Aktiverar koagulationssysteem
    o Minskning av antikoagulationsfaktorer och minskad fibrinolys
28
Q

Vad leder bakteriell translokalisation till?

A
  • Bakterier från tarmlumen
  • Nedsatt perfusion i tarm och medför ökad permeabilitet
    o Förändring av cirkulation och koagulation
    ♣ Bakterietranslokalisation från tarm till vätskeansamlingar och nekroser - Infektioner och abscesser senare i förloppet
29
Q

Vad står MOS för?

A
  • Multiorgansvikt
  • Det får man vid för kraftigt immunsvar
  • Om det är en tidigt steril inflammation
  • Senare i förloppet bakteriell komplikation
30
Q

Vilka symtom får man vid akut pankreatit?

A
-	Snabbt påkommen buksmärta
o	Eventuellt utstrålning mot ryggen
-	Illamående och kräkning
-	Subfebrilitet
-	Cirkulatorisk påverkan
31
Q

Vilka klinsika fynd och symtom kan man finna vid pankreatit?

A
  • Palpationsöm vid den övre delen av buken
    o Eventuellt med utstrålning mot ryggen
    o Eventuellt lokal peritonit
  • Illamående och kräkning kan förekomma
  • Eventuellt takykardi och hypotoni (lågt BT)
  • Senare i förloppet kan man hitta Cullens och Grey turners tecken – blåmärken vid navel och flank.
32
Q

Hur diagnosisterar man akut pankreatit?

A
  • Buksmärta övre delen av buken
  • Amylas > 3 gånger över referensvärdet
  • Radiologiska tecken på akut pankreatit
  • Minst två av dessa ska vara uppfyllda för att diagnosen akut pankreatit ska föreligga
  • Serumanalys
    o Högst initialt
    o Används inte för att följa förloppet
    o Ingen korrelation till svårighetsgrad
  • Serumlipas
    o Förhöjningen kvarstår längre än amylas
  • Andra blodprover
    o CRP, blodstatus, elstatus, leverstatus
  • Radiologisk diagnostik
33
Q

Vilka är differentialdiagnoserna?

A
  • Ulcus ventrikuli/ duodeni med/ utan perforation
  • Cholecystit, cholangit
  • Aortaaneurysm
  • Ileus – kan ge kräkningar
  • Hjärtinfarkt
  • Basal pneumoni
34
Q

Vilken är anamnesen, status osv?

A
  • Alkohol
  • Gallstenar
  • Allmäntillstånd
  • Cirkulatorisk påverkan
  • Blodprover
  • EKG
  • UL – förekomst av gallsten
  • DT – vid differentialdiagnostiska svårigheter
  • Värdeirng av patienten avsende
    o Vårdnivå – föreligger organsvikt? Isf intensivvård
    o Vätskebehov – blodtryck, diures
    o Smärtstillning
35
Q

Hur klassificerar man akut pankreatit?

A
  • Atlantaklassificering, reviderad 2012
    o Mild pankreatit, frånvaro av lokala komplikationer och/eller organsvikt
    ♣ Ca 80%
    ♣ Läker i regel ut inom en vecka

o Medelsvår
♣ Övergående (< 48 h) organsvikt och/eller lokala komplikationer

o Svår
♣ Organsvikt > 48h
♣ I regel en eller flera lokala komplikationer

o Interstitiell ödematös pankreatit
♣ Svullen och ödem
♣ I regel viss inflammation peripankreatiskt

o Nekrotiserande pankreatit
♣ Nekros av pankreas och/eller perpankreatiskt
♣ Förloppet variabelt; nekroserna kan vara sterila eller infekteras, kvarstå solida eller likefieras, försvinna spontant eller kvarstå

36
Q

Vilken är den tidiga fasen av akut pankreatit?

A
  • Tidig fas
    o Systemiskt svar på lokal pankreas skada
    o Cytokinkaskad syns som SIRS
    ♣ Kvarstående SIRS medför risk för utveckling av förekomsten av och graden av organsvikt
    ♣ Lokala komplikationer kan uppstå men de avgör inte svårighetsgraden. Morfologiska förändringar är inte proportionella till svårigheten på organsvikt.
37
Q

Vilken är den sena fasen av akut pankreatit?

A
  • Kvarstående tecken på systemisk inflammation eller lokala komplikationer
  • Kvarstående organsvikt styr svårighetsgraden
  • Det är i regel i denna fas som lokala komplikationer uppstår
38
Q

Vilken är den lokala komplikationen?

A
  • akut peripankreatisk vätskeansamling
  • akut nekrotisk ansamling, avgränsad nekros
  • övriga lokala komplikationer: ventrikelretention, portavenstrombos, pseudoaneurysm och kolonnekros
  • bör misstänkas vid kvarstående eller återkommande buksmärta, tilltagande organdysfunktion och/eller kliniska tecken till sepsis.
39
Q

Vilken är den systemiska komplikationen?

A
  • Försämring av sedan tidigare föreliggande systemsjukdom
  • Organsvikt
    o Respiratorisk
    o Kardiovaskulär
    o Renal
    o Scoringsystem för att bedöma huruvida organsvikt föreligger samt grad av organsvikt
40
Q

Hur bedömer vi organsvikt?

A
  • icke – pankreatit specifika scoringsystem
  • prediktivt värde
    o marshallscore – respiration, kardiovaskulär renal funktion
    o SOFA – respiration, koagulation, lever, kardiovaskulär, CNS, renal funktion
    o APACHE 2 – respiration, kardiovaskulär, renal CNS, temperatur, PH, Na, K, hemtokrit, LPK
41
Q

Hur bedömer man svårighetsgraden?

A
  • Ransonskriterier; vid alkoholutlöst pankreatit
  • Glasgowkriterier
    o Även gallstenspankreatit
    o > 3 poäng indicerar svår pankreatit
    ♣ Se labvärden i föreläsning
42
Q

Vilka är riskfaktorerna för att utveckla en svår pankreatit?

A
  • Ålder över 65 år
  • BMI > 30
  • CRP > 150 inom 48 h
  • Procalcitonin > 3,8
  • Hypovolem vid ankomst
  • Förstagångspankreatit
  • Grey turner – eller cullens tecken
  • Pleural effusion
43
Q

Vilka är faktorerna som talar för en mild pankreatit?

A
  • HAPS: inte peritonit, normalt hematokrit, normal kreatinin
    o Mkt hög prediktion för mild pankreatit
  • Kliniskt opåverkad
  • Inga sviktande organsystem eller organsvikt som reverseras inom 48 h
44
Q

Hur ser behandlingen ut?

A
  • Sepecifik behandling sakans
  • Behandlar organfunktioner som sviktar och dess komplikationer
  • Behandling av utlösande faktor – gallsten, alkohol
  • Grundsten i begandling
    o Vätska
    o Smärtlindring
    o Nutrition
  • Vätska - täck basalbehov och ersätt förlust
    o Vätskeförlust framför allt pga ökad kapillär permeabilitet
    o Ileus
    o Feber
  • Smärtlindring
    o Peroral, parenteral, epidural
  • Nutrition
    o Enteral nutrition kan förebygga infektiösa komplikation
    ♣ Minskad translokation av tarmbakterier
    o Peroralt eller enteralt
  • Antibiotika
    o Enbart vid infektion
    ♣ Positiv odling eller radiologiska tecken starkt talande för infektion
45
Q

Hur behandlas den utlösande faktorn – gallsten?

A
  • MR/MRCP om konkrement tidigare inte har kunnat verifieras
  • ERCP
    o Tidigt – inom 38 h vid samtidig kolangut
    ♣ Om svår pankreatit övervägde perkutant transhepatisk dränering
    ♣ ERCP och sfinkterotomi på patienter som inte bedöms tåla kolecystektomi pga comobiditet
  • Kolecystektomi
    o Under vård tiden för patienter med mild pankreatit
    o För patienter med svår pankreatit efter minst 6 – 8 veckor
    o Laparoskopisk kolecystektomi
46
Q

Sammanfatta pankreatit!

A
  • Pankreatit orsakas av skada på acinarceller
    o Inflammatorisk reaktion orsakas organsvikt och sekundär komplikationer
  • Värdera patienten avseende försämring
    o Agera vid avvikelse
  • Svår pankreatit hög mortalitet
  • Kolecystektomi under vårdtiden vid mild pankreatit