FL 7 Vetenskap, perspektiv, teorier och förklaringar Flashcards
(18 cards)
Deduktion-nomologisk metod:
En typ av vetenskaplig förklaring som bygger på deduktion, där man använder allmänna lagar eller principer för att förutsäga specifika händelser eller fenomen. Det innebär att man deducerar eller drar slutsatser från allmänna propositioner och givna förhållanden för att förklara ett visst observerat fenomen.
Universell utsaga:
något som antas gälla allmänt +
Initialbetingelse
(kopplar det universella påståendet till det enskilda påståendet som skall förklaras) →
Enskilt påstående
ett observerat faktum
Falsifieriningsprincipen
Antagandena om gällande sanningar (hypoteserna,
laghypoteserna) måste testas. I testningen härleds nya påståenden av dem genom deduktivt resonemang, vars giltighet i det enskilda fallet jämförs med verkligheten
I Poppers värld kan man aldrig slutgiltigt bevisa att något är sant
Testets utfall:
Negativt → hypotesen falsifieras (falsifieringsprincipen, Poppers demarkationskriterium )
Positivt → hypotesen antas gälla till vidare
Teori:
“en sammanhängande mängd utsagor (propositions) och antaganden om initiabeteingelser som kan förklara vissa fenomen och som genererar hypoteser (prediktioner) om andra, ännu inte utforskade fenomen”
Orsaksförklaringar:
Erklären relaterar variabler till varandra och fokuserar vanligtvis på kollektiva utfall (meso- och makronivå). Kausala samband, i sociologin oftast på kollektiv nivå dvs ekologiska samband. fenomen behandlas som variabler. OBV och BV.
Ecological explanation:
En ekologisk förklaring är en typ av sociologisk förklaringsmodell som fokuserar på att relatera variabler på kollektiv, ekologisk nivå för att förklara samhälleliga fenomen eller utfall. Dessa förklaringar ser på samspelet mellan variabler på meso- eller makronivå för att förstå varför vissa fenomen uppstår på samhällsnivå.
Subjektiv förståelse:
Verstehen individuella utfall (mikronivå) och ägnar uppmärksamhet åt mänskliga handlingar. Kausala förklaringar, “men exakt varför?” Individnivå, svarta lådan. Tolkning-interpretativ sociologi.
Colemans badkar
Är en metafor för att illustrera och förklara sociala fenomen och beteenden. Här jämförs individers beteenden och resultat inom given struktur, exempelvis skola, organisation m.m. med vatten som strömmar in i ett badkar. Tanken är att förstå hur individuellt beteende påverkas av både personliga faktorer (som individens egenskaper, förmågor, resurser) och kontextuella faktorer (som normer, institutionella strukturer och resursfördelning). Poängen är att man inte bara ska titta på ena eller andra utan nödvändigtvis kombinera individuella och kontextuella faktorer, samt interaktionen emellan dessa. Ex, individens egenskaper och resurser påverkar hur individen uppfattar och reagerar på sin omgivning i skolan och klasskamrater, lärare osv.
Social context effect:
En social kontexteffekt innebär att sociala förhållanden på makro- eller mesonivå påverkar individens beteende, värderingar eller resurser på mikronivå.
Individual-level effect:
En individuell effekt är när individuella förhållanden eller egenskaper på mikronivå påverkar individens beteende, värderingar eller resurser.
Aggregeringsmekanismen:
Ger det kollektiva resultatet. (förklarar hur individuella handlingar och egenskaper sammanfogas för att forma kollektiva beteenden och resultat).
Aggrering:
Anhopning (samling, hopklumpning) av individuella handlingar till ett kollektivt resultat. Används för att sammanställa data på en högre nivå för att få en övergripande förståelse av fenomenet som studeras.
Enkel aggregering:
Helheten är bara summan av individers handlingar. En enkel aggregering innebär att kollektiva utfall är en enkel summa av individuella beteenden eller egenskaper och antar att individers beslut är oberoende av varandra.
Komplex aggregering:
Individers handlingar påverkar varandra under processen, resultatet för helheten blir osäkert. Komplex aggregering uppstår när kollektiva utfall inte enbart är en summa av individuella bidrag utan också påverkas av interaktioner och sociala förhållanden mellan individer, vilket gör att utfallet blir svårare att förutsäga och förstå.
Social interdepens:
Ömsesidigt beroende. Social interdependens uppstår när individers handlingar påverkar andra individers beteende eller sociala förhållanden, vilket skapar en växelverkan mellan individ och samhälle.
