Det elektriska hjärtat del 2 Flashcards

Fortsättning på del 1

1
Q

Vilka två källor till kalcium finns i hjärtmuskelcellen?

A

1) Från ECF via kanaler i cellmembranet. 2) Från sarkoplasmatiska retiklet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gäller för frisättningen av kalcium från sarkoplasmatiska retiklet?

A

Den är kalciuminducerad. En höjning av intracellulärt kalcium (via kanaler) leder till frisättning av mer kalcium från sarkoplasmatiskt retikel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Genom vilken struktur sprider sig aktionspotentialen? Vad leder detta till i hjärtmuskelcellen?

A
  • Sprids genom T-tubuli - Öppnar spänningskänsliga kalciumkanaler i sarkolemman (plasmamembranet). - Kalcium binder till kalciumbinding site på sarkoplasmatiska retiklet –> Ca2+ gnista –> kontraktion.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad händer med kalcium vid muskelrelaxation? Övriga jonförhållanden kopplat till detta?

A
  • Pumpas tillbaka in i sarkoplasmatiskt retikel - Lämnar cellen i en antiport i utbyte mot Na+. - Natrium i sin tur kommer bytas ut mot kalium genom Na/K -ATPas. Där 3 st Na+ åker ut och 2 K+ åker in i cellen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Genom vilka två vägar ökar cytosolisk natrium koncentration? Var konvergerar dessa? (Repetition, men mycket viktigt att man fattar det) .

A

1) Excitation/depolarisation av plasmamembran –> Öppning av spänningskänsliga Ca2+ kanaler i T tubuli –> Ca2+ flödar in i cellen –> Cytosoliskt Ca2+ har ökat. –> Leder till muskelkontraktion 2) Excitation/depolarisation av plasmamembran (sarkolemman) –> öppning av spänningskänsliga Ca2+ kanaler i T - tubuli –> Ca2+ binder till Ca2+ receptorer på ytan av sarkoplasmatiskt retikel –> öppning av Ca2+ kanaler tack vare dessa receptorer –> Flöde av Ca2+ ut i cytosolen –> Cytosoliskt Ca2+ har ökat –> Muskelkontraktion! Båda vägar leder till muskelkontraktion, där de konvergerar!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ledningsmuskulatur och pacemakermuskulatur för typ av celler?

A

Myocyter såklart! Muskelceller och inte nerver! - Alltså är den grundläggande mekanismen för aktionspotentialen i hjärtat inte beroende av nerver!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur förbinds SA knutan med AV noden?

A
  • Direkt genom: - Tractus internodalis anterior - Tractus internodalis posterior - Tracuts internodalis medialis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur leds signalen från sinusknutan till vänster förmak?

A

Genom Bachmanns bunt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad skiljer AV noden från SA noden?

A
  • Den har färre gap junctions än runtom i förmaken - Den har färre celler - Vilket leder till högre resistens - Och att signalen bromsas upp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ungefär hur lång tid tar det för signalen i hjärtat att passera AV-noden och ut i hiska bunten?

A

160ms

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ungefär hur lång tid tar det innan hela kammaren är depolariserad?

A

220ms

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Efter hur lång tid är allt myokard i förmaken depolariserat?

A

ca 9ms

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad heter de strukturer som förser AV noden med depolarisationsvågen?

A

Transitionella fiber. - Namngivna i annat kort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara hur strukturen ser ut precis nedanför AV-noden.

A

Tunna delar av AV-skänklar sträcker sig igenom den fibrösa atrioventrikulära vävnaden (anulus fibrosus) och därmed bromsas signalen upp. - Från de distala delarna av AV-skänkeln utgår vänster och höger skänkel till respektive kammare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken del av hjärtat depolariseras först då signalen passerat ner genom skänklarna? Vilka delar depolariseras sist?

A

Myokardet i apex cordis depolariseras först, såklart! - Sist depolariseras de basala delarna av båda kammarväggarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är vilomembranpotentialen i hjärtats arbetsmuskulatur? Vad beror det huvudsakligen på?

A

-90mV. - Utflöde av kaliumjoner ger negativa potentialer!

17
Q

Varför kommer inte anjoner ut ur cellen?

A

De är ofta i form av stora molekyler såsom proteiner, ATP och kan inte passera kanalerna i sarkolemman.

18
Q

Hur ser natrium och kalciumflödet ut i vilostadiet?

A

Mycket begränsat flöde över membranet. - Viss mängd natrium tar sig in i cellen - I princip inget Ca2+ tar sig in i cellen i vila.

19
Q

Vad behöver ske för att det ska sättas upp en ny aktionspotential?

A

Merparten av muskeln ska ha kontraherats!

20
Q

Vad innebär det att det mekaniska svaret har lika lång duration som aktionspotentialen?

A

Kardiomyocyten har lång refraktärsperiod (200-300msec). Detta medför att kardiomyocytkontraktionen kan inte summeras till tetanus (ihållande kontraktion)

21
Q

Beskriv aktionspotentialen i hjärtats arbetsmuskulatur med avseende på “kurvans” form och biokemiska händelser!
Denna är MYCKET viktig, och du ska kunna redogöra för den på den nivån som andra sidan av kortet visar.

A

Fas 0: Snabba Na-kanaler (spänningskänsliga och tidskänsliga) öppnar vid tröskelvärdet på -60mV

Fas 1: Partiell repolarisation genom att spänningskänsliga, transienta, K-kanaler öppnar och stänger

Fas 2: Platåfas, först spänningskänsliga L-Ca2+ kanaler, sedan Na/Ca-utbyte

Fas 3: Repolarisation genom att långsamma K-kanaler öppnar.

Fas 4: Vilomembranpotential. Na/K-ATPas för tillbaka natrium som åkt in.

22
Q

Hur ser aktionspotentialen ut i pacemakervävnad? Vilka är dessa vävnader?

A

Pacemakervävnad refererar till SA och AV knutan.

Det är viktigt att kunna utseendet på denna kurvan, och hur den skiljer sig från arbetsmuskulaturen!

Särskilt interssant: Fas 4, kallas pacemakerpotential och förekommer normalt endast i SA-noden!

23
Q

Lär dig även denna!

A

Du ska inte kunna vilka jonförhållanden som leder till utseendet :)

24
Q

Vilka celler har förmågan att bilda en aktionspotential? Varför sker det i SA-knutan?

A

Alla kardiomyocyter kan göra det. Det kommer dock ske i SA-noden eftersom den har högst autorytmicitet och därmed är taktbestämmande.

25
Q

Hur justeras hjärtats rytmicitet?

A

Via ANS:
- Sympatikus: sympatiska gränssträngar med postganglinära neuron frisätter noradrenalin (transmittorsubstans) i hela myokardet.

  • Parasympatikus: Preganglionärer från vagusnerven når hjärtmuskulaturens vägg där de omkopplas i intramuralt postganglie. Transmittorsubstans är acetylkolin, men är mycket sparsam och centrerad till SA/AV-noder.
26
Q

Varifrån utgår den parasympatiska signaleringen? Hur förmedlas den i hjärtat?

A

N. Vagus preganglionära nervcellskroppar utgår fårn nucleus dorsalis i hjärnstammen. Passerar genom foramen jugulare i skallbenet.

  • Höger vagusgren når SA-noden, vänster vagusgren når AV-noden.
  • Preganglionära nervterminaler frisätter ACh till nikotinreceptorer på intramurala (= ligger i hjärtvävnaden) postganglionära nervcellskroppar (= ganglieceller)
  • Korta postganglionära axoner som frisätter ACh till muskarinreceptorer på fr.a SA-nod, AV-nod och förmaksmuskulatur.
27
Q

Varifrån utgår den sympatiska innervationen av hjärtat? Hur förmedlas den till/i hjärtat?

A
  • Preganglionära nervcellskroppar utgår från bröst-ryggmärgssegmenten T1-T4
  • Omkoppling sker i gränssträngen - frisätter ACh till nikotinreceptorer på gangliecellerna.
  • Långa postganglionärer till hela hjärtat - frisätter noradrenalin till fr.a beta1-receptorer på hjärtvävnaden.
  • Samtidigt frisätts adrenalin från binjuremärgen och cirkulerar som hormon i blodet och når på det viset hjärtat.
28
Q

Vad bestämmer hjärtfrekvensen?

A

Hur mycket av parasympatikus/sympatikus som är aktivt.

  • Grundfrekvens 60-70slag/min i vila
  • Maximal frekvens uppåt 200slag/minut.

Extremt vältränade individer har hög vagusaktivitet, därmed mycket parasympatisk aktivitet som bromsar hjärtat och leder till lägre hjärtfrekvens.

29
Q

Hur påverkas pacemakerpotentialen av sympatisk och parasympatisk stimulering i förhållande till normalvärdet?

A
  • Parasympatiskt: Tar längre tid för pacemakerpotentialen att nå upp till tröskelvärdet och utlösa aktionspotential. Dessutom sänks vilomembranpotentialen (mer negativ). - Den hyperpolariseras
  • Sympatiskt: Tar kortare tid att nå till tröskelvärdet och utlösa en aktionspotential.
30
Q

Annat ord för pumpkraft?

A

Kontraktionskraft

31
Q

Förhållandet mellan HR, SV och CO?

A
HR = hjärtfrekvens 
SV = Slagvolym

CO = Cardiac output = hjärtminutvolym

CO (cardiac output) = HR x SV

Normal hjärtfrekvens är ca 60slag/minut i vila
Normal slagvolym är ca 70ml/slag i vila
Normal CO blir då 60x70=4200 ml/minut i vila = 4,2l blod/minut i CO.

32
Q

Vilka mekanismer finns för reglering av hjärtats kontraktionskraft?

A
  1. Frank-Starlings hjärtlag:
    - Kontraktionskraften beror på hur stor fyllnaden är av kamrarna när kontraktionen (systole) startar - den diastoliska fyllnaden (kallas EDV, preload). Fyllnaden beror i hög grad på återflödet från venerna till höger förmak.
  2. Hjärtats kontraktilitet (inotropi):
    - Mängden fria, intracellulära kalciumjoner. Detta regleras fr.a av aktiveringen av aktiveringen av hjärtats beta1-adrenoreceptorer (sympatiskt)
33
Q

Vilka två faktorer påverkar slagvolymens storlek?

A
  • Preload: Frank Starlings fyllnadsmekanism
  • SAMT: Tillgången på intracellulärt kalcium, styrs via beta1-adrenoreceptorer (medierat av noradrenalin och adrenalin via sympatikus).
34
Q

Sammanfatta sympatikus och parasympatikus fysiologiska effekter på hjärtat!

A

Sympatikus
- Ökar hjärtfrekvensen, ledningshastigheten i AV-noden samt kontraktionskraften i förmak och kammare

Parasympatikus
- Minskar hjärtfrekvens och ledningshastigheten i AV-noden. Däremot påverkas EJ kontraktionskraften i kamrarna (oavsett vad böckerna säger).

35
Q

Vad kallas den kontroll som ANS utövar på myokardet?

A

“Tonisk” - Ständigt pågående.