HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Flashcards
Ange 2 diagnoser vid aterosklerosprosessen oftast är grund orsak till och riskfaktorer och två opåverkvara faktorer.
Diagnos: STEMI och Agina (kärlkramp).
- Påverkbara risk: rökning, överviktig.
- Opåverkbara risk: hög ålder och kön.
Ange symtombild vid hypertoni.
Inget speciellt som känns, ev. yrsel och huvudvärk.
Ange tillstånd då det är befogat akut minska preload respektive då det är befogat akut öka preload.
- Akut minskat på preload: akut vänsterkammarsvikt, lungödem.
- Akut öka preeload: hypotoni.
Beskriv patofysiologin som förklara varför symtombild är så mycket svårare vid akut lungödem än kronisk vänsterkammarsvikt.
När hjärtat inte orkar pumpa ut i kroppen kommer det att skapa ett högt bakåt mot lungkretsloppet och vätska pressas från lungkapillär ut i alveolerna. Vilket ger andningssvårigheter (kvävningskänsla), blecket, yrsel och kallsvettningar.
Beskriv skillnad på stabil agina och instabil agina (kärlkramp).
-Stabil agina: bröstsmärta vid ansträngning i ca 15min, hårda stora plack. underlättar med nitro. kan vara oförändrat under flera månader.
-Instabil agina: bröstsmärta oftare även vid vila, mjuka bristningbenäga plack, nitro hjälper dålig.
Blir snabbt sämre eller nyligen upptäckts.
Förklara kort vad det är som gör att ett sviktande hjärtat avlastas då man minskar på preeload.
När preeload minskas så minskas det venösa återflödet till hjärtat, minskar arbetsbelastningen för hjärtat.
Redogör för STEMI?
Beror på plackruptur (ett plack (förkalkning i en artär, tjock bindvävskapsel fylld med nekrotiska celler och kalcium) brister och trombocytaggregation aktiveras vilket bildar tombocytplugg- Koagulation - Lokal tromb som skapar förträngningar/ockludera kranskärlet! hjätrinfark.
- Symtom- starka ihållande straka bröstsmärtor som strålar ut i armarna och/eller ryggen, skuldror, hals/käke, Dyspné, kallsvettas, stark oro/ånger, hjärtklappningar och yrsel.
- PTCA= Ballongdilation. (trycker undan ockulationen, håller kärlet uppe sedan förs en stems in metallnät)
- ASA-Trombyl som innehåller blodförtunnade.
- Akuta komplikationer- lungödem
Vilka organsystem kan påverkas av hypertoni?
- Hjärta, På ultraljud då ser man hjärtförstoring samt hur hjärtat arbetar.
- Njurar, urintest, man kolla efter protein i urin.
Vid vilken diagnos undersöker ABI?
Arteriell insufficiens. ABI=ankeltryck/armtryck-ankelarm index där ankel är läger än arm.
Arteriell insufficiens “kärlkramp” (bristfällig cirkulation pulsådrorna pga. atreoskoeros).
-Symtom- (smärta vid gång som försvinner vid vila och kritisk ischemi (sår och håravfall,bleka, kalla, blåaktiga samt ödem på ben och fötter) Kan operas med
-Behandlas med Bypass (=kärl utan cirkulation kopplas till annat kärl med cirkulation), gångtäninig samt livstilsförändring.
Varför vill man göra ultraljud över hjärtat vid dyspné?
Misstänker en vänsterkammarsvikt (inte orkar pumpa blodet) som resultera i ökat tryck/stockning bakåt mot lungkretsloppet där blodet pressas ut kärlen och vätska läcker ut i alveolerna, vilket påfrestande/pressar andningen. Blodet kan heller inte pumpa ut syre och näring och inte heller föra bort rest/slaggprodukter till/från kroppens vävnader och organ vilket påverkar cirkulationen negativt och ger trötthet/andfåddhet. Med ultraljud ser man hur hjärtat och dess klaffar jobbar.
Varför ska man promenera vid claudicatio intermitiens (=arteriella insufficiensen)?
För att det stärker musklerna, blodkärl utvecklas och nybildas samt minskad smärta.
Varför ska benen lindas vid venös insufficiens?
Venklaffskada som uppkommer av att dem är utslitna (pga. det höga trycket i venerna).
Detta ger benödem och åderbråk och därför ska man hjälpa klaffarna genom benlindning med stödstrumpor/linda och högt benläge.
Vad ska man misstänka vid plötsligt svårt smärta i ben?
Akut arteriell ischemi (Artäremboli). pga. en emboli, ”blodpropp” som lossnar från kärlväggen och följer med blodflödet fastnat i artären (pulsåder).
- Vanligt vid förmaksflimmer eller STEMI. Då hjärtat (förmaken) fladdrar stannar blodet kvar där och virvlar, här finns nu risk för trombocytbildning .
- ->emboli.
- Ger smärta, kallsvettig, ingen puls, blekhet och kyla (under drabbade området/benet).
- Undersöks med angiografi (konstrast röntgen av kärl) och/eller droppler.
- Behandlas snarast med Heparin samt Waran på sikt.
Vad bör ssk undersöka vid misstänkt artäremboli?
Man känner om (nedanför där den misstänkta embolin sitter), benet är kallt? svag? blekt? pulsen i foten?
Redogör för Djupventrombos “åderbråck”.
Beror på sängliggande, operationer, stillasittande, rökning, hög ålder eller övervikt. Trombon som fastnat i dem djupa venen i (vanligast ena) vaden eller benet som svullnar, får tyngdkänsla, värker och rodnad/missfärgning.
- Upptäcks med (ultraljud) doppler och blod-lab D-dimer.
- Behandlas med antikoagulantia Lm, Heparin eller vitamin k-hämmare samt (egenvård) promenader, högläge och stödstrumpor
