Dag 7 Flashcards

1
Q

Var sker befruktningen?

A

Ampullaregionen av tuba uterina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad omger oocyten efter ovulationen?

A

Efter ovulationen skyddas oocyten av 2 lager, zona pellucida innerst består av glykoprotein och corona radiata ytterst består av 2-3 lager follikelceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Oocytens rörelse framåt

A

Oocyten rör sig framåt i tuba uterina tack vare cilier och kontraktioner i den glatta muskulaturen fram till ampullaregionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Spermiens väg från spermiogenesen till vas deferens.

A

Efter spermiogenesen (när
spermatiden utvecklat en än sålänge icke
funktionell svans och fått sitt
acrosomhuvud) kommer den att släppa
från sertolicellen in i dess lumen och ut i
tubuli semeniferi. Den färdas genom tubuli recti fram till rete testis och sedan till caput epidydimis
genom ductuli efferentes testis. Epidydimis lång och här sker en stor del av mognaden
och huvudet kommer utvecklas ytterligare men framför allt får spermien förmågan att röra på
svansen. Från caput epidydimis kommer den att färdas ner till corpus epidydmis ner till cauda
epidydimis och till slut ut genom ductus deferens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Utsöndrar sädesvätska

A

Glandula seminalis utsöndrar fruktos (näring) och prostaglandiner (muskelkontraktioner hos kvinnan)
Prostatan utsöndrar milt basiskt sesekret (förlänger livstiden och motverkar det sura i vaginan)
Glandula bulbourethralis utsöndrar glykoproteiner som smörjer urethra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Spermiens väg från vas deferens vid en utlösning

A

Ductus deferens går genom glandula seminalis (utsöndrar fruktos och prostaglandiner) och kallas efter det ductus ejaculatoris. Snabbt efter det går den genom prostatan (utsöndrar milt basiskt sekret) och ductus ejakulatoris från var testikel bildar urethra med urethra pars prostatica. Glandula bulbourethralis utsöndrar glykoprotiner innan urethra går över till urethra pars spongiosa och ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Spermatozoens väg från utlösning fram till befruktningen

A

Spermatozoen kommer hamna i fornix vaginae vid en utlösning och sedan m.h.a muskelkontraktioner och rörligheten komma till cervix uteri och canalis cervic. Här är det cervixsekretet som spelar roll om spermien ska komma genom. Om den lyckas tar den sig vidare till corpus uteri och tuba uterina. Genom isthmus kommer den komma till ampulla där oocyten väntar om allting står rätt till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Befruktningens 8 steg

A
  1. Spermien summar genom follikelcellerna och fäster i ZP3 i Zona pellucida (består av glykoprotein ZP1, ZP2 och ZP3)
  2. En akrosomal reaktion gör att akrosomerna (enzymer) i spermiens huvud kommer att exocyteras.
  3. Enzymerna (främst akrosin) löser upp glykoproteinerna och spemien tar sig in mot oocytmembranet där den lägger huvdet snett mot.
  4. Huvudets membran omsluts av microvili från oocyten och dom 2 membranen fuserar samman. Spermiens material åker in i oocyten.
  5. Genom exocytos blir det en kortical reaktion som göra att zona pellucida blir hårt och ogenomträngligt för andra spermier.
  6. Ägget slutför meios II och skapar en polkropp som ligger bredvid den första.
  7. Spermiens pronukleus dekondenserar och blir större
  8. Spermiens och äggets pronukleus fuserar och skapar en nucleus med 46 kromosomer och antingen XX eller XY.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Zygot

A

Efter befruktningen och fram till det finns 16 blastomerer kalls det zygot. Zona pellucida är fortfarande kvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Morula

A

När det finns 16 blastomerer (~3 dagar) som fortsätter att dela sig mitotisk heter det morula. Zona pellucida finns kvar och det finns ett yttre, trofoblaster, och ett inre, embryoblaster, lager celler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Blastocyst

A

När det finns ett värskefyllt hålrum och zona pellucida har försvunnit dag 4-5 kallas det en blastocyst. Alla embryoblaster finns i en klump på en sida och trofoblasterna omger dessa och hålrummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Implantation

A

Ungefär dag 6 kommer trofoblasten av fästa i endometriet, som då är i sekretionsfasen, som har en rik blodförsörjning. Trofoblasten kommer sedan att bilda placentan som tar över äggstockarnas hormonförsörjning under graviditeten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Syncytotrofoblasterna

A

Trofoblasterna differentierar sig efter implantationen och skapar syncytotrofoblaster och cytotrofoblaster. Syncytotrofoblasterna ligger längst inne i endometriet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cytotrofoblasterna

A

Trofoblasterna differentierar sig efter implantationen och skapar syncytotrofoblaster och cytotrofoblaster. Cytotrofoblasterna ligger längst mot embryoblasterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Trofoblasterna differentierar sig till … och …

A

syncytotrofoblaster och cytotrofoblaster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Embryoblaster differentierar sig till … och …

A

Epiblaster och hypoblaster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Bilaminära plattan

A

Epiblaster och hypoblaster, bildas under vecka 2.

18
Q

Bestämning av kroppsaxlar

A

På ytan av epiblasten kommer den primitiva strimman och noden att bestämma vilket håll huvud och svans ligger åt. Samtidigt kommer cilierna i gulesäcken att skapa ett flöde höger till vänster för orientering.

19
Q

Invaginationen

A

När epiblasterna börjar röra på sig mot och in i den primtiva strimman.

20
Q

Gastrualtion

A

Bildandet av ectoderm, mesoderm och endoderm

21
Q

Ectoderm bildar…

A

Hud och nervsystem

22
Q

Mesoderm bildar…

A

Muskler och skelett

23
Q

Endoderm bildar…

A

GI-kanalen och körtlar

24
Q

Trilaminära disken

A

Ectoderm, mesoderm och endoderm

25
Q

Vecka 1

A

Zygoten delar sig mitotiskt inuti det stela zona pellucida samtidigt som det vandrar i tuba uterina mot uteri. Delningen gör att cellerna, blastomererna, inte blir större utan bara fler då dom går väldigt snabbt genom G1 och G2-fasen. När zygoten delat sig till 16 blastomerer kallas den istället en morula (dag ~3) och då har den ett inre lager celler, embryoblaster som blir till embryot, och ett yttre lager celler, trofoblaster som blir till placentan.
När morulan har lämnat tuba uterina (dag ~5) kommer vätska ha kommit in och bildat ett vätskefyllt hålrum. Zona pellucida har då försvunnit och då kallas den blastocyst. Embryoblasterna ligger i en klump på ena sidan av hålrummet och trofoblasterna ligger runt omkring allt. Implantationen sker ungefär dag 6 då trofoblasterna fäster i endmetriet.

26
Q

Vecka 2

A

Trofoblasten växer ännu längre in och differentierar till 2 olika lager, syncytotrofoblasterna ligger längst inne i endometriet och cytotrofoblasten ligger närmast embryoblasterna.
Embryoblasterna differentiera sig till 2 lager, epiblaster närmast cytotrofoblasterna och hypoblaster närmast det som ska bilda gulesäcken. Längre in i vecka 2 vandrar hypoblasterna runt hela gulesäcken. Inuti epiblasterna har det bildas en håla som kommer utvecklas till amnionhålan. Epiblasterna och hypoblasterna utgör den bilaminära plattan.
Syncytotrofoblasterna vandrar ännu längre in och bildar hålrum som fylls med blod och kallas då sinusoider. HcG kommer produceras.
Mellan cytotrofoblasten och hypoblasten runt gulesäcken kommer chorionhålan att bildas i slutet av vecka 2.
Kroppsaxlarna bestäms då epiblasten mot cytotrofoblasten kommer bli rygg och epiblasten mot gulesäcken blir mage.

27
Q

Vecka 3

A

På ytan av epiblasten (mot amnionhålan) kommer den primitiva strimman och primitiva noden bestämma huvud-svans samtidigt som cilier i gulesäcken skapar ett flöde höger -> vänster för orientering.
Invaginationen är när epiblasterna börjar röra sig mot, in i och under den primitiva strimman. Hypoblasten som redan ligger där kommer att stötas bort och försvinna. Epiblasten som hamnar underst bli endoderm, epiblasten som hamnar i mitten blir mesoderm och epiblasten som hamnar längst upp blir ectoderm. Detta bildar den trilaminära disken.

28
Q

SRY-genen

A

SRY-genen kodar för en transkriptionsfaktor, TDF som verkar på SOX-9 genen. SOX-9 genen gör att primitiva könssträngar blir testikelsträngar, leydig- och sertoliceller bildas.

29
Q

När börjar könsdifferentieringen?

A

Könet bestäms från befruktningen med differentieringen sker inte förrän vecka 7.

30
Q

Hur kommer dom primitiva könscellerna till gonaderna?

A

Dom primordiala könscellerna vandrar v.4 från gulesäcken (ursprungligen från epiblasten), genom hindgut och till goandåsarna där dom är framme v5. Invandringen sker v.6 då proliferation har skapat primitiva könssträngar.

31
Q

Vad händer med dom primitiva könssträngarna om det finns en Y-kromosom?

A

Primitiva könssträngarna kommer att differentiera och gå in mot mitten och bilda testikelsträngar. Testikelsträngarna är det som bildas rete testis och tubuli semineferi i framtiden.

32
Q

Vad händer med dom primitiva könssträngarna om det inte finns en Y-kromosom?

A

Utan Y-kromosom kommer dom primitiva könssträngarna tillbakabildas och nya strängar bildas istället, kortikalsträngar.

33
Q

När utvecklas leydigcellerna?

A

Vecka 8 ungefär.

34
Q

När utvecklas tubuli semineferi?

A

I puberteten.

35
Q

Wollfska gångarna kommer att utvecklas till…

A

Epididymis, ductus deferens, vesica seminalis och ductus efferentes

36
Q

Mullerska gångarna kommer att utvecklas till…

A

Uterus, tuba uterina och övre delen av vaginan

37
Q

Wollfska gångarna med ett annat ord

A

Mesonefriska gångarna

38
Q

Mullerska gångarna med ett annat ord

A

Paramesonefriska gångarna

39
Q

Utvecklingen av dom mesonefriska gångarna

A

Om SRY-genen finns kommer dom wollfska gångarna penetrera gonadåsarna som utvecklas till testiklar. Sertoli- och leydigcellerna differentieras och kommer producera hormoner varav AMH (anti-mullerhormon) ser till att dom mullerska gångarna tillbakabildas.

40
Q

Utvecklingen av dom mesonefriska gångarna

A

Utan SRY-genen kommer dom mullerska gångarna att fortsätta utvecklas och stimuleras av östrogen att bilda dom inre delarna av den kvinnliga genitalia

41
Q

Vad stimulerar utvecklingen av yttre genitalian hos kvinnan?

A

Östrogen

42
Q

Vad stimulerar utvecklingen av yttre genitalian hos kvinnan?

A

Dihydrotestosteron, DHT