Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K1 - Tenta > Dag 9 > Flashcards

Dag 9 Flashcards

1
Q

Dom olika sorters spottkörtlarna

A

Glandula submandibularis
Glandula sublingualis
Glandula parotis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Glandula submandibularis ligger…

A

Under underkäken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Glandula submandibularis histologiskt

A

Huvudsak serös (mörk), med mukösa (ljus) inslag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Seröst

A

Seröst sekret är vattningt och serösa celler är mörka histologiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Muköst

A

Muköst sekret är slemmigt och mukösa celler är ljusa histologiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Glandula sublingualis ligger…

A

Under tungan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Glandula sublingualis histologiskt

A

Främst mukösa (ljusa) celler men även blandade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Glandula parotis ligger…

A

Bak mot öronen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Glandula parotis histologiskt

A

Endast serösa (mörka) celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

GI-kanalens gemensamma struktur

A

Mukosa (epitel, lamina propria och msucularis mukosa)
Submukosa
Muscularis externa
Serosa/adventitia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Olika sorters epitel

A

Epitelet kan vara skivepitel, kubiskt epitel eller cylindriskt epitel. Enkelsiktat är ett lager, flerskikatat/stratifierat är flera lager och psuedostratifierat består av fler olika lager men alla har sin bas på basalmembranet vilket gör det enkelskikatat (cylindriskt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Submukosa

A

Submukosan består av bindväv och blodkärl, nerver och lymfkärl som kommer att förse mukosan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Muscularis externa

A

Muscularis externa består av dubbel muskulatur förutom i ventrikeln där det finns ett extra lager. Cirkulärt muskellager är närmast lumen och longitudinellt är längst bor från lumen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Serosa

A

Serosa består av ett lager peritoneum omgiven av ett lager lös bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Adventitia

A

Adventita består av lös bindväv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Esofagus uppbyggnad

A

Esofagus kläs av flerskiktat oförhornat skivepitel och i submucosa finns det mukösakörtlar (esofagalakörtlar). Muscularis externa är tvärstrimmig (1/3), blandad (1/3) och glatt 1/3. Eftersom vissa rörelser är viljestyrda (sväljningar) men vissa saker sker utan vår vilja (peristaltiska rörelser) är muskulaturen blandad. Adventitia omger esofagus ovanför diafragman och serosa nedanför.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Esofagus/ventrikel övergång

A

Nedre esofagussfinkten/Cardiasfinktern, håligheten heter ostium cardiacum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ventrikelns uppbyggnad

A

Ventrikeln kläs av enkelt cylindriskt epitel. I ventrikeln finns det gastric pits med ytmukösaceller och gastric glands med specialceller (parietalceller, chiefcells m.fl.) Dessa går ner genom submukosan. Rugae, veckningar, gör att magsäcken kan bli större och mindre beroedne på hur mycket innehåll den har. Till skillnad mot resten av GI-kanalen har ventrikeln tre muskellager i muscularisexterna, ett oblikt lager (snett), ett cirkulärt musklerlager och ett longitudinellt. Serosa omger ventrikeln.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Olika gastric glands och var dom befinner sig

A

Det finns olika gastric glands i olika delar av magen. I cardiadelen finns det cardiakörtlar som består av ytmukösaceller. I fundus och corpus finns det funduskörtlar som består av ytmukösaceller, parietalceller, huvudceller, ECL-celler. I antrum finns det Pyloruskörtlar som består av ytmukösaceller och G-celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Plicae gastricae

A

Magsäcken har synliga veck som heter plicae gastricae som finns för att magen ska kunna vidgas utan att utsätta den för tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ventrikelmuskulaturens 3 uppgifter

A

Förvara maten
Dela upp maten och blanda den
Tömma kymus till duodenum i små och hastighetreglerade portioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur blandas och portioneras maten ut i magen?

A

Muskulaturen i magen slappnar av och kontraherar i peristaltiska rörelser vartannat. Dom peristaltiska rörelserna startar smått i fundus och rör sig nedåt och blir starkare och snabbare. I slutet av rörelsen kommer hela antrum att vara kontraherad och tvinga ut små portioner mat varje gång. Rörelsen når sedan pylorus som dras ihop och tvingar kymen upp tilbaka mot corpus. Detta gör att maten blandas och bearbetas väl samtidigt som en liten del kymus skickas till duodenum varje gång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad produceras i cardia?

A

I cardia produceras endast slem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad produceras i fundus och corpus?

A

I fundus och corpus utsöndrar körtlarna främst slem, pepsinogen, histamin, IF (intrinsic factor som tar upp B12) och saltsyra från slemproducerande celler, ECL-celler, parietalceller och huvudceller/chief cells.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad produceras i antrum?

A

I antrum utsöndras även gastrin från G-cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är magsyrans uppgifter?

A

Optimera pH-miljön för pepsin som gillar det surt
Döda ovälkomna bakterier
Aktivera pepsinogen -> pepsin
Bryta ner bindväv och muskelfibrer från maten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Utsöndringen av magsyra från parietalcellerna stimuleras av…

A

Gastrin, histamin och acetylkonin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Gastrinutsöndringen stimuleras av…

A

Gastrin stimuleras i den cefaliska fasen (genom intryck från sinnena) och och iden gastriska fasen när maten nått magen genom nervsignaler, reflexer, proteiner/aminosyror och genom ett förhöjt pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Olika celltyper i ventrikeln

A

Parietalceller: tillverkar magsyra och intrinsic factor
Mukösa halsceller (neck cells) och ytceller (gastric pit
cells): producerar slem som lägger sig som ett skikt
ovanpå ytcellerna
Huvudcell (chief cells): producerar pepsinogen
G-celler => gastrin
D-celler=> somatostatin
ECL-celler=>histamin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Utsöndringen av magsyra hämmas av…

A

Somatostatin (D-celler i antrum) och vagusnervreflexer från magen och CKK (I-celler i duodenum), sekretin (S-celler i d & j) och GIP (gastric inhibitory peptid) från duodenum. (intestinal fas)

31
Q

Hur hämmas magsyran från magen

A

Somatostatin som utsöndras från D-celler stimuleras när pH är mindre än 3 vilket i sin tur hämmar utsöndringen av gastrin = mindre histamin och saltsyra. Vagusnerven hämmar G-cellerna.

32
Q

Hur hämmas magsyran från duodenum

A

Sekretin utsöndras av S-celler i duodenum och jejunum och hämmar G-celler och parietalcellerna när dom når antrum från cirkulationen. Bidrar även till mättnadskänsla. CKK utsöndras av I-celler i början i duodenum vid kontakt med fett och stimulerar kontraktion av pylorussfinktern, galla och bukspott och hämmar G-celler och parietalcellerna när dom når antrum från cirkulationen. Bidrar även till mättnadskänsla.

33
Q

Curvatura minors blodförsörjning

A

Curvatura minor försörjs via A. gastrica dexter (via truncus coealiacus -> A. hepatica communis -> a. hepatica propria -> a. gastrica dextra) och A. gastrica sinister (truncus coealiacus -> A. gastrica sinister).

34
Q

Curvatura majors blodförsörjning

A

Curvatura major försörjs via A. gastroomentalis dexter (från truncus coeliacus -> A. hepatica communis -> A. gastroomentalis dexter) och A. gastroomentalis sinister (från truncus coeliacus -> A. splenica -> A. gastroomentalis sinister). Ovanför om curvatura major så försörjs det av Aa. Gastrica breves (från truncus coeliacus -> A. splenica -> Aa. Gastrica breves).

35
Q

Saltsyrasekretions 3 faser

A

Cefalisk fas, syn lukt och smak kommer stimulera vagusnerven att stimulera parietalcellen att sekretera HCL.
Gastrisk fas, närvaron av mat i magsäcken kommer även det att stimuera utsöndringen av HCL.
Intestinal fas, när kymus når tunntarmen kommer det att stimulera parietalcellen att sluta

36
Q

Indelning av ventrikeln

A

Cardia, fundus, corpus, antrum och pylorus

37
Q

Anatomisk indelning av pancreas

A

Cauda, corpus och caput (från höger)

38
Q

Utförsgång från pancreas

A

Ductus pancreatica

39
Q

Utförsgången från pancreas sammansluter med … innan den går ut genom … i duodenum

A

Ductus choleducus

Papilla duodenum major

40
Q

Endokrina delen av pancreas

A

Den endokrina delen är langerhanska öar som är lite ljusare histologiskt och består av alfa-, beta-och deltaceller. Dessa celler går inte av urskilja histologiskt men har viktiga funktioner då dom producerar insulin, glukagon och somatostatin. Dessa ska sedan ut i blodet = endokrin.

41
Q

Exokrina delen av pancreas

A

Den exokrina delen består av acini som är klot med pyramidceller (producerar pancreasproenzymer) och centroacinära celler som producerar bikarbinat. Centroacinära cellerna är en förlängning av Intralobulära skarvgångar som sedan går över till Intralobulära samlingsgångar. Intralobulära samlingsgångar går över till interlobulära gångar som till slut ductus pancreatica.

42
Q

Vad omger lobuli?

A

Bindvävssepta separerar lobuli.

43
Q

Anatomisk indelning av hepar

A

Anatomiskt kan den delas upp i 4 lober, höger och vänster, separerade av ligamentum falciformi, och lobus caudatus (syns bakifrån som en liten svans) och lobus quadratus (syns bakifrån och är fyrkantig). Längst upp finns ett område som kallas area nuda där levern inte är täckt av peritoneum. Runt area nudea finns det ett ligament som kallas ligamentum coronarium.

44
Q

Leverns blodförsöjning

A

Cirka 75% av blodförsörjningen kommer från venae portae som är näringsrikt men syrefattigt. Den arteriella försörjningen är 25% och kommer från arteria hepatica propria (aorta abdominalis -> truncus coleacus -> arteria hepatica communis).
Blodet som samlas i centralvenen går ut i vena hepatica dextra sinistra till vena cava inferior.

45
Q

Portatriaden

A

En ven från venae portae, en artär från arteria hepatica propria och en gallgång

46
Q

Vad finns runt sinusoiderna?

A

Runt sinusoiderna finns fenestrerat endotel med makrofager (kuppferceller), ett litet hålrum som heter disses spalt och hepatocyter.

47
Q

Produktion av galla och dess väg till gallblåsan

A

Gallan som produceras i hepatocyterna kommer att samlas i hålrum, bile canaliculi som sedan går ut mot gallgången i portatriaden. Gallgångarna samlas om bildar ductus hepaticus dextra och ductus hepatica sinistra. Dom samlas i ductus hepaticus communis innan gallan förvaras i gallblåsan, vesica biliaris.

48
Q

Gallblåsa på latin

A

Vesica biliaris

49
Q

Gallsekretion stimuleras av…

A

Vesica biliaris utsöndrar sekret då den får hormonella signaler från duodenum. Sekretin stimulerar sekretionen och den effekten förstärks av CCK och acetylcholin.

50
Q

Vad är histologiskt speciellt för vesica biliaris?

A

Vesicia biliaris har ingen muscularis mukosa eller submukosa.

51
Q

Hur rör sig tunntarmen?

A

Segmenteringsrörelse är den dominerande rörelsen som ser till att allt spjälkas och att det tar rätt tid.
Peristaltisk rörelse tar över när absorptionen är klar av kymen och skickar det vidare till colon.

52
Q

Varför tar tunntarmen upp näring så bra?

A
  1. Veckningar av submucosan skapar liberkunska kryptor, PLICAE CIRKULARES.
  2. Hela ytan består av vili som är ~1mm långa.
  3. Varje enterocyt består av massa mikrovili som skapar ett “brush border”.
53
Q

Duodenum histologiskt

A

Duodenum har epitel bestående av enterocyter som absorberar och gobletceller som utsöndrar sekret. Det finns mycket lamina propria som följer formen av vili och som lieberkunska kryptorna. Det finns en klar skillnad mellan lamina propria och muscularis mucosa. Submukosan har stora brunnerska körtlar och utanför finns 2 muskellager, ett longitudinellt och ett cirkulärt. Duodenum omges av serosa.

54
Q

Jejunum histologiskt

A

Jejunum har epitel bestående av enterocyter som absorberar och gobletceller som utsöndrar sekret. Skillnaden mellan duodenum och jejunum är att det finns fler gobletceller i jejunum. Det finns mycket lamina propria som följer formen av vili och som lieberkunska kryptorna. Det finns en klar skillnad mellan lamina propria och muscularis mucosa. Submukosan har stora brunnerska körtlar och utanför finns 2 muskellager, ett longitudinellt och ett cirkulärt. Jejunum omges av serosa.

55
Q

Histologiska skillnaden mellan duodenum och jejunum

A

Fler gobletceller i jejunum och brunnerska körtlar i duodenum

56
Q

Vad är speciellt med ileum?

A

Det finns payerska plack i ileum.

57
Q

Histologiska skillnaden mellan tunntarmen och colon

A

I duodenum finns det brunnerska körtlar, i ileum finns payerska plack och i colon finns det inga vilis.

58
Q

Vart sker citronsyracykeln?

A

I mitokondrien

59
Q

Varför kan CSC endast ske aerobt?

A

Citronsyracykeln kan endast ske aerobt, med syre, då pyruvat måste omvandlas till laktat för att oxidera NADH.

60
Q

Pyruvat -> Acetyl-CoA

A

Pyruvat som är slutprodukten av glykolysen som skett i cytosolen kommer att transporteras in i mitokondrien. Först tar den sig genom mitokondriens yttre membran som är ganska lättgenomträngligt och sedan genom det inre mebranet med hjälp av specifika pyruvate transportörer. Väl inne i mitokondriens matrix kommer det att konverteras till Acetyl CoA med hjälp av ett multienzym komplex kallat pyruvate dehydrogenas. Pyruvate dehydrogenas complexet består utav tre enzymer som kommer att göra om pyruvate till Acetyl-CoA, i reaktionen ingår inbindandet av en CoA, en oxidering som reducerar NAD+ till NADH samt utsläppande av ett kol i form av koldioxid. Acetyl CoA är nu en tvåkolsatom.

61
Q

Minnesramsa för molekylerna

A

Can I keep selling sex for money, officer?

Citrate, isocitare, alfa-ketoglutarat, succinyl-CoA, succinate, fumarate, malate, oxaloacetate

62
Q

Minnesramsa för enzymerna

A

Can alice ignore anal sex so fuck me
Citrate synthase, aconitase, isocitrat dehydrogenase, alfa-ketoglutarat dehydrogenase, succinate thiokinase, succinate dehydrogenase, fumaras, malate dehydrogenase.

63
Q

Vad är det för reaktion som sker i dom olika stegen i CSC?

A
  1. Kondensation
  2. Reduktion
  3. Oxidatic dekarboxylation
  4. Oxidatic dekarboxylation
  5. Fosforylering
  6. Oxidation
  7. Hydration
  8. Oxidation
64
Q

Hur regleras citronsyracykeln?

A

Citronsyracykeln regleras på tre steg av tre olika enzymer, citrate synthase, isocitrate dehydrogenas samt alfa-ketoglutarat dehydrogenas. Vid låg energi (mycket ADP) kommer cykeln att främjas och vid mycket energi (ATP samt NADH) kommer den att hämmas. Citrat utövar även en negativ feedback på sitt enzym citrat synthase så vid höga koncentrationer citrat så kommer cykeln stanna av.

65
Q

Summaformeln av elektrontransportkedjan och ATPase

A

H20 bildas av 2H+ + 2e- + 1/2O2

1 ATP bildas när ADP + P bildas m.h.a 4 st H+ (En “runda” av ETK bildar 2,5 ATP)

66
Q

Var sker elektrontransportkedjan?

A

Elektrontransportkedjan sker inuti mitokondrien och komplexen sitter i det inre membranet.

67
Q

Vad heter dom olika delarna av ETK?

A

Dom fyra komplexen som ingår i elektrontransportkedjan är complex I (NADH dehydrogenase), II (succinate dehydrogenas), III (cytokrom bc1) och IV (cytokrom C oxidase).Det finns även 2 st mobila elektronbärare som fungerar som transportörer mellan komplexen. Dessa heter Cytokrom C och ubiquinone (coenzyme Q).
Det femte komplexet är ATPsynthase som inte är någon egentlig del av elektrontransportkedjan.

68
Q

Koenzym Q

A

Koenzym Q är rörlig mellan komplex I, II och III. När den aktiveras kommer den att bli till ubikinol istället gör ubiqunum

69
Q

Cytokrom C

A

Proteinet fungerar som en acceptor och donator av elektroner mellan komplex III och IV. Det sker genom att hemgruppen oxideras respektive reduceras.

70
Q

Komplex I

A

NADH-dehydrogenas
NADH+H+ som blivit reducerat i tidigare steg i metabolisem kommer till NADH dehydrogenase som kommer att oxidera NADH+H+ genom att ta upp hydridjonen (H-) samt den fria protonen (H+) som ges till FMN (flavin mononucleotide) och då bildar FMNH2. Dessa kommer sedan att tas upp genom komplexet via järn-svavel-centers och ut mot ubiqunum. Fyra H+ pumpas upp från matrix till intermembran utrymmet.

71
Q

Komplex II

A

Succinate dehydrogenas
Ubiqunum kommer att acceptera väteatomerna från NADH dehydrogenas och reduceras då till ubikinol. Om ubiquinone tar upp elektroner från NADH dehydrogenas kommer den att hoppa över complex II (succinate dehydrogenas) och åka direkt till komplex III då den har begränsad kapacitet att ta upp elektroner. Komplex II är inte en protonpump utan en del i citronsyracykeln då succinat oxideras till fumarat. Det är FAD som reduceras till FADH2. I komplex II kommer det dock inte att pumpas upp några protoner till intermembran space vilket är anledningen till att FADH2 genererar mindre ATP än NADH+H+.

72
Q

Komplex III

A

Cytokrom BC1-komplex
Från komplex III och framåt är allting i elektrontransportkedjan protein som kallas cytokromer och är hemeproteiner (proteiner som har massa järnjoner). Ubikonol kommer till komplex III som då kommer att oxidera ubikonol tillbaka till ubiqunum. Det är två stycken järnjoner Fe 3+ som kommer oxideras till Fe 2+ som sedan kommer att reducera cytokrom C som kommer få en elektron bundet till sig och då kommer att transportera det till complex IV (cytokrom c oxidase). Cytokrom c kommer sedan tillbaka och tar den andra elektronen och transporterar även den vidare till complex IV. Samtidigt som detta sker kommer fyra H+ att pumpas upp från matrix till intermembran utrymmet.

73
Q

Komplex IV

A

Cytokrom C-oxidas
I komplex IV kommer cytokrom C att oxideras (därav namnet cytokrom C oxidase) och reducera Fe 3+ till Fe 2+ . Dessa kommer sedan att släppa sina elektroner till ett syre som kommer reduceras med 2 elektronerna och 2 protoner till en vattemolekyl. I samband med detta kommer även två H+ att pumpas upp från matrix till intermembran utrymmet.

74
Q

Komplex V

A

ATP-syntas är ett enzymkomplex som katayserar ADP+P -> ATP då den utnyttjar koncentrationsgradienten elektrontransportkedjan har skapat. Synthaset kommer att börja snurra vilket är det som gör det möjligt för fosforyleringen av ADP ska ske. 4 st protoner bildar en ATP.

K1 - Tenta (17 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions