F14: innovationspolitik & entreprenörskapspolitik Flashcards
Innovationspolitikens målsättningar
Militära syften
Ekonomisk tillväxt
”Stora utmaningar”, hållbar utveckling och omställning
Vad karaktäriseras för kollektiva varor (public goods)
Icke-rivalitet: när en persons konsumtion av en vara inte påverkar kvantiteten eller kvaliteten av samma vara som en annan person kan konsumera
I
cke-exkluderbarhet: går inte att utesluta någon från konsumtion av en vara, ex. För att denna ej betalat för varan
Vad kan nämnas när det kommer till kunskap som kollektiv vara
Leder till underproduktion av kunskap eftersom privata nyttan < samhälleiga nytta
Den som skapar och betalar för kunskap kan inte tillgodogöra sig allt värde
Fripassagerare (free riders) - utnyttjar varan/nyttigheten men bidrar inte till dess upprätthållande eller skapande
Alltså behövs (direkt) statligt stöd samt ramverk (skatter m.m) och ett stärkt skydd - incitament för kunskapande i offentliga organisationer, företag och nystartade företag.
Möjliga lösningar för att hantera marknadsmisslyckande -
Skattefinansierat offentliga tillhandahållande (ex försvar, forskning/utbildning på universitetet)
Subventionera privata företag som tillhandahåller varan/tjänsten (som FoU)
Introducera exkluderbarhet - “konstgjord knapphet” (ex copyright, patent)
Vad menar man när man pratar om externaliteter som marknadsmisslyckande?
När en ekonomisk transaktion/aktivitet påverkar tredje part
Sociala nyttan/kostanden är högre/lägre än den privata
Kan vara både positiva och negativa:
Neg: exempelvis föroreningar (av alla slag, inkl. CO2), överanvändning av antibiotika- Marknaden tillhandahåller för mycket
Pos: vaccinering (mot sjukdom som smittar), utbildning, nätverksprodukter (telefon, fax, sociala nätverk), FoU - Marknaden tillhandahåller för litet
Lösningar för att hantera externaliteter som marknadsmisslyckande
reglering eller skatter, avgifter, eller subventioner som motsvarar värdet av de externa effekterna
Vad finns det för kritik mot marknadsmisslyckande-argumentet
Missar kunskap för information
Tillgång till information kan vara “kollektiv”, men att förstå och utnyttja denna information (kunskap) kräver redan existerande kunskaper och förmågor som gör dess tillgång mer restriktiv
Fokuserar på skapandet av kunskap och idéer (uppfinningar), men inte på tillämpning och spridning
Vad är systemmisslyckanden?
Systemmisslyckande - när innovationssystemet inte (“optimalt”) förser alla de “funktioner” som behövs för att skapa, sprida och använda innovationer, inklusive brister i:
- Efterfrågan av innovationer
- Infrastruktur (ex bredband och transporter, forskning) och resurser (finansiering mm)
- Tillgång till komplementär kunskap och förmågor
- Institutionella ramverk (lagar och reglering)
Vad blir policyns roll vid systemmisslyckanden?
Policys roll här blir då inte bara att finansiera grundläggande FoU och stärka skydd av innovationer, utan även att överkomma dessa barriärer/svagheter:
- Inte bara utbuds- utan också efterfrågerelaterade åtgärder
- Inkl. åtgärder för att bryta inlåsningar (path-dependency) för att stödja socialt önskvärda förändringar och övergångar i samhället (ex klimatinställningar)
Interaktiv innovatonsmodell - innovationssystem
Innovation är en kompel, interaktiv och icke-llinär process som involverar många typer av aktörer och ett brett spektrum av kompetenser
- Företag, kunder, myndigheter, universitet, institut, finansiärer, etc som tillhanda håller olika typer av aktiviteter eller funktioner (kunskap/teknik/imput, marknadskapande, stödfunktioner mm) som behöver interagera/samverka
- Alla delar sakll fungera och samverka
- Marknadsmisslyckanden => systemmisslyckanden => framväxt av innovations-myndigheter och kontor, stödfunktioner, inkubatorer, såddfinansiering, areanor, kluster, science parks, efterfrågeorienterade åtgärder mm
Vad är en utmaningdriven modell
Policy baserad på samhälleiga utmaningar - som tacklas på inaternationella, national och lokal nivå
Motiv: politik behövs för att styra innovation (inte bara mot ekonomisk tillväxt utan) mot samhällets behov (av ex. hälsa , miljö, utbildning, säkerhet)
Kräver ofta omfattande omställningar
Forskning och marknad räcker inte för att driva utveckling. Kräver problemformulering och samordning över många dicipliner och delar av samhället
Inspiration från USAs Manhattanprojektet (atombomben), apolloprogrammet (månen), grand challenges (obama)
Exempel på åtgärder/instrument - Utbudsrelaterad åtgärd
EKONOMISKA
Kapital: offentligt riskkapitall, stöd tilll privat riskkapital eller mix, mjuka lån och garantier
Skattepolitiken: lägre företagsskatt på FoU, lägre inkomstskatt och sociala avgifter för viss personal
Stöd till offentlig FoU: Universitet och forskningsinfrastrukturer, strategiska program för industrin, bidrag till samarbetsprojekt
Stöd till träning, kompetensutbildning, utbildning, mobilitet; företagsutbildningar, entreprenörskapsutbildningar, stöd att rekrytera forskare, studenter i forskningen, mm
Bidrag till industriell FoU: direkt FoU-stöd, stöd till samarbetsprojekt, innovationspriser
TJÄNSTER
information/kunskap: kontaktdatabaser, rådgivning, teknikspaning, mm
Nätverkande: nätverksevent, samlokalisering i inkubatorer, teknikparker etc
Efterfrågerelaterade åtgärder
Systematiska: klusterpolitik
Regkering: regleringar och standarder som skapar mål för innovation
Offentllig innovationsupphandling: upphandling av FoU, upphandling av innovativa produkter
Stimulera efterfrågan i privata sektorn: subventionering och skattereducering, skapa medvetenhet, träning
Vad kan sägas om innovationspolitik i relation till mätbarhet
För att styra måste man kunna mäta, åtminstone om man villl kunna se och utvärdera resultaten (se Rehn, 2017)
Leder till att fokus ofta läggs på det som går (lätt) att mäta
Populärt: FoU-investeringar, patent, antal nya produkter, antal nya företag
Genom ett sådant fokus missar man det som inte går (så lätt) att mäta (undangöömd innovation), såsom social innovation, affärsmodellsinnovation mm. Samtidigt övervärderar man lätt det som går att mäta som patent. Det finns med andra ord inga perfekta och objektiva mått på innovation.
Politik på olika nivåer
EU: EIS och andra mätinstrument, ett antal fokusområden och olika typer av satsingar
Sverige: Regering och rikstad beslutar, Näringsdepartementet, utbildningsdepartementen och finansdepartementet är centrala
Vad är skillnaden mellan småföretagspolitik och entreprenörskapspolitik?
Småföretagspolitik stödjer specifikt små företag genom förmåner och kompensation för deras nackdelar. Entreprenörskapspolitik fokuserar på att stimulera produktivt entreprenörskap, oavsett företagsstorlek.
Vad innebär småföretagspolitik?
Småföretagspolitik innebär att stödja små företag med förmåner som kompenserar för bristande skalfördelar och andra kostnadsnackdelar jämfört med större företag.
Vilka problem kan uppstå med småföretagspolitik?
Småföretagspolitik kan leda till ett komplext system med många regler och undantag, vilket ökar administrativa kostnader och kan skapa ineffektivitet.
Vad rekommenderar Henrekson & Stenkula (2016) angående politiken?
De rekommenderar att gå från kvantitativ småföretagspolitik till kvalitativ entreprenörskapspolitik, med fokus på produktivt och snabbväxande entreprenörskap.
Varför är kvantitativa mått problematiska i småföretagspolitik?
Kvantitativa mått, som att gynna företag med färre än 50 anställda, kan minska incitamentet för företag att växa över denna gräns
Vad bör fokus vara istället för kvantitativa mål enligt Henrekson & Stenkula?
Fokus bör vara på att uppmuntra förnyelse och tillväxt snarare än att bara minska arbetslöshet genom “nödvändighetsentreprenörskap”.
Vad innebär direkta insatser i entreprenörskapspolitik?
Direkta insatser innebär subventioner och specifika stöd riktade direkt till entreprenörer.
Vilka negativa bieffekter kan subventioner ha?
Subventioner kan leda till att verksamheter anpassar sig för att få stöd, snarare än att fokusera på tillväxt och innovation.
Vad är indirekta åtgärder inom entreprenörskapspolitik?
Indirekta åtgärder fokuserar på att skapa en generell miljö som gynnar produktivt entreprenörskap, genom regler och förutsättningar som stöder innovation och tillväxt.
