Hormonell reglering och intergrering av metabolismen Flashcards

1
Q

Ge exempel på viktiga vägskäl när det gäller interaktioner mellan olika metabola vägar?

A
  • Glukos-6-fosfat
  • Pyruvat
  • Acetyl-CoA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad styr flöden genom de metabola vägarna?

A

Cellens tillgång till och behov av energi och byggstenar:

  • Föreligger hög eller låg energistatus?
  • Hur stort är behovet av byggstenar? Till ex. proteinsyntes eller syntes av DNA (celldelning)

Individens tillgång till och behov av energi:

  • Hur länge sedan åt vi (“fed or fasted”)? Kan vi lagra upp energi eller behöver vi utnyttja våra energiförråd?
  • Befinner vi oss i en stressituation? Behövs snabb energi för muskelarbete?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur regleras metabola flöden?

A
  • Kontroll av tillgängligheten på substrat - intransport av substrat i cellen kan exempelvis vara reglerad
  • Kontroll av enzymaktivitet via allostera interaktioner - allostera effektorer kan exempelvis förmedla energistatus i cellen
  • Kontroll av enzymaktivitet via reversibel kovalent modifikation - tex fosforylering inducerade av hormonsignalering eller enzymer som känner av cellens energistatus (tex AMP-beroendekinas)
  • Kontroll av mängden enzym - tex öka / minska syntesen av enzym via påverkan på genreglering
  • Subcellulär kompartmentalisering av metabol väg -transport av metaboliter mellan subcellulära lokaler kan vara reglerad, syntes och nedbrytning kan också vara förlagda i olika subcellulära lokaler, exempelvis fettsyrasyntes (cytosolen), beta-oxidation (mitokondriens matrix)
  • Metabol specialisering av celler och organ - olika celltyper har unika enzymuppsättningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hormoner har en övergripande roll i regleringen och samordningen av metabola flöden. De reglerar metabola processer på i huvudsak tre olika sätt.

Vilka och hur?

A
  1. Kontrollerar tillgängligheten av substrat - ex: insulin-medierat glukosupptag (GLUT4)
  2. Modulera metabola enzymers katalytiska aktivitet - ex: glukagons aktivering av glykogenfosforylas via induktion av enzymets fosforylering
  3. Kontrollera mängden av ett metabolt enzym - ex: insulin-medierad transkription av GCK (genen som kodar för leverenzymet glukokinas)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är det essentiella målet för metabolismen?

A

Att upprättahålla en konstant / stadig blodsockernivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är de centrala hormonerna i energimetabolismen?

A
  • Insulin
  • Insulinantagonister - glukagon, adrenalin, noradrenalin + glukokortikoider (kortisol) och tillväxthormon (GH)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är de generella effekterna av insulin respektive insulinantagonister?

A

Insulin

  • Sänker blodsockerkoncentrationen
  • Ökar glukosupptag
  • Hämmar glukosfrisättning från levern

Insulinantagonister

  • Höjer blodsockerkoncentrationen
  • Hämmar glukosupptag
  • Ökar glukosfrisättning från levern
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Insulin syntetiserar energirika föreningar. Vilka och från vad?

A
  • Glukos ⇒ glykogen
  • Fettsyror + glukos ⇒ triacylglyceroler
  • Aminosyror ⇒ protein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Insulinantagonister förbrukar lagrade energirika föreningar. Vilka och vad blir det till?

A
  • Glykogen ⇒ glukos
  • Triacylglyceroler ⇒ fettsyror + glycerol
  • Protein ⇒ aminosyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på några insulinantagonister?

A
  • Glukagon
  • Katekolaminer - adrenalin och noradrenalin
  • Glukokortikoider - kortisol
  • Tillväxthormon - GH
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Det finns ett förhållande mellan insulin / glykogen, som används till att bestämma “metabolisk status” i kroppen. När är förhållandet högt eller lågt, och vad händer i kroppen då?

A
  • Högt (“well-fed state”) innebär en anaboliskt tillstånd - glykogen, fett och proteiner byggs upp
  • Lågt (“fasted state”) innebär en kataboliskt tillstånd - glykogen, fett och proteiner bryts ner

Förhållandet är lägst i total svält och högst under
belastning med exogent kolhydrat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vart finns Langerhans öar och vad bildas här?

A
  • Finns i endokrina pankreas
  • Här bildas peptidhormonerna insulin och glukagon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Insulin och glukagon produceras av två olika typer av celler i Langerhans öar. Vad heter respektive cell, och vilket hormon utsöndrar det?

A
  • α-celler - bildar glukagon
  • β-celler - bildar insulin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad heter prekursorn till insulin som bildas i translationen?

A

Preproinsulin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur går biosyntesen av insulin till?

A
  1. I translationen bildas ”preproinsulin” som består av en signalpeptid, en B-peptid, en C-peptid och en A-peptid. Totalt 110 aminosyror
  2. I rough-ER veckas ”preproinsulin” och 2 disulfidbindningar bildas mellan alfa- och betakedjan. Det bildas även en disulfidbindning i betakedjan
  3. I rough-ER klipps signalpep5den bort (SP). Vi har då fått ”proinsulin”
  4. I den sekretoriska vesikeln klipps C-peptiden bort. Vi har då fått färdigt ”insulin” med 51 aminosyror (B-kedjan består av 30 och A-kedjan av 21)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad reglerar insulin-sekretionen från β-cellerna?

A

Glukos

17
Q

Hur aktiveras GLUT4 av insulin?

A
  1. Insulin binder till receptorn, vilket leder till att receptorn fosforylerar sig själv (autofosforylering) genom att flera fosfatgrupper från olika ATP-molekyler sätts fast på receptorn. Fosfatgrupperna sätts fast på tyrosinrester (kallas för tyrosinfosforylering). De flesta fosforyleringar som sker i den här singaltransduktionen är tyrosinfosforyleringar
  2. IRS-1 (insulin-receptor-substrat 1) fosforyleras och kan nu binda till den aktiverade receptorn och blir då i sin tur tyrosinfosforylerad av receptorn
  3. Enzymet PI3K (fosfatdylinositol-3-kinas) aktiveras och kan nu binda till IRS-1 och bli aktiverad
  4. PKB/Akt fosforyleras - PI3K sätter igång en ”fosforyleringskaskad” där olika ämnen fosforyleras i tur och ordning (både lipider i cellmembranet och ett protein i cytoplasman). Till slut fosforyleras proteinet ”PKB/Akt”. Här sker dock fosforyleringen på serin- och treoninrester (tidigare var det tyrosinfosforyleringar). PKB/Akt är ett enda protein men som ibland kallas Akt och ibland PKB (proteinkinas B)
  5. Aktivering av GLUT4 - PKB/Akt kommer sedan aktivera vesiklar som innehåller GLUT4
  6. Translokation av GLUT4-vesiklarna - de åker ut till cellmembranet och sammansmälter med cellmembranet (exocytos) och GLUT4-proteinerna infogas då i cellmembranet
  7. Glukos åker in i cellen - GLUT4-proteinrena fungerar som kanaler genom membranet vilket innebär att glukos nu kan transporteras in i cellen genom faciliterad diffusion
18
Q

Vilka roller har GLUT1 - 4?

A
  • GLUT1 och GLUT3 - finns i de flesta vävnader. Viktiga vid transport av glukos till hjärnan. Hög affinitet
    för glukos, och transporterar därför glukos effektivt över det normala området för plasmaglukoskoncentration
  • GLUT2 - finns främst i bukspottkörteln och levern. Transporter ansvarar för att låta β-cellerna känna av
    hyperglykemi, och för att transportera höga glukosnivåer i levern för lagring
  • GLUT4 - finns främst i muskel- och fettvävnad. Normalt “isolerad” i intracellulära vesiklar,
    men omlokaliseras till plasmamembran som svar på insulin, vilket resulterar i förbättrat glukosupptag
19
Q

Vilka är insulinets effekter på metabolismen?

A

Stimulerar

  • Glukosupptag (muskler, fettväv, lever)
  • Glykogensyntes (lever)
  • Glykolys, acetyl-CoA syntes (lever, muskler)
  • Fettsyrasyntes (lever)
  • Triacylglycerolsyntes (lever)

Hämmar

  • Glykogennedbrytning
20
Q

Vilka är insulinets “target enzymes”, vad har de för roll och hur påverkas de av insulinet?

A

Stimulering / aktivering

  • Glukostransportörer (GLUT4) ⇒ glukosupptag
  • Glukokinas ⇒ glukosupptag
  • Glykogen syntas ⇒ glykogensyntes
  • PFK-1 (stimulerat av PFK-2) ⇒ glykolys
  • Pyruvat dehydrogenas-komplexet
  • Acetyl-CoA karboxylas ⇒ fettsyrasyntes
  • Lipoprotein lipas ⇒ triacylglycerolsyntes

Hämning

  • Glykogen fosforylas ⇒ glykogen nedbrytning
21
Q

Vilka är insulinets metaboliska effekter på proteiner, lipider, respektive kolhydrater?

A
  • Kolhydrater - Sänker blodglukoskoncentrationen snabbt och effektivt. Stimulerar glykogensyntes och samtidigt hämmar glykogennedbrytning. Stimulerar också glykolys och hämmar glukoneogenes
  • Lipider - främjar lagring av överskott av bränsle i form av triacylglyceroler. I både lever- och adipocytvävnad stimuleras lipogenes och lipolys hämmas. I fettvävnad stimuleras aktiviteten hos lipoprotein lipas, ett enzym som främjar upptag av lipider från blodet
  • Proteiner - stimulerar aktiv transport av aminosyror från blodet in i enskilda celler. Stimulerar också processen av proteinsyntes ökar antalet och aktivitet av ribosomer. Dessa effekter ses lättast i skelettmuskel och lever. Liknande effekter ses i andra vävnader inklusive fettvävnad
22
Q

När utsöndras glukagon, och från vilka celler?

A

Utsöndras från α-celler i pankreas vid låga blodsockernivåer

23
Q

Vilka effekter har glukagon på metabolismen, på glukosmetabolismen och vilka “target enzymer” påverkas av glukagon?

A
24
Q

[Ej fråga] Översikt av vad som händer i kroppen vid “fasting state” - då insulin/glukagon-förhållandet är lågt.

A
25
Q

[Ej fråga] Översikt av vad som händer i kroppen vid “fed state” - då insulin/glukagon-förhållandet är högt.

A
26
Q

Vilka är glukagonets metaboliska effekter på proteiner, lipider, respektive kolhydrater?

A
  • Kolhydrater - Ökar blodsockernivån. Stimulerar glykogenolys, och samtidigt hämmar glykogensyntes. Stimulerar glukoneogenes och hämmar glykolysen. Kan stimulera transport av aminosyror från blod till levern och därmed öka antalet substrat för glukoneogenesen
  • Lipider - Stimulerar lipolys och ketogenes, samt hämmar lipogenes
  • Proteiner - är en potent stimulator av proteinnedbrytning och ureacykeln i levern.
27
Q

Varifrån utsöndras katekolaminer?

A

Från binjuremärgen

28
Q

Ge exempel på två vanliga katekolaminer?

A

Adrenalin och noradrenalin

29
Q

Vilka är delstegen och enzymerna i biosyntesen av katekolaminer, och var sker denna syntes?

A

Biosyntes sker i binjuremärgens Kromaffina celler (endokrina celler

30
Q

Vad inducerar frisättningen av katekolaminer?

A

Nervimpulser

31
Q

Katekolaminer inducerar intracellulär signalering via en speciell typ av receptorer. Vad kallas dessa?

A

Adrenerga receptorer

32
Q

Det finns två typer av adrenerga receptorer som används av katekolaminer för att inducera intracellulär signalering. Vad heter receptorna, och vad triggar respektive receptor?

A
  • α1-receptor triggar Ca2+-flöde
  • β-receptor triggar PKA-aktivitet (proteinkinas A)
33
Q

Vilka är de huvudsakliga effekterna av adrenalin på energimetabolismen?

A
  • Den primära effekten är att stimulera glykogenolys och lipolys
  • Netto-resultatet är en ökning i socker och fettsyra-koncentrationen i blodet
34
Q

Vilka fysiologiska respektive metaboliska effekter har adrenalin på kroppen - både omedelbar och generell effekt?

A