Föreläsnng 11: Monopol Flashcards
Hur ser marknaden ut när vi analyserar/räknar på monopol? (antaganden, komponenter)
Vi har en producent på marknaden, ohotad av inträde från andra.
Marknaden är låst -> monopolisten är prissättare
Måste ta hänsyn till efterfrågan vid prissättning: högre pris leder till lägre försäljning.
Monopolistens val av y påverkar p
Vad är relatonen, funktionen för monopolistens vinstmax. problem?
Vad vill vi optimera?
Vinst, π= P(y)*y-C(y)
Ta derivata av pi med avseende på y och sätt = 0
Det ger oss:
dP(y)/dy * y + P(y) * 1 - dC(y)/dy=0
Detta består av MR och MC, när MR=MC har vi ett optimalt y för vinstmax
Vad är skillnaden mellan vinst.max i monopol vs perfekt konkurrens?
i perfekt konkurrens är MR=MC=P på lång sikt, vi kommer y sättas vid MR=MC men p sätts vid P=MR
Hur kan vi använda MR för att analysera efterfrågan priskänslighet? Matematiskt skrivet
MR(y) = dP(y)/dy * y + P(y) =P(y) (1+ dP(y)/dy * y/P(y))
= P(y)* (1+1/ε)
1/ε är inversen av priselasticiteten vilket gör att vi kan analysera efterfrågans priskänlighet
Vad händer med intäkter om kvantitet stiger?
Hur räknar man ut detta?
MR(y)=dR(y) = P(y)* (1+1/ε)
Om ε< -1 -> 1/ε < -1 vilket leder till att 1 + 1/ε > 0
Då får vi fram att P(y)(1+1/ε) > 0
DETTA SÄGER ATT SÅ LÄNGE ε < -1 KAN VI ÖKA INTÄKTER GENOM ATT ÖKA KVANTITET.
Vad är vitkogt att notera med MR och MC (deras värden osv), samt värdet på ε och 1/ε?
Om MR> 0, så är MC>0 i optimmun
leder till att P(y) (1+1/ε) > 0
leder till att när 1/ε > -1 får vi att ε < -1
Monopolist profucerar bara när efterfrågan är elastisk.
Där en ökning y innebär en relativt liten minskning av P.
Vad beror den inversa priselasticiteten på ? Skriv funkton
1/ε = dP(y)/dy * y/p(y)
Hur ser funktionen ut för optimalt pris för monopolist samt dess mark-up? (ledtråd: lös ut P(y)
Vad säger detta om priskänlighet
Producerar där MR=MC vilket leder till P(y) * 1+1/ε)=MC
Vilket säger att P(y) = 1/(1+1/ε) * MC
Ju mindre priskänlig, dvs ju närmare är ε = -1, desto högre mark-up kan monopolist ta.
Är monopol paretoeffektivt?
Nej vi kan hitta paretoförbättrningar!
Om monopolistern hade kunnat sälja sina extra enheter för ett lägre pris än P hade både prosucent och konsumenter tjänat på det. Men detta kräver prisdiskriminering, vilket är svårt.
Är monopol mest effektivt?
Nej, det kommer generera en dead weight loss. Dvs arean under MR mellan monopolstens pris och MR=MC
Vad är ett naturligt monopol?
Vilka 4 lösningar finns för detta?
Eventuella problem?
Marknader där producenter har så pass höga fasta konstander att MC-kurva skär AC till höger om efterfrågekurva.
- låt P=MC och skjut till skattepengar för att täcka förlust.Problem: risk att skattesumma blir större än DWL vid monopol.
- Sätt P=AC vilket gör att vinst=0, leder till DWL, men mindre än vid monopol. Problem: företag får incitament till att ljuga om deras kostnader.
- Låt staten ta över produkten.
- Patent: erbjuder tidsbegränsade monopolisträttigheter för att få igen fasta kostnader och sen gå över till konkurrensutsatta priser.
Varför finns prisdiskrimnering?
monopolisten kommer sätta ett högre pris än vid PK, därför får vi en DWL och får en situation som ej är paretoeffektiv.
Prisdskriminering som potentiell lösning.
Vad är första gradens Prisdiskriminering?
Är det paretoeffektivt?
Eventuella problem?
Företaget har all inofomation om konsumenternas efterfrågekurvor, vilket gör att de kan sätta olika pris på olika konsumenter. De kommer kräva att alla betalar sitt reservationspris. På så sätt kommer alla enheter säljas och hela överskottet kommer bli producentöverskott. Eftersom Totalt överskott är maximerat (även om CS =0) är läget paretoeffektivt.
Ej “rättvist” samt risk för att saker säljs i andrahand.
Vad är andra gradens prisdiskriminering?
Förtag vet vilka efterfrågekurvor som finns men inte vilken konsument de tillhör. Därför erbjuder de olika kontrakt (erbjudanden) som är anpassade för att locka rätt konsument. Ex. mängdrabatt, klasser på tåg.
Vad är tredjegradens prisdiskriminering?
Företager erbjudr olika priser på olika marknader och dessa marknader är stängda. Företaget kan skilja på grupper konsumenter och sätta olika priser för olika grupper, men inom varje grupp möter alla konsumenter samma pris. Ex studentrabatt.
De som är mer priskänsliga ex studenter och pensionärer, erbjuds lägre pris.
