Grundläggande bakteriologi s. 76-88

Question 1

Hur identifierar man en bakterie fenotypiskt?

Answer 1

Genom Mikro och makroskopisk morfologi: identifierar bakteriens form och struktur. metabol aktivitet: omsättning av näring. Antigena egenskaper (förmåga att sätta igång antikroppssvar). Resistensmönster: Bakteriens känslighet för antibiotika.

Question 2

Redogör för hur gramfärgning går till översiktligt- samt vilken färg de gramnegativa bakterierna får och de grampositiva.

Answer 2

Värmefixering av bakterier på ett objektglas. Efter det färgar man bakterierna med blålila färgsubstans. De grampositiva blir lila, gramnegativerna måste motfärgas och blir röda.

Question 3

Vad är syftet med gramfärgning?

Answer 3

Att identifiera uppbyggnaden av bakteriens cellvägg. Ger en praktisk hänvisning till läkaren om vilket antibiotika som kan vara aktuellt i ett första skede. Färgningen skiljer grampositiva från gramnegativa bakterier.

Question 4

Vad kännetecknar de gramnegativa bakteriernas cellmembran?

Answer 4

Har ett yttermembran men ej en tjock cellvägg.

Question 5

Vad kännetecknar de grampositiva bakteriernas cellmembran?

Answer 5

Har ej yttermembran men en tjock cellvägg.

Question 6

Vilka typer av bakterier är grampositiva/gramnegativa? Redogör också översiktligt för vilka typer av bakterier och vilka strukturer/konstellationer av dessa bakterier som orsakar kända infektioner.

Answer 6

Kocker/ grampositiva (lila) i gramfärgningen, har runt utseende. Streptokocker- kocker som ligger i kedjor stafylokocker- kocker som ligger i hopar. Stavar/ gramnegativa (röda) i gramfärgningen har stavformat utseende. Allra vanligast- det vi kallar baciller-salmonella. Spiriller/spiroketer: Spiralformat utseende Spirill: syfilis spiroketer: borelia.

Question 7

Redogör för bakteriens uppbyggnad/strukturer samt strukturernas funktion.

Answer 7

1. I cellens cytoplasma finns 1 kromosom (bakteriens DNA),
2. Plasminer (i cytosolen)- vilka innehåller extra genetisk information som kodar för antibiotikaresistens och för över dem till andra bakterier.
3. Utanpå bakteriens cellvägg finns sk. fimbrier vilka binder till våra cellers receptorer och snor näring. Adhesion.
4. Kapslar/slemlager-skyddar mot fagocytos.
5. Flagell: Bakteriens svans, bidrar till mekanisk rörelse.
6. Ribosomer- bildar peptidkedjor i proteinsyntesen

Question 8

Vilka bakterier kan bilda sporer samt vad har sporerna för funktion?

Answer 8

Vissa grampositiva stavar. Skyddar bakterien mot värme, strålning, kemikalier, enzymer, antibiotika samt desinfektionsmedel. Består av kromosomen, lite proteiner och ribosomer.

Question 9

Hur sköter man handhygien vid omvårdnad av en patient med sporbakterier?

Answer 9

Tvätta med både tvål och använd desinfektionsmedel, då bakterien har utvecklat resistens mot bara handsprit.

Question 10

Vad menas med att en bakterie är obligat anaerob och obligat aerob?

Answer 10

Att bakterien antingen absolut behöver syre eller inte alls behöver syre. Obligat anaerob: dör vid kontakt med syre, Obligat aerob: dör vid frånvaro av syre

Question 11

Vad menas att en bakterie är fackultativt anaerob?

Answer 11

Att bakterien kan klara sig utan syre.

Question 12

Vad är virulens?

Answer 12

Bakteriens förmåga att orsaka sjukdom hos värden/värdcellen. Högvirulent bakterie-hög förmåga att orsaka sjukdom, lågvirulent bakterie- låg förmåga att orsaka sjukdom.

Question 13

Redogör för virulensfaktorerna hos en bakterie/virus.

Answer 13

Överföring- Överföring av genetiskt material mellan bakterier eller att bakterierna tar genetiskt material från omgivande celler. Tex. plasminerna, som kan föra över antibiotikaresistent genetiskt material.

Adhesion- bakterier/virus förmåga att binda till en värdcell för att kunna utöva en effekt.

Invasivitet- Hur pass väl rustad mikroorganismen är för att ta sig in i olika vävnader/celler. Enzymer gör en bakterie mer invasiv.

Spridning-från värden till omgivningen eller till andra individer.

Lokala och/eller perifera toxiner- endotoxiner, finns i gramnegativernas cellmembran som ger upphov till immunologisk reaktion. Grampositiverna utsöndrar exotoxiner som också ger upphov till immunologisk reaktion.

Resistens motkroppens adaptiva försvar-Bakteriernas förmåga att utveckla resistens tex. bilda slemlager så att fagocytos förhindras samt virus tex. HIV som angriper T-cellerna.

Question 14

Redogör för skillnaden mellan klinisk och medicinsk mikrobiologi.

Answer 14

Klinisk mikrobiologi- diagnos av mikroorganismer med olika tekniker. Medicinsk mikrobiologi- läran om mikroogranismer som har medicinsk betydelse för människan.

Question 15

Beskriv översiktligt vad en mikrobiolog gör för att urskilja bakterier.

Answer 15

Tillsättning av antibiotika-kan påvisa resistens.
Testar bakteriens temperatur.
Ser vilket ämne bakterien trivs i.
Obilgat/ fackultativ anaerob bakterie.

Question 16

Vad innebär infektion?

Answer 16

Steget efter kolonisering. Bakterierna invaderar vävnader och orsakar skada. Kan ske via toxiner, enzymer eller igångtriggning av immunförsvar.

Question 17

Vad betyder kontamination?

Answer 17

Betyder förorening- bakterier som är kontaminanter är tillfälliga besökare som inte fastnat vid nån kroppsyta. går att eliminera med att tvätta händerna. Orsakar ej infektion men kan ge missvisande provsvar.

Question 18

Vad betyder kolonisering?

Answer 18

Bakterien har vidhäftat och förökar sig på plats. Symbios mellan bakterie och värdcell. Ofarligt. Kan vara tillfällig och kan elimineras av desinfektionsmedel.

Question 19

Beskriv översiktligt bakteriernas överlevnadsstrategier.

Answer 19

De maskerar sig med värdhärmande proteiner och alternativt en kapsel så att de kan undgå att bli fagocyterade. De allvarligaste bakteriella infektionerna orsakas av kapslar.

Question 20

Vad är toxiner och vilken inverkan har toxiner på värden?

Answer 20

Bakteriella produkter som direkt skadar celler och vävnad eller/och skapar en immunologisk reaktion.

Question 21

Vad är smittdos och infektionsdos?

Answer 21

Smittdos- mängden bakterier för att kunna orsaka smitta. Infektionsdos- mängden bakterier för att kunna orsaka infektion. Här är virulensen av substans då olika bakterier kräver olika stor smitt/infektionsdos beroende på om det är en högvirulent bakterie.