Diabetes mellitus Flashcards

1
Q

Vad betyder diabetes mellitus?

A

Söt urin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad gör bukspottskörteln?

A
  • Är både en exokrin och en endokrin körtel = insöndring och utsöndring
  • Utsöndrar bukspott till duodenum
  • Består av 1-2 % endokrina celler som frisätter hormoner
  • Uppbyggd av Langerhanska cellöar
  • Alfaceller = glukagon
  • Betaceller = insulin
    70% av hormonerna från pankreas = insulin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur fungerar insulin?

A
  • insulin insöndras när blodsockernivån är för hög för att normalisera nivån i blodet igen (4-6 mmol/L)
  • kan även frisättas om aminosyranivåerna är för höga
  • Om vi har insulin så hjälper det sockret in i cellen genom att aktivera GLUT4 transportörerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad händer vid insulinbrist?

A

Vid insulinbrist = Om vi inte har så kan inte portarna öppnas och vi får inte in glukosen i cellen. Men cellen kan använda fettsyror och glycerol men mår inte lika bra av det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Definition av diabetes?

A

Om insulinproduktionen avtar eller om kroppens celler får minskad känslighet för insulinets effekt får man diabetes mellitus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

WHO:s definition av diabetes

A

WHO: kronisk, metabolisk sjukdom som kan karaktäriseras med förhöjt blodsocker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Diabetes typ 1 förklaring

A
  • När betacellerna har slutat producera insulin pga en autoimmun reaktion kan bero på virusinfektion med kroppens immunförsvar agerar på kroppens egna celler, makrofager äter
  • Symptomen visar sig när 70-80% av betacellerna förstörts
  • Inte vanligt att födas med det eftersom man måste bilda antikroppar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Diabetes typ 2 förklaring

A
  • Vi har fortfarande en insulinproduktion
    Men cellerna i kroppen är inte mottagliga för insulinet (=insulinresistens)
  • Eller att de har en nedsatt funktion att använda insulin för att öppna cellen och ta emot blodets socker
  • Dessutom förmår inte kroppen att svara med en ökad insulinproduktion i tillräcklig man mängd när glukosen i blodet stiger mer och mer och mer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

riskfaktorer för T2D?

A

Fortskrider om man inte förbättrar genom exempelvis träning
Riskfaktor är att vara överviktig = äter för mkt och rör sig för lite = ett energiöverskott
Finns även genetiska riskfaktorer för det men bra att leva nyttigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

ärftlighet hos T1D?

A
  • Ett barn till en förälder med T1D löper <5% risk för att få diabetes
  • Om båda föräldrarna har T1D så ökar risken med 10–20 %
  • 9/10 vuxna eller barn som insjuknar har ingen nära släkting med T1D
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

ärftlighet hos T2D?

A
  • T2D är mer ärftlig än diabetes typ 1
  • > 15% av befolkningen bär på arvsanlag för att utveckla T2D
  • Om en enäggstvilling får diabetes typ 2 är risken att även risken att den andra tvillingen utvecklar T2D runt 90%, medan risken vid diabetes typ 1 är 25-50%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

kliniska tecken på T1D?

A
  • incidens vid tonåren men förekommer vid alla åldrar
  • symptomdurationen är kort (dagar till veckor)
  • BMI är normalt eller lågt, kan vara lågt vid insjuknandet
  • vanligt med acidos, alltså surt blod
  • ketonuri
  • man har autoantikroppar
  • organnkomplikationer kan finnas kvar länge
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

kliniska tecken på T2D?

A
  • incidens ökar med åldern
  • lång symptomduration (flera år, går runt länge med ett förstadie till diabetes)
  • BMI är högt
  • ketonuri
  • Sekundära organkomplikationer kan finnas redan vid diagnos, eftersom man kan gå med hyperglykemi för länge
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Symptom på hyperglykemi

A
  • Socker i urinen gör att vi måste kissa ofta och mycket, njuren orkar inte reabsorbera den
  • ju mer glukos som kissas ut desto mer vatten förloras vilket leder till uttorkning
  • därav ökad törst
  • torr röd hud, ögon och torra slemhinnor
  • viktminskning (vid typ 1)
  • illamående och kräkningar
  • klåda i underlivet och svamp pga den söta miljön
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Symptom på lågt blodsocker

A
  • Hunger
  • Matthet
  • Konfusion (hjärnan fungerar inte som den ska, kan vara svårt med enkla saker)
  • Oro eller ilska (dysforikänsla, kroppen talar om att något inte står rätt till)
  • Synstörningar
  • Blekhet
  • Svettningar och darrningar
  • Huvudvärk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad kan lågt blodsocker bero på

A
  • Lågt kaloriintag
  • Överdosering av insulin eller diabetestabletter
  • Ökad fysisk aktivitet
    -alkohol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

symptom på ketoacidos

A

Ökad urinmängd
Törst
Buksmärtor
Hyperventilation och acetondoft
Sänkt medvetande och diabeteskoma

18
Q

Vilka är de långsiktiga komplikationerna av dibetes?

A
  • påverkan på nerver: nedsatt känsel i fötter
  • påverkan på blodkärl: mikroangiopati, mindre syretillförsel och färre vita blodkroppar, vilket göra att sårläkningsprocessen tar längre tid: fler sår
  • nedsatt cirkulation
  • nedsatt syn (retinopati)
  • ateroskleros = plackbildning i blodkärlen kan leda till blodproppar
  • kan leda till stroke och diabetes
  • njursjukdom
19
Q

Vad görs för att förhindra förändringar i ögats näthinna?

A
  • För att förebygga förändringar i ögats näthinna kontrolleras alla diabetiker med ögonbottenfoto!
  • De flesta med diabetes typ 1 gör ögonbottenfoto en gång per år
  • Vid diabetes typ 2 och hög ålder kan det räcka med 2-3 års intervaller
20
Q

vad kan neuropati orsaka?

A

Kan ge smärta och känselbortfall framförallt i fötter och ben
Dessutom kan stelhet i kroppens bindväv framförallt axlar (även höfter och knän) utvecklas

21
Q

fotproblem vid diabetes kan ge vadå?

A
  • Långvarig diabetes kan leda till allvarliga problem på fötterna
  • Infektioner, svårläkta sår och fotdeformiteter
  • För pat kan det innebära en akut risk för allvarlig skada och nedsättning av livskvaliteten
22
Q

hur behandla och omvårda fotproblem?

A
  • Noggrann undersökning av foten
  • Inspektion av sår (INFEKTION?), god hygien viktigt, tvätta och ta bort nekros
  • Behandla ödem
  • Optimal glukoskontroll
23
Q

munhälsan hos diabetiker?

A
  • Mer karies hos diabetespatienter
  • Beror på minskad salivproduktion och mer söt saliv
  • Vanligare med inflammationssjukdomar mellan tänderna
24
Q

beskriv HbA1c

A
  • HbA1c (= långtidssockret) speglar hur blodsockret varit i genomsnitt under 2-3 mån före provtagningen (så länge som erytrocyten överlever)
  • HbA1c mäter hur mycket glukos som fastnat på hemoglobinet i erytrocyterna, vid högt blodsocker fastnar mer glukos än vid lågt
25
Q

hur HbA1c-värdet motsvarar blodsockerhalten:

A

HbA1c mmol/mol : P-glukos mmol/L

52 : 7–8
62 : 9–10
72 : 11–12
82 : 13–14
92 : 15–16

26
Q

hur behandlas hypoglykemi akut? vid medvetande vs medvetslös

A
  • En person med blodsockerfall som är vid medvetande bör få i sig 4 druvsockertablett, oftast kan det behövas något mer såsom 2 dl mjölk eller 1 dl juice
  • En medvetslös person som drabbats av hypoglykemi behöver akutvård och kan antingen ges glukos i armen (iv) eller via en injektion med hormonet glukagon och då stimulerar levern till att producera och frisätta mer glukos
27
Q

hur medicineras diabetes typ 1 vs typ 2?

A
  • De allra flesta pat med diabetes typ 1 får vård via sjukhusens medicin- eller endokrinkliniken
  • Detta gäller även mer komplicerade fall av diabetes typ 2 eller pat med som kräver specialistsjukvård
28
Q

hur ofta kontrolleras diabetespatienter av läkare?

A
  • Äldre pat med diabetes bör träffa läk 1-3 gånger per år för provtagning av HbA1c samt upprättande av individuell vårdplan med diabetessjuksköterska
  • För pat i hemsjukvården som inte kan besöka vårdcentralen så kan man överväga att kontrollera HbA1c 2–5 ggr per år
29
Q

vad behöver undersökas minst 1 gång per år hos alla diabetespatienter?

A

Minst en gång per år bör följande undersökas:

HbA1c
Mikroalbuminuri
Vikt
Blodtryck
Blodfetter
Rökning
Motion
Fotstatus
Matvanor
Självtester
Hjälpmedel
injektionsteknik/injektionsplåster

30
Q

vad är normalt insulinbehov per dygn?

A

0,5 - 1 E / kg / dygn (där 100 E = 1 ml, alltså är 1 E = 0,01 ml)

Basinsulin 2 ggr per dag och sedan en innan varje mål, totalt ca 5 sprutor om dagen

31
Q

ge exempel på olika insulinsorter

A

Humalog tas varje gång man äter, verkar mycket snabbt

Insulatard (medellång verkan, 12-14 timmar, grumlig vätska)

Lantus (lång verkan, 22-24 timmar, klar vätska)

Levemir (lång verkan, 20-22 timmar, klar vätska)

32
Q

exempel på läkemedels används vid diabetes typ 2?

A
  • Tabletter som ökar insulinfrisättningen vid högt P-glukos
  • Tabletter som ökar insulinkänsligheten
  • Tabletter som förlänger effekten av det kroppsegna hormonet GLP-1
  • Tabletter som jämnar ut upptaget av glukos från tarmen
33
Q

vad används vid behandling av diabetes typ 2 hos äldre? och vilka kontraindikationer finns?

A
  • Metformin är förstahandsvalet om pat är yngre än 80+
  • Metmorfin ska dock sättas ut vid risk för dehydrering

Extra observans vid:
Samtidigt intag av lm som kan påverka njurfunktionen tes ACE hämmare och NSAID
Nedsatt njurfkn leverfkn och hjärtsvikt
Alkoholism
Metmorfinbehnadlinhg ökar risken för brist på vitamin B12, vilket kan försämra allmäntillstånd och diabetisk nervskada

34
Q

Vad ska ALLTID kontrolleras innan patienten får insulin?

A

blodsockret ska alltid mätas innan, annars finns risken för att pat får dödlig hypoglykemi

35
Q

vart ska Hb1Ac ligga för en diabetiker
vart skall P-glukos ligga

A

HbA1c
-under 52mmol/mol
-äldre kan ligga 70mmol/mol

P-glukos
- 4-7,8 mmol/ L

36
Q

risk för ärftlighet vid T2

A

typ två har 25-40 % risk för ärftlighet

37
Q

hur många av alla med T2 diabetes lider av överikt

A

övervikt och fetma har 80 % av alla med diabetes typ 2

38
Q

vad är glykogenolys och glukoneogenes

A

glykogenolys = glykogen som levern har lagrat in bryts ner till glukos och frisätts

Glukoneogenes = Levern nybildar glukos genom aminozyror och glycerol

39
Q

hur påverkar insulin/insulinresistens glykogenolys och glukoneogenes

A

insulinet stimulerar inlagring av glykogen och hämmar glukogenolysen för att hålla blodsockret på en bra nivå

insulinresistens i levern leder till minskad glykogeninlagring och ökad glukosfrisättning via glykogenolys och glukoneogenes

40
Q

varför bildas ketonkroppar

A

tre olika syror vilka bildas genom omsätting av fettsyror och kolhydrater

Vid svälttillstånd och okontrollerad diabetes mellitus produceras stora mängder, vilket orsakar metabolisk acidos och förhöjda halter i blod och urin av alla tre typer av ketonkroppar. Om ej behandlat –> medvetslöshet och koma

41
Q

polyuri

A

man kissar mer

42
Q

dimsyn

A

torra slemhinnor