Cirkulationshistologi

Question 1

Vilka principiella strukturer består blodkärlen av?

Answer 1

• Tunica intima
• Tunica media
• Tunica adventitia

Question 2

Beskriv kärlväggens innersta lager!

Answer 2

Tunica intima

• Enskilt lager av skivepitel, plattepitel vilar på ett basalmembran.
• Under detta, lucker bindväv med multipotenta fibroblaster (kan ge mesodermala celler)
• Vissa kärl har lamina elastica interna och externa. Interna kommer mellan intima och media. Externa kommer mellan media och adventitia.

Question 3

Beskriv kärlväggens mellersta lager!

Answer 3

Tunica media

• Glatta muskelceller i cirkulära, paralella lager. I större artärer dessutom elastiska fibrer
• Avgränsas av lamina elastica interna/externa som innehåller olika mycket kollagen/elastin beroende på kärlets egenskaper (om det över huvud taget finns).

Question 4

Beskriv kärlväggens yttersta lager!

Answer 4

Tunica adventita (eller externa)

• Består av fr.a lucker bindväv, ibland också stram bindväv
• Fettceller
• Vasa vasorum (kärlens kärl)
• Kärlets nerver (kärlens nerver)

Question 5

Vad styr kärlets kontraktionsgrad i tunica media?

Answer 5

Innerveringen via nervi vasorum (delvis). Tunica medias kontraktionsgrad reglerar flödet i kärlet.

Question 6

Vad orsakar kontraktion i glatt muskulatur?

Answer 6

• Kalcium binder till calmodulin och bildar aktivt komplex.
• Calmodulinkomplexet aktiverar “myosin light chain kinase” - MLCK
• MLCK-komplexet kommer fosforylera ATP–> ADP och därmed fästa fosfat på myosinproteinets regulatoriska kedjor vilket ger ett aktivt myosin –> kontraktion

Question 7

Vilka typer av kärl finns det? Översiktligt. Börja med Aorta och sluta med vena cava!

Answer 7

Elastiska artärer

Muskulära artärer

Arterioler

Kapillärer

Venoler

Vener

Vena cava

Question 8

Hur påverkas flödet genom vener?

Answer 8

• Mycket begränsad innervering.
• Här kommer nerverna påverka venernas fyllnadsgrad (sympatikus)
• Graden av fyllnad av vener minskar vid sympatikusstimulering
• “Pooling” - ansamling av blod i venerna minskar vid sympatikustonus
• Minskar kärlets “compliance”, eller eftergivlighet

Question 9

Exempel på och struktur av elastiska artärer?

Answer 9

• A. carotis communis/interna/externa sin/dx
• A. femoralis
• A. femoralis
• Har mycket tjock media med elastiska lameller mellan varje lager glatt muskulatur
• Saknar lamina elastica interna och externa
• Rikligt med blodkärl och nerver i adventitian.
• Sympatiska vasokonstriktornerver har mycket begränsad effekt på median!! (arterioler påverkas mycket dock)

Question 10

Exempel på och struktur av muskelartärer?

Answer 10

• Ex: a. radialis
• Kallas även “conduit arteries” - ledande artärer.
• Har färre elastiska fibrer
• Har inte samma uppgift som aorta (att kunna fyllas och dra ihop sig).
• Mycket tunnare media än elastiska artärer
• Har lamina elastica interna/externa.
• Adventitia lika tjock som median, med kärl och nerver.

Question 11

Struktur och funktion av arterioler?

Answer 11

Arterioler reglerar flödet!

• 30-300 mikrometer
• Tunn media men samtidigt liten lumen vilket gör att förändringar i flödet märks redan vid små förändringar i den glatta muskulaturen.
• Om arteriolens radie r dubblas kommer resistensen minska avsevärt och flödet öka 16ggr (r^4). bestämmer flödets storlek.
• Tunn adventitia
• Små arterioler saknar lamina elastica int/ext.

Question 12

Vilka tre faktorer reglerar flöden i ett rörsystem?

Answer 12

Beskrivs av Poiseulles lag!

• Längden på röret
• Diametern på röret
• Viskositet (intern friktion som vätskan utgör på röret)

Question 13

Vilken är den viktigaste faktorn för att reglera flödet i ett kärl?

Answer 13

• Kärlradien!
• Regleras av symmpatiska vasokonstriktornerver. Noradrenalin binder till alfa-receptor på den glatta muskulaturen i ff.a arterioler.
• Orsakar konstriktion av tunica media som ger mindre radie på kärlets lumen.

Question 14

Skillnad mellan artär och ven histologiskt?

Answer 14

Vener

• Tunnare vägg
• Oregelbunden, ej cirkulär

Artärer

• Cirkulära
• Oftast tjockare vägg!

Question 15

Kapillärens struktur och funktion?

Answer 15

• Ett lager av endotelceller som vilar på ett basalmembran.
• Finns pericyter - stamceller som bildar nya kärlceller (endotelceller), men har också kontraktila egenskaper som man tror kan påverka flödet i kapillären.
• Uppgiften är att släppa igenom blod med näringsämnen och syrgas från blodflödet ut till periferin.

Question 16

Vilka typer av kapillärer finns? Vad utmärker dessa?

Answer 16

Utmärkande är att de har olika genomsläpplighet, beroende på molekylens (eller cellens) storlek (mäts i kD - kiloDalton)

Kontinuerliga kapillärer (ex muskelkapillärer)
- Basalmembranet är kontinuerligt och har kontakt med andra endotelcellers basalmembran.

Fenestrerade kapillärer

• Exempelvis glomerulus-kapillärer i njuren.
• Har “fönster” i endotelet för lite större molekyler, dock ej protein.

Sinusoider (leverkapillärer)
- Har större glipor mellan endotelceller och i basalmembranet

Question 17

Nämn ett specialfall av kontinuerliga kapillärer och varför det är viktigt just där?

Answer 17

BBB (Blood brain barrier) - BlodHjärnBarriären

• Mycket stort motstånd i endotelet så att hjärnan inte skadas av substanser.
• Motstånd mot genomsläpplighet av annat än de allra minsta molekylerna (syre, joner etc).

Question 18

Vad utmärker venoler och vener histologiskt?

Answer 18

Tunica intiman:
- Endotellcellager vilar på BM. Underliggande bindväv samt stråk av längsgående glatta muskelceller.

Tunica media:
- Tunn jmf med artärernas, mycket fibroblaster och kollagena fibrer.

Tunca adventitia
- Mycket tjock med längsgående glatt muskulatur.

Klaffar finns i de flesta vener under hjärthöjd - består av endotel + bindväv, ev med glatt muskel.

Question 19

Vad påverkar det venösa återflödet?

Answer 19

Påverkas i hög grad av sympatikus. Vasokonstriktorer påverkar venernas pooling så att blodet inte stannar kvar på vensidan.

Question 20

Vad är speciellt med vår kroppsställning med avseende på cirkulation?

Answer 20

Vår cirkulation är känslig för gravitationskrafter. Det venösa återflödet kan förhindras. Då reagerar sympatiska nervsystemet med impulser av noradrenalin till venerna som kontraherar och minskar benägenheten till pooling samt ökar det venösa återflödet till hjärtat.

Question 21

Varför finns lymfa?

Answer 21

Pågrund av kapillärens motstånd sjunker trycket längs med kapillären. Hydrostatiska krafter kommer pressa ut vätska genom endotelcellerna med lösta, mindre, molekyler. Detta tas inte upp av kapillärerna i samma utsträckning som det lämnar kapillärerna. Det riskeras att bildas ansamlingar av interstitialvätska utanför kapillärbäddarna. Därför behövs ett lymfatiskt dränage. Vidare kommer mycket vätska att passera på det här viset, varför vi behöver återföra det med lymfcirkulationen till systemcirkulationen.

Question 22

Vad löper längs med “riktiga” kapillärer? Hur ser strukturen ut på detta?

Answer 22

Lymfkapillärer!

• Består av endotelceller som ligger omlott och ett offulständigt basalmembran.
• Vätska som kommer in i lymfkapillären kommer inte kunna ta sig tillbaka till interstitialvätskan.
• Ofullständigt basalmembran (kopplat till ovan).

Question 23

Struktur på lymfkärl?

Answer 23

• Endotelceller
• Diskontinuerligt lager glatt muskel
• Tunn adventitia
• Klaffar med endotel på ett tunt bindvävslager.

Question 24

Var tömmer sig några stora lymfkärl?

Answer 24

De tömmer sig i vena subclavia sinistra/dextra.