Bakteriell patogenes s. 90 Flashcards
Vad är patogenes?
En infektionssjukdoms uppkomst och utveckling.
Vilket är det första kritiska steget i patogenesen?
Kontakt- via kroppsytor ingångar och utgångar till och från kroppens vävnader och organ.
Vad innebär utsöndring? Och vilken roll spelar smittdosen och infektionsdosen vid utsöndring?
Utsöndring- Bakterier utsöndras från en infekterad individ till nästa individ. Bakterien har olika tillvägagångssätt för att åstadkomma detta. För att en överföring ska lyckas måste smittdosen vara tillräckligt stor. Smittdos-den mängd mikroorganismer som personen utsätts för. Smitta betyder inte att personen insjuknar i infektion, där är det infektionsdosen som spelar roll. Och infektionsdosen handlar inte bara om antalet mikroorganismer, utan även om personens immunförsvar som kan vara nedsatt vid tex. läkemedelsbehandling. Och bakteriens virulens spelar också roll. Det kan krävas endast en liten infektionsdos av högvirulenta bakterier för att även en frisk individ ska smittas.
Vilka olika smittvägar kan bakterier ta via kontakt?
Chansen för bakterier att ta sig via smittvägar ökar om de uppvisar en viss stabilitet att klara sig utanför kroppen. Bakterier som klarar uttorkning, högre temperaturer och förändrat pH har större chans att sprida sig.
Direkt kontaktsmitta: Smittan överförs direkt mellan individ till individ utan mellanvägar. Tex. klamydia.
Indirekt kontaktsmitta: Smitta som överförs via kläder, händer eller föremål som är kontaminerade med sekret eller kroppsutsöndringar. Fekal-oral överföring. ESBL och VRE är vårdpersonalens händer och patienttoaletter vanliga mellanled.
Droppsmitta: Hosta, kräkningar, nysningar och diarré sprids en dusch av droppar som når ut ca 1 m från den sjuke innan de faller ned. Kan ske direkt eller indirekt.
Luftburen smitta/aerosolsmitta: Damm, rök, spray kan ta upp smittämnen som via luftströmmar sprider sig. Sporbildande bakterier använder ofta denna smittväg, även hudbakterier från sår.
Blodburen smitta: Smittämnen överförs via blod/slemhinna. Skärande, stickande föremål spelar roll, sexuell kontakt. Tex. Hepatit A, B, C sprids genom blodsmitta.
Vektorburen smitta: Sprids via insekt, tex fästing eller malariamygga.
Redogör för kolonisering och vidhäftning.
När kontakten är etablerad måste vidhäftning ske vid värdcellen. Vidhäftningsmekanismen: fimbrier, pili och proteiner i peptidoglykanlagret eller i yttre cellmembranet används för vidhäftning. När bakterierna väl häftat sig fast kan de börja sin celldelning och koloniseringen är igång.
Vad är kolonisering?
Bakterien har vidhäftat och förökar sig på plats. Går ej att tvätta bort, men handdesinfektion kan minska antalet bakterier.
Vad är infektion?
Koloniseringen har gått vidare och orsakar sjukdom, bakterierna invarderar vävnader och åstadkommer skador. Sker via toxiner, enzymer el, via triggning av immunförsvaret.
Vad är skillnaden på lokala och systemiska infektioner?
Lokala: förökar sig vid ingångsporten på kroppsytan och kan inte ta sig in i djupare strukturer eller in i kroppen. De kan dock spridas via slemhinnor ner till lungor genom näshålan, från slida till äggledar- men då via slemhinnor, inte via djupare kroppsstrukturer.
Systemiska: Sprider sig via blodet och via lymfan eftersom att de inte kan föröka sig via slemhinnan. Leder till sepsis. Invasiva bakterier har med sig proteiner som gör att de kan ta sig igenom vävnader för att komma i kontakt med lymfa och blod. När bakterien är ute i blodbanan får patienten symtom som frossa och hosta.
Redogör för bakteriernas överlevnadsstrategier.
Utvecklar resistens mot antibiotika. Använder sig av slemlager och kapslar för att undvika fagocytos. De allvarligaste infektionerna består av kapselförsedda virus. Maskering med proteiner, de kan gömma sig inuti celler.
Vilka skador kan bakteriell tillväxt orsaka?
Vid bakteriell tillväxt skapas biprodukter som kan vara skadliga eller toxiska för vävnader. Enzymer som bryter ned fetter och kolhydrater som annars bygger upp vävnader. De kommer också åt järn genom att lysera röda blodkroppar.
Viktiga virulensfaktorer när det kommer till bakterier är sk. toxiner. Vilka typer av toxiner finns och vad orsakar toxinerna?
Toxiner- Bakteriella produkter som direkt skadar vävnader och indirekt triggar immunförsvaret. Exotoxiner: Transporteras ut från bakterieceller, produceras av både gramnegativa och grampositiva bakterier. Endotoxiner: finns inne i bakteriecellerna finns endast i yttermembranet hos gramnegativa bakterier. Lipid A frigörs under infektionen och orsakar kraftiga immunologiska reaktioner.
Vad är en överkänslighetsreaktion?
Överdrivna immunologiska reaktioner, allergi.
