CREN - lunga Flashcards

1
Q

Sanne Hofterup, 59 år, röker 15 cigaretter per dag sedan tonåren och är påtagligt överviktig (BMI
32,5). CT thora[/buk visar: ´Tum|rsuspekt spikulerad f|rlndring mltande 4[4 cm i vlnster ovanlob.
Inga förstorade lymphkörtlar i mediastinum eller hili. Inget malignitetsmisstänkt i avbildade delar av
bukens parenkymatösa organ eller avbildade delar av skelettet. Centrilobulärt emfysem med måttlig
utbredning ses i bnda lungorna´.
Den dominerande riskfaktorn för lungcancer är rökning. Som ett mått på exponering för tobaksrök
brXkar begreppet ´paketnr´ anYlndas.
Fråga 1 (1 poäng)
Ungefär hur många paketår har Sanne rökt? Visa hur du räknar!

A

Fråga 1) Om Sanne började röka vid 19 års ålder och sedan dess har rökt ca 15 cigaretter/dag har
hon cirka 30 paketårs rökning, vilket utgör en betydande risk för utveckling av lungcancer.
(40x15/20= 30).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fråga 2 (totalt 3 poäng)
Hur stor andel av de som insjuknar i lungcancer är aldrigrökare? Ange andelen för kvinnor
respektive män samt ange också vilka andra kända riskfaktorer som finns för lungcancer.

A

Fråga 2) Ca 20 % av kvinnorna som får lungcancer har inte rökt. Ca 10 % av männen som får
lungcancer har inte rökt.

Andra kända riskfaktorer är: passiv rökning, radon, asbest, nickel,
arsenik, polycykliska aromatiska kolväten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sanne fick med h|g prioritet genomgn en PETఆCT (Positronemissionstomografi, isotop FDG).
Fråga 3 (1 poäng)
Vilket är målet/avsikten med denna undersökning?

A

Fr􀁮ga 3) PET􁀨CT 􀁘tf􀁼rs f􀁼r påvisande av eventuell fjärrmetastasering samt spridning till
l􀁜mphk􀁼rtlar. Obser􀁙era att 􀁬􀁙en PET􁀨CT kan ge falskt positi􀁙a respekti􀁙e falskt negati􀁙a s􀁙ar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

PETఆCT visade en starkt malignitetssuspekt f|rlndring i vlnster ovanlob. Ingen s\nlig
fjärrmetastasering och inget synligt upptag motsvarande lymphkörtlar i mediastinum och hilus.
Bronkopskopi med provtagning gav kort dlrefter diagnosen: ´Morfologisk bild av
adenocarcinom, positiv för TTF1 och CK7. Ingen EGFR mutation påvisad. Ingen ALK mutation
påvisad´. Man bed|mer att Sanne kan vara aktuell f|r lungkirurgi.
Fråga 4 (2 poäng)
Vilka faktorer/resultat i utredningen ovan har varit viktiga för att komma till slutsatsen om kirurgi?

A

Sort
TNM - tumör, lymfnoder, metastasering

Fråga 4 Kirurgi kan vara aktuellt vid icke småcellig lungcancer utan tecken till fjärrspridning eller
spridning till mediastinala lymphkörtlar. För att kirurgi ska vara aktuell förutsätts också att
tumören inte är lokalt avancerad med överväxt till centrala strukturer (t.ex. hjärta eller stora kärl)
eller bröstkorgsvägg och diafragma. I Sannes fall visade utredningen inget av dessa tecken som
skulle omöjliggöra ett kirurgisk kurativt syftande ingrepp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vid cancerkirurgi är radikaliteten avgörande för resultatet. Nedsatt lungfunktion kan dock vara
begränsning vid lungcancerkirurgi.
Fråga 5 (2 poäng)
Vilka 4 typingrepp har man att välja på när man planerar sådan kirurgi?

A

Kilresektion
Segmentresektion
Lobektomi
Pulmektomi

Fråga 5) Kilresektion innebär att man tar en mindre bit av lungan och att marginalen till tumören blir
begränsad. Adekvat vid metastaskirurgi men används bara i undantagsfall vid primär lungcancer.
Segmentresektion, lobektomi och pulmektomi är de ingrepp som oftast kommer i fråga och valet
beror på tumörens storlek och lokalisation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vid lungkirurgi är den preoperativa utredningen av stor vikt. Sanne skall genomgå stor kirurgi,
men ingreppet kommer också att innebära att hon blir av med en del av sin lunga. Sanne får
genomgå en så kallad funktionsutredning. Sanne har aldrig haft ont i bröstet vid ansträngning. Hon
har heller ingen anamnes på genomgången hjärtkärlsjukdom. EKG visat normala fynd. Spriometri
efter Beta2ఆagonist visar FEV%<0,65 samt FEV1 1,6 liter (57 % av referens). Ingen signifikant
reversibilitet efter given Beta2ఆagonist. Diffusionskapacitet (DLCOc) var 55 % av referensvärdet.
Fråga 6 (2 poäng)
Gör en sammanfattande bedömning av spirometrin samt föreslå en ytterligare undersökningar
du vill göra för att klargöra om Sanne kan förväntas tolerera den föreslagna kirurgin. Motivera ditt
val

A

Fråga 6) Spirometrin visar en obstruktiv lungfunktionsnedsättning. Fynden är förenliga med KOL
stadium 2 samt en markerat sänkt diffusionskapacitet. Sanne bör genomgå testning av maximal
s􀁜re􀁘pptagningsf􀁼rm􀁮ga (VO2􁀨c􀁜kling/ergospirometri). (F􀁼reslagen trapptest kan ocks􀁮 ge
poäng. Enbart arbetsprov ger inte poäng).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Efter VO2ఆc\kling bed|mdes Sannes s\reupptagningsf|rmnga som tillrlcklig f|r att hon skulle
tolerera lobektomi och hon accepteras för vänstersidig ovanlobektomi.
Fråga 7 (totalt 3 poäng)
Man har alltid thoraxdränage efter lungkirurgi. Varför? Vilka komplikationer är vanligast efter
lungkirurgi?

A
  • blödning
  • luftläcjage
  • pneumoni, atelektaser
  • bronkopleural fistel
  • sårinfektion
  • arytmi
  • interkostal smärta

Fråga 7) Dränagebehandling för att kvarvarande lunga skall expandera utan att luftläckage eller
blödning hindrar detta. Komplikationer: kvarstående luftläckage som kan kräva reoperation och
tätning, sårinfektion, pneumoni p.g.a. sekretstagnation/atelektas, blödning, bronchopleural fistel
som ger både luftläckage och ofta infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Du lr ATఆllkare pn en mindre vnrdcentral fem mil från närmaste akutsjukhus. Kirsti 65 år söker
dig på vårdcentralen, i mitten av september, för långdragen förkylning. Hon har en allergi mot
88
björkpollen med symtom från näsa och ögon. Kirsti är osäker på om hon har haft astma. Hon
medicinerar mot hypertoni sedan minst 10 år tillbaka. Kirsti slutade röka för 11 år sedan efter att
tidigare ha rökt ett paket om dagen sedan tonåren. Maken slutade röka för fem år sedan. Kirsti
besväras av hosta sedan länge tillbaka och har nu försämrats i samband med förkylning sedan 6
veckor. Hon nämner också att hon brukar vakna på nätterna av andnöd och hjärtklappning. Hon
blir också lättare andfådd än tidigare då hon tar en rask promenad. Kirsti är 168 cm lång och väger
75 kg.
Aktuell medicinering: Tablett Enalapril 20 mg 1x1, Tablett Metoprolol 50 mgx1, Tablett Felodipin
10 mg x1

Fråga 8 (4 poäng)
Vilka differentialdiagnostiska överväganden gör du beträffande den långdragna hostan (>6 veckor)
och den tilltagande andfåddheten? Nämn 4 möjliga differentialdiagnoser och motivera utifrån
den information du har om Kirsti.

A
Astma
KOL
Hjärtsvikt
Paroxysmalt förmaksflimmer
Ischemisk hjärtsjukdom
LM-biverkningar

Fråga 8) Astma: Pollenallergi kan tala för astma. KOL: Kirsti har tidigare varit rökare under många
år och på senare år utsatt för passiv rökning. Både aktiv och passiv rökning är riskfaktorer för att
utveckla KOL. Kirstis andfåddhet och hjärtklappningsbesvär kan vara orsakade av hjärtsvikt eller
paroxysmalt förmaksflimmer som i sin tur kan orsaka andfåddhet pga nedsatt cardiac output
och lungvenstas. Hypertoni samt rökning är riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom och
förmaksflimmer. Hosta kan också vara relaterat till hjärtsvikt. Läkemedelsbiverkning: Hosta är en
􀁙anlig bi􀁙erkning till ACE􁀨h􀁬mmare. Beta􁀨 blockerare kan f􀁼rs􀁬mra astma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kirsti 65 år söker
dig på vårdcentralen, i mitten av september, för långdragen förkylning. Hon har en allergi mot
88
björkpollen med symtom från näsa och ögon. Kirsti är osäker på om hon har haft astma. Hon
medicinerar mot hypertoni sedan minst 10 år tillbaka. Kirsti slutade röka för 11 år sedan efter att
tidigare ha rökt ett paket om dagen sedan tonåren. Maken slutade röka för fem år sedan. Kirsti
besväras av hosta sedan länge tillbaka och har nu försämrats i samband med förkylning sedan 6
veckor. Hon nämner också att hon brukar vakna på nätterna av andnöd och hjärtklappning. Hon
blir också lättare andfådd än tidigare då hon tar en rask promenad. Kirsti är 168 cm lång och väger
75 kg.
Aktuell medicinering: Tablett Enalapril 20 mg 1x1, Tablett Metoprolol 50 mgx1, Tablett Felodipin
10 mg x1.
Fråga 9 (1 poäng)
Hur undersöker du Kirsti, med hänsyn till anamnesen och möjliga differentialdiagnoser, på plats på
vårdcentralen? Nämn två enkla orienterande undersökningar, vilka du kan göra i direkt tillägg till
den basala kroppsXnders|kningen pn Ynrdcentralen f|r att Ylrdera hjlrtဨ lXngfXnktione

A

Dynamisk spirometri och EKG

Fr􀁮ga 9) D􀁘 g􀁼r en basal kroppsundersökning, PEF􁀨m􀁬tning (eller COPD􁀨6) och EKG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

AT: Gott och opåverkat. Normal andningsfrekvens i vila. Inga tecken på hjärtinkompensation i vila.
Lymfkörtlar: Ytliga lymfkörtlar utan anmärkning.
Sköldkörtel: Måttlig förstoring, m uttalat på höger sida. Jämn och elastisk konsistens. Blodtryck:
150/85 mm Hg.
Hjärta: Regelb. rytm, normala toner, inga blåsljud auskulteras. Lungor: Normala lunggränser.
Något svaga andningsljud. Inga biljud. Buk: Mjuk, oöm och utan patologiska resistenser.
EKG: normalt.
PEF: 200 L/min.
Fråga 10 (3 poäng)
Föreslå provtagning och adekvat åtgärd på vårdcentralen samt vidare utredning och uppföljning.
Motivera kort din beställning av enskilda prover och åtgärder!

A
Fråga 10) Du kompletterar med, 
CRP (Infektion),
 Blodstat􀁘s (anemi), 
P􁀨kreatinin &amp; GFR, P􁀨kali􀁘m
(njurfunktion), 
TSH och Fritt T4 (struma och nattlig hjärtklappning), 
NTproBNP (hjärtsvikt).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kirsti 65 år söker
dig på vårdcentralen, i mitten av september, för långdragen förkylning. Hon har en allergi mot
88
björkpollen med symtom från näsa och ögon. Kirsti är osäker på om hon har haft astma. Hon
medicinerar mot hypertoni sedan minst 10 år tillbaka. Kirsti slutade röka för 11 år sedan efter att
tidigare ha rökt ett paket om dagen sedan tonåren. Maken slutade röka för fem år sedan. Kirsti
besväras av hosta sedan länge tillbaka och har nu försämrats i samband med förkylning sedan 6
veckor. Hon nämner också att hon brukar vakna på nätterna av andnöd och hjärtklappning. Hon
blir också lättare andfådd än tidigare då hon tar en rask promenad. Kirsti är 168 cm lång och väger
75 kg.
Aktuell medicinering: Tablett Enalapril 20 mg 1x1, Tablett Metoprolol 50 mgx1, Tablett Felodipin
10 mg x1.

Fråga 11 (2 poäng)
Vilken/a diagnos/ဨer bed|mer dX nX som mest sannolikt. F|resln adekYata ntglrder, Yidare
utredning och uppföljning.

CRP 10
Hb 143
EVF 0,4
LPK 10 (3.5-8)
TPK 311
Krea 55
eGFR krea >90
P-K 3,5
P-NTproBNP <900
fT4 18,3
TSH 0,56
A

Fråga 11) KOL eller underbehandlad Astma.
Dynamisk spirometri - reversibilitet

Lungröntgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Du sltter in inhalationer PulmicortŠ(Budesonid) 800 ȝg [2 och Brican\lŠ (Terbutalin) 0,25 mg [1ఆ2
89
vid behov samt beställer lungröntgen och ber astmasköterskan på vårdcentralen ta tillbaka Kirsti
f|r en spirometri om 2ఆ3 mnnader. Men tvn dagar senare s|ker hon akut för hjärtklappning och
dyspné. BT: 140/70 (svårmätt), puls: snabb och oregelbunden, varierande amplitud ± misstänkt
förmaksflimmer.
Du tar ett hjlrt/lungఆ status pn Kirsti. Hon har ingen vilod\spnp eller nngra ankel|dem men nlr hon
ligger platt på undersökningsbritsen blir hon andfådd. Hjärta: orgelb. rytm, inga blåsljud, Lungor:
en fingerbredd våta rassel bilateralt basalt posteriort. EKG: Förmaksflimmer. Frekvens 165/minut.
Fråga 12 (4 poäng)
Förklara den hemodynamiska mekanismen bakom Kirstis andfåddhet och varierande slagvolym

A

Ökat kapillärtryck –> lungödem
Minskad slagvolym –> minskad syreförsörjning

Fråga 12) Pga f􀁼rmaksflimmer saknas f􀁼rmakskontraktion (􀂶atrial kick􀂶) som bidrag till 􀁙􀁬.
kammares diastoliska fyllnad. Det innebär att den slutdiastoliska volymen i vä. kammaren
97
minskas. Samtidigt ökar den slutdiastoliska volymen i vä. förmaket och därmed stiger trycket i
l􀁘ng􀁙enerna som i sin t􀁘r f􀁼ranleder peri􁀨al􀁙eol􀁬rt 􀁼dem och detta f􀁼rhindrar ett effekti􀁙t 􀁘tb􀁜te
av syre. I liggande accentueras andfåddheten eftersom då blir lungkapillärtrycket ännu högre, i
en större del av lungan. När hon sitter samlas vätskan i och basala delar av lungan pga
gravitationen mer apikala delar kan ventileras normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fråga 13 (2 poäng)
Kirsti får nu göra den spirometri som inte blev av tidigare. Denna visar en måttlig obstruktiv
Yentilationsinskrlnkning. Rita Xpp en fl|deဨ Yol\mkXrYa sn som den sannolikt ser Xt f|r Kirsti och
en normalkXrYa f|r jlmf|relse. Ange korrekt sort pn [ဨ och \ဨ a[el

A

Mindre i storlek och hängmatteform
Flöde—> 10L
Volym –> upp till 6L diagram

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cecilia, 48 år, sitter i passagerarsätet när olyckan inträffar. Hon ådrar sig vid traumat skallskador då
hon trots bilbälte slår huvudet i vindrutan. Under transporten till sjukhuset blir Cecilia försämrad och
sjunker i medvetandegrad. Vid inkomsten till akutmottagningen graderas hon som RLS 7.
Eftersom Cecilia är medvetslös och inte kan skydda sina luftvägar intuberas hon och läggs i
respirator. Hon anses ändå kunna uppleva smärta och obehag varför man efter intuberingen sätter in
henne på sederande och smärtstillande medicin. CT Huvud utförs akut och visar multipla
intrakraniella småblödningar (kontusioner) bilteralt, men mest uttalade på vänster sida. Cirkulatoriskt
verkar det som Cecilia har stabiliserat sig med hjälp av given volym i form av blod och ringeracetat
intravenöst och tack vare inotropt stöd. Respiratoriskt är det sämre.
Den arteriella blodgasen visar pO2 8,4 kPa, pCO2 6,8 kPa, BE 2 mmol/L, st bic 23 mmol/L, pH 7,36
ochsaturationen är 93%.
Fråga 14 (4 poäng)
Hur tolkar du blodgasen och vad är det som är fel. Analysera den så mycket som går. Vad tror du är
orsaken till den påverkade blodgasen? Är det någon särskild undersökning du vill beställa?

A

Sänkt pO2 och koldioxidretention. Syrgasmättnaden är låg.
Metabolt finns där ingenting att anmärka.

Ansamlingen av koldioxid gör dock att surhetsgraden
ökar och pH sjunker.

Pat har en respiratorisk acidos som sannolikt beror på att patienten är

underventilerad. Högre minutvolymer behövs och för att uppnå det får man öka inställningarna på
respiratorn.

Hypoxin kan bero på
a) aspiration pat är medvetslös och har inte kunnat skydda
sin luftväg.

b) atelektaser till följd av otillräcklig ventilering eller det
faktom att hon är immobiliserad

c) annan skadahemo- eller
pneumothorax.

Radiologisk undersökning (rtg eller CT) av bröstkorg och lungor bör göras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ahmad lr en 31ఆ nrig as\lsökande man från Afghanistan. Han kom till Sverige för 1 månad sedan.
Han har aldrig besökt läkare i hemlandet. Det senaste året har han känt av besvär med ökad
andfåddhet, och haft svårt att orka med sitt byggnadsarbete. Han har rökt ca ½pkt cigaretter per
dag sedan 15ఆ nrsnldern.
Ahmad kommer nu till en kontroll pn vnrdcentralen dlr du lr ATఆ llkare. Han vlger 73 kg och lr
180 cm lång. Ahmads rutinlabprover inkl. Hb, blodstatus och Pఆkreatinin lr ua, liksom
infektionsprover.
Fråga 15 (1 poäng)
Hur räknar du ut Ahmads BMI

A

BMI: vikt/längd^2 (m)
22,5

Fråga 15) Hans BMI (vikt/längd2) är 22,5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Fråga 16 (2 poäng)
Utöver ett fysikaliskt status, ange två undersökningar du vill göra nu, på vårdcentralen.
Dr referensvärde.

A

Dynamisk spirometri

EKG

17
Q

DX ser hlr Ahmads fl|deဨ Yol\mkXrva. Blå kurva ± utgångsvärde Röd kurva ± efter inhalation aY betaဨ
2ဨ stimXlerare. Gr|na pXnkter markerar referensvärde.
90
Fråga 17 (4 poäng)
Markera tydligt i kurvan var Ahmads utandning börjar respektive slutar. (1p)
Hur stor är Ahmads vitalkapacitet vid den basala mätningen ? (1p)
Beskriv vilken information Du får, och gör en bedömning, av Ahmads spirometrikurva. (2p)

A

Fråga 17) a) Svar saknas. b) Vitalkapaciteten var 5.2 L, vid nedre referens. c) Spirometrin visade en
lindrig obstruktivitet med n􀁮got l􀁮ga ma􀁛fl􀁼den p􀁮 e􀁛spiriet och fr.a. mitt􁀨 e􀁛spiratoriska flöden. Det ses en
liten reversibilitet, men inte normalisering, efter bronkdilatatio

18
Q

« Ahmad befinns vid utredningen ha en tlt mitralstenos, han har s|kt f|r anstrlngnigsd\spnp
och hare n markant nedsatt arbetsförmåga. Du tänker också på att Ahmad är rökare och att ni
tidigare gjort en dynamisk spirometri.
Hans vitalkapacitet var 5.2 L, FEV 1.0 var 3.6 L och FEV/ VC 0.69
Fråga 18 (2 poäng)
Har Ahmad KOL? Motivera ditt svar

A

Fr􀁮ga 18) En spirometrisk definition a􀁙 KOL 􀁬r en FEV/VC􁀨 k􀁙ot < 0.70. I detta fall finns dock annan
t􀁬nkbar orsak till andf􀁮ddheten och KOL􁀨 diagnos kan inte baseras på ett spirometrivärde enbart
utan klinisk information

19
Q

Fråga 19 (2 poäng)
Finns ± utöver rökningen ± någon kardiell f|rklaring till den ickeဨ normala spirometrin i Ahmads
fall?

« Ahmad befinns vid utredningen ha en tlt mitralstenos, han har s|kt f|r anstrlngnigsd\spnp
och hare n markant nedsatt arbetsförmåga. Du tänker också på att Ahmad är rökare och att ni
tidigare gjort en dynamisk spirometri.

A

Fråga 19) Mitralstenos ger en ökning av lungkapillärtrycket sekundärt till ett förhöjt vänster
förmakstryck. Detta ger en stas, och en ökad vätskemängd inte bara interstitiellt i lungan utan
också i bronkialslemhinnan 􀁙arf􀁼r en mitralstenos (􁀨eller 􀁙􀁬nsters􀁙ikt) kan ge, inte bara
restriktivitet utan en obstruktiv ventilationsinkränkning, så att det gamla begreppet
􀂴hj􀁬rtastma􀂴 faktiskt är en realitet

20
Q

Ahmads mitralstenos åtgärdas genom kateterburen ballongvidgning. Ahmad är vaken under
ingreppet men har fått litet sedering då han kände sig orolig.
Man övervakar vitala funktioner, och då syremättnaden pulsoxymetriskt är litet låg, 93%, tar man en
artärblodgas som visar: PaO2 8.4 kPa, PCO2 6.5 kPa, pH 7.36, BE 1 mmol/L
Fråga 20 (2 poäng)
Tolka värdena och bedöm vad som är den sannolika förklaringen till dem.

Fråga 21 (1 poäng)
Föreslå en åtgärd för att korrigera blodgasrubbningen!

A

Fråga 20) Blodgasanalysen visar högt PCO2 talande för en hypoventilation som sannolikt beror på
sederingen. Detta orsakar också det låga PO2 och pH som ligger vid nedre referens.

Fråga 21) Eftersom Ahmad ändå är vaken talar man i första hand med honom och ber honom ta
några långa, djupa andetag varvid saturationen normaliseras

21
Q

Ahmads mitralstenos åtgärdas genom kateterburen ballongvidgning. Ahmad är vaken under
ingreppet men har fått litet sedering då han kände sig orolig.
Man övervakar vitala funktioner, och då syremättnaden pulsoxymetriskt är litet låg, 93%, tar man en
artärblodgas som visar: PaO2 8.4 kPa, PCO2 6.5 kPa, pH 7.36, BE 1 mmol/L
Fråga 20 (2 poäng)
Tolka värdena och bedöm vad som är den sannolika förklaringen till dem.

Fråga 21 (1 poäng)
Föreslå en åtgärd för att korrigera blodgasrubbningen!

A

Fråga 20) Blodgasanalysen visar högt PCO2 talande för en hypoventilation som sannolikt beror på
sederingen. Detta orsakar också det låga PO2 och pH som ligger vid nedre referens.

Fråga 21) Eftersom Ahmad ändå är vaken talar man i första hand med honom och ber honom ta
några långa, djupa andetag varvid saturationen normaliseras

22
Q

Kurt, 50 år, är arbetslös sedan 2 år tillbaka. Senaste halvåret har hans alkoholkonsumtion ökat
en del. Kurt har kommit in efter litet oklara omständigheter kring ett fall i trappa, har bröstsmärta
(bandformigt |ver br|stet och ut mot h|ger a[el) och ett patologiskt EKG (Tఆnegativitet |ver
framvlggen). Inga tecken pn STఆ h|jningsinfarkt som skulle f|ranleda akut invasiv utredning/
åtgärd, men akut manifestation av coronarsjukdom bör utredas och Kurt läggs in för övervakning
och myokardskademarkörer tas.
På vårdavdelningen kan man också närmare penetrera hans
symptom och ta ställning till om ytterligare undersökningar ska göras.
Fråga 22 (2 poäng) Målref:T8C36, T9C121
91
Vilka differentialdiagnostiska möjligheter har du i åtanke med den information du har i nuläget

A

Fråga 22) Differentialdiagnostiskt överväger du dels annan sjukdom som kan ge bröstsmärta, och
kan göra att han får en kort medvetandeförlust och ramlar, såsom lungemboli, arytmi,
aortasjukdom. Å andra sidan kan han ha snubblat i trappan primärt, och fått en skada som han har
ont av och som behöver bedömas ytterligare.

Aorta sjukdom
Lungor
Hjärsjukdom
Trauma - alkhol

23
Q

Fråga 2.6 (3p)
Fritz Meier, domkyrkokaplan och 67 år gammal, inkommer efter att ha hittats liggande i nästan 2
dygn. Han har 214 kreatinin och 143 i natrium. Kliniskt ter han sig intorkad. Du ordinerar också 2
liter vätska med vardera 70 mmol natrium. Akut ultraljud utförs under kvällen som visar normalstora
njurar och inget tecken till avflödeshinder, detta talar starkt mot post-renal njursvikt. Nästa morgon
är kreatinin 250. EKG visar förmaksflimmer.
Fritz berättar dock att han upplevt övergående perioder med hjärtklappning senaste året och du
misstänker att han kan ha ett paroxysmalt förmaksflimmer, vilket också stärks av att han under tiden
på avdelningen spontant slår över till sinusrytm. Du funderar på behov av profylax mot stroke/TIA.
Vilka riskfaktorer väger du in när du beslutar om att sätta in antikoagulantia eller inte hos Fritz och hur
kan du objektivt vikta dessa?

A

Enligt HASBLED och CHADsVASc

Risk för blödning gentemot stroke

Hjärtsvikt, hypertoni, ålder, diabetes, stroke
Kärlsjukdom kvinna

HT
Abnorm lever o njure, 
Blödning,
Labila INR, 
äldre
Droger/alkohol

Du viktar riskfaktorer via CHA2DS2-VASc-score. Men bedömer även risken för blödning.

24
Q

Fråga 2.7 (3p)
Inför antikoagulation frågar du även om han brukar blöda. Han berättar då att ha ofta hade näsblod
som barn och att hans tandläkare klagade över att det blödde mycket när han tog bort en tand för 25
år sedan. Men det där att var lättblödande är väl inte så farligt, det tror jag alla var i min familj säger
han. Mamma höll visst på att dö när jag föddes.
Vad misstänker du för sjukdom och vad förväntar du dig av följande prover: PK-INR, APTT och Btrombocyter?

A

Någon sorts ärftlig blödningssjukdom. Troligtvis inte hemofili då den sitter på x kromosomen och hans mamma även led av det. Ett alternativ vWs

Han företer en bild förenlig med von Willebrandssjukdom, men bilden skulle också kunna stämma med
en genetisk trombocytdefekt

APTT, TPK kan då vara normala

25
Q

Fråga 2.8 (2p+1p)

a) Var tillverkas von Willebrandfaktorn och vad har den för funktion?
b) Vad är det vanligen för ärftlighetsgång vid von Willebrands sjukdom?

A

a) Producerar i endotelet, megakaryocyter, subendotel

B) autosomalt recessivt/dominant

26
Q

Fråga 2.9 (2p)
Du funderar på om hans tidigare rökning kan ha givit honom KOL och beställer en dynamisk
spirometri.
A. Beskriv vad som behöver utföras vid denna undersökning för att bekräfta/utesluta diagnosen KOL?
B. Vad förväntar du dig att finna på denna undersökning om ditt antagande om KOL är korrekt?

A

A)Dynamisk spirometri, reversibilitet

B) FEV1/FVC <0,7 efter revers

Svar 2.9
För diagnosen KOL krävs att åtminstone spirometri utförs efter bronkdilatation (helst både före och
efter bronkdilatation) och inte tidigare än 15 minuter efter inhalationen, s.k. reversibilitetstest. Kvoten
FEV1/FVC efter bronkdilaterande behandling <0,70 krävs för spirometrisk KOL-diagnos.

27
Q

Fråga 2.10 (2p)
Du funderar på om hans tidigare rökning kan ha givit honom emfysem och beställer därför också en
statisk spirometri och diffusionskapacitetsbestämning.
Vid emfysem, vad kan du förvänta dig vad gäller residualvolym (RV), total lungkapacitet (TLC),
RV/TLC och diffusionskapacitet (DLco)?

A

Typiskt vid emfysem är att RV, TLC och RV/TLC är högre än normalt som tecken på air-trapping och
att DLco är sänkt som tecken på förlust av diffusionsyta genom emfysembildning.

28
Q

Fråga 2.11 (3p)
Efter veckas vård när herr Kulvertén återhämtat sig och vårdplanering är beställd vaknar han på
morgonen påtagligt försämrad i sin andning. Andningsfrekvensen är förhöjd och han har sämre färg
på läpparna.
Vad kan han hänt? Ange 3 tänkbara differentialdiagnoser och hur du gör för att skilja dem åt.

A

Infektion
Atelektaser
Hjärtsvikt

29
Q

Fråga 2.12 (3p+1p)
Arne återhämtar sig genom att äta vanlig mat och vila sig lite. Hans skavsår läker och han fortsätter
sin träning. Nu siktar han på att också genomföra Vasaloppet. Men under träningen upplever han
ibland andfåddhet på ett sätt som han inte känner igen. Han tycker det tar emot när han andas,
särskilt när det är riktigt kallt ute, vid minus 10 grader eller kallare. Han söker på vårdcentralen och
ber att få sina andningsbesvär undersökta. I status ses inget anmärkningsvärt och lungorna
auskulteras u.a. En spirometri före och efter att Arne sprungit en runda i kylan utanför mottagningen
visar nedanstående bild.
92
Röd kurva: Före löpning i kyla. Blå kurva: Efter löpning i kyla. Svart: referenskurva för Arne
FVC 4,6 –> 4,4
FEV1 3.6–>3.1
a) Gör en sammanfattande bedömning av spirometrin
b) Ge förslag på lämplig behandling för Arne, motivera!

A

kurvan efter k􀁼ldprovokation f􀁮r ett t􀁜dligt 􀂴h􀁬ngmatte􀂴-utseende, då obstruktion av små luftvägar
visar sig f.a. mot slutet av utandningen. Exponering för köld medför en förlust av utandningskapacitet,
som mest för FEV1 som sjunker med 0.5 L, vilket motsvarar ca 14 % minskning. Kvoten FEV1/FVC
efter köldprovokation sjunker därmed också.
b) Spirometrikurvorna tillsammans med luftvägsbesvär, om bägge förbättras av inhalation med
kortverkande beta 2-receptor agonist, talar starkt för diagnosen köldutlöst astma. Han ordineras att
inhalera kortverkande beta 2- receptor agonist att ta vid behov inför träning eftersom det bara är då
han får symtom. Några besvär talande för allergi eller allergiutlöst astma framkommer nämligen inte
vid fördjupad anamnes. Under sommaren som följer efter vasaloppsvåren går löpningen mestadels
bra. Med lite astmaspray kalla dagar så kan han fortsätta med ganska hård träning året om i flera år

30
Q

Fråga 7.1 (1p)
Torsten är 72 år. Han var rökare sedan ungdomen, men slutade för 3 år sedan. Han har i yrkeslivet
alltid varit byggnadsarbetare och arbetade på 1940- och 50-talet en hel del med materialet eternit
som innehåller asbest. Torsten går till sin vårdcentral på uppmaning av sin fru, då hon märkt att han
fått allt svårare att hålla hennes takt vid promenader. Vid ett par tillfällen har han också blivit yr
under pågående vandring, och fått sätta sig på en parkbänk och vila.
Du är sommarvikarierande underläkare på vårdcentralen, gör ett vanligt status och finner:
Opåverkat allmäntillstånd.
Lungor: hypersonor perkussionston, inga biljud.
Hjärta: regelbunden rytm med enstaka extraslag. Systoliskt blåsljud grad III/ VI över hela prekordiet.
Buk: mjuk och oöm.
Blodtryck: 136/78 mmHg.
Vad kan vara den patofysiologiska förklaringen till en hypersonor perkussionston?

A

Det beror på luftansamling i lungorna
Emfysem
Pneumothorax

Svar 7.1
Hypersonor perkussionston kan man få av en ökad mängd luft i lungan, som vid en hyperinflation eller
emfysem.

31
Q

Fråga 7.2 (4p)
Torsten har ett par gånger känt av ett tryck över bröstet vid ansträngning men det som begränsar och
besvärar honom mest är trötthet och dyspné. Ett EKG tas på Torsten. Det visar
vänsterkammarhypertrofi. Ekokardiografi visade att den beräknade aortaklaffarean var 0.7 cm2,
vilket innebär tät aortastenos. Systoliska vänsterkammarfunktionen var normal men man fann en
diastolisk relaxationsstörning. Inga ytterligare klaffel. Riktlinjer rekommenderar klaffkirurgi vid tät
aortastenos med symptom.
Då Torsten varit rökare, arbetat med asbest och är andfådd vid promenader, vill man också
komplettera med en spirometri inför den stora operationen. Vid spirometrin registreras flödevolymkurvorna nedan på Torsten:
Vid spirometrin registreras flöde-volymkurvorna nedan på Torsten:
93
Svart kurva är referens. Blå respektive röd, är Torstens värden före, respektive efter bronkvidgande
behandling.
Beskriv och bedöm de delar av spirometrin som visas här.

A

Svar 7.2
Flöde-volymregistreringen visade: Låg vitalkapacitet, låga maxflöden vid snabb utandning och
􀂴h􀁬ngmatteformad􀂴 utandningskurva, dvs snabb minskning av flödet då Torsten andats ut en del av
sin vitalkapacitet. Undersökningen påvisar ingen signifikant reversibilitet vid bronkdilatation. Torsten
har således tecken på en betydande obstruktiv ventilationsinskränkning utan påvisad reversibilitet.

32
Q

Statisk spirometri görs också:
Vilken information tillförde den statiska spirometrin?

TLC 7.7 (6.9)

A

Svar 7.3
Vid statisk spirometri är den totala lungkapaciteten inte nedsatt och det finns således inte tecken på
restriktiv ventilationsinskränkning. Kraftigt förhöjd residualvolym.

33
Q

Fråga 7.4 (2p+3p)
a) Varför har Torsten så hög residualvolym? Förklara mekanismen!

b) Torsten hade också en uttalat nedsatt diffusionskapacitet, till 26 % av referens. Han har i vila en
syremättnad mätt med pulsoxymeter på 93%. Du låter Torsten promenera i korridoren på
mottagningen med pulsoxymetern. Vad förväntar du dig att det händer med saturationen, och varför

A

Air trapping. Luftvägarna faller ihop. Equal pressure point, Residualvolymen ökar

B) Saturationen sjunker, då vävnadernas syrebehov ökar

Svar saknas.
b) Vid promenad i korridoren sjunker sannolikt hans syremättnad ytterligare jämfört hans 93% i vila.
Vid en ökad hjärtminutvolym och därmed ökat flöde genom lungan kommer diffusionen att få ännu
svårare att hinna ske, eftersom han har en betydande diffusionsproblematik redan i vila.

34
Q

Fråga 7.5 (2p+2p)
Jörgen, 52-årig monteringsarbetare, kommer till dig på vårdcentralen på uppmaning av
diabetessköterskan som han har haft kontakt med sedan han fick sin diabetesdiagnos för två år sedan.
Diabetessköterskan är bekymrad över hur han sköter sin diabetes, och han har också ett sår på
underbenet som inte vill läka. När du träffar Jörgen noterar du att han är påtagligt överviktig. I
sköterskans anteckningar ser du att han inte varit så följsam till de kostråd han fått. Han har inte
heller varit positiv till fysisk aktivitet och du noterar viss andfåddhet. Jörgen är 178 cm lång och
vägde vid sista kontrollen för en vecka sedan 128 kilo. Jörgen är rökare.
Vid nästa mottagningsbesök Jörgen tar upp med dig som distriktsläkare att han besväras av sin
ansträngningsdyspné. Det finns en del tunga moment i arbetet, som det är besvärligt att klara av, och
han tycker också det är tungt att gå de promenader som han försöker göra som led i att arbeta med
viktminskning och diabeteskontroll. Han inser att kroppsvikten spelar roll för dyspnén men undrar
ändå om det finns något annat problem man kan göra något åt.
a) Ange, utan att du behöver beskriva mekanismer i detta svar, de sannolika, principiellt olika
anledningar till dyspné du kan överväga hos Jörgen, förutom kroppsvikten.
b) Finns det indikation för att utreda ± utöver vanlig kroppsundersökning- Jörgens dyspné ur
differentialdiagnostiskt hänseende? I så fall, vilka undersökningar föreslår du till att börja med?

A

Svar 7.5
a) Jörgens andfåddhet skulle kunna bero på lungfunktionsnedsättning i och med att han röker, och
man kan också ägna en tanke åt den ökade risk för lungcancer som han därmed har. En anemi ger
dyspné liksom kardiella orsaker, som hjärtsvikt eller coronarsjukdom.

b) Tänkbara undersökningar: Rutinblodprover inkl. blodstatus, EKG och spirometri i första hand.
Utifrån de fynden, exempelvis arbetsprov, ekokardiografi, lungröntgen.

35
Q
Fråga 7.6 (2p) 
Jörgen får göra en enkel spirometri på vårdcentralen. Man finner: 
Jörgens värde % av referens 
Vitalkapacitet (VC) (L) 3,4 87 
FEV1.0 (L) 2,1 72 
FEV1.0 / VC 0,62 
Bedöm Jörgens spirometri!
A

Svar 7.6
Jörgens dynamiska spirometri visar tecken på en lätt obstruktiv ventilations-inskränkning

VC sänkt,
FEV1 sänkt
Fev1/VC sänkt

36
Q

Fråga 7.7 (2p+3p)
a) FEV/VC- kvoten var 0,62. Vilka ytterligare komponenter ingår i kriterierna för att ställa
sannolikhetsdiagnosen KOL?
b) Du beslutar att remittera Jörgen för en kompletterande statisk spirometri. Vilken ytterligare
information tillför en statisk spirometri jämfört med en dynamisk? Ett lungfysiologiskt svar önskas,
och inte bara en uppräkning av variabler

A

Svar 7.7
För ställande av KOL- diagnos ingår anamnes och en mätning av FEV/VC- kvot efter
bronkdilaterande läkemedel. Vid en statisk spirometri mäts totala lungkapaciteten vilket gör att man
kan avgöra om patienten har en restriktivitet. Därmed kan också residualvolym och funktionell
residualkapacitet beräknas vilket ger information om eventuell luftvägsavstängning och om patienten
har en hyperinflation.

37
Q

Han har Downs syndrom
och har nu cyklat omkull. Utöver en vänstersidig, distal radiusfraktur har han en luxerad, trimalleolär
fotledsfraktur höger. Efter reponering av frakturerna opererades han. Postoperativt blir Michael
tungandad och har tecken på sviktande systemcirkulation och du träffar nu Michael i egenskap av
medicinkonsult på den ortopediska vårdavdelningen. Efter komplettering visar EKG att Michael har
ett AV-block III och får pacemaker och mår därefter bättre.
Michael skrivs ut till hemmet från ortopeden där du skötte honom som konsult. Du planerar ett
mottagningsbesök för uppföljning. Du får dagen efter utskrivningen svar på ekokardiografin. Denna
visar att patienten genomgått en operation av förmaksseptumdefekt i barndomen. Blåsljudet som
hördes vid hjärtauskultationen förklaras sannolikt av ett ökat flöde över pulmonalisklaffen sekundärt
till att den inopererade patchen släppt i kanterna beroende på hjärtats tillväxt. Det detekteras ett
shuntflöde från vänster till höger förmak.
95
Michaels mamma följer med honom på återbesöket och berättar att Michael alltid haft dålig ork
jämfört med syskon och jämnåriga. Du remitterar honom, efter att han fått sin pacemaker och den läkt
in, för en spirometri och han medverkar väl.
Vid spirometrin uppmättes följande:
Michaels värden % av referens
VC, L 3,1 72
FEV 1.0, L 2,6 74
FEV/VC 0,84 108
TLC 3,9 74
RV 0,8 80
Bedöm hans spirometri! Beskriv hur de olika data stämmer överens med den tolkning du gör!

A

Sänkt VC, FEV –>normalt FEV/VC
TLC sänkt
RVsänkt

Då FCV och TLC är under 80% tyder det på restriktivitet

Svar 7.8
Michaels lungvolymer är alla sänkta till drygt 70% av referens, och den nedsatta vitalkapaciteten
passar med en restriktiv ventilationsinskränkning. FEV/VC- kvoten som snarast är supranormal, talar
för att någon obstruktivitet inte föreligger

38
Q

Fråga 7.9 (2p)
Michael har ett trattbröst, vilket bedömdes vara den mest sannolika orsaken till restriktiviteten.
Är det troligt att hans ventilationsinskränkning ger symptom vid vardagliga aktiviteter - motivera?

VC, L 3,1 72 
FEV 1.0, L 2,6 74 
FEV/VC 0,84 108 
TLC 3,9 74 
RV 0,8 80
A

Svar 7.9
Michaels FEV 1.0 var 2.6 L vilket passar med en maximal ventilationsförmåga på ca 104 L/minut. Det
är en ventilationsförmåga som är så pass bra, att den inte begränsar personen i dagliga aktiviteter